Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höllviken - Hölscher, Gustav - Hölster - Hölty, Ludwig Heinrich Christoph - Hölzel, Adolf - Hölö - Hömb - Hömjöl - Hömott - Hömånad - Hönefoss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖLLVIKEN
Höllviken, badort och villasamhälle i St.
Hammars sn i s.v. Skåne, vid den grunda bukten
Höllviken av Öresund innanför Skanör och vid
statsbanelinjen Vellinge—Falsterbo (station
Höll-viksnäs); 745 inv. (1946) tills, med Kämpinge på
östersjösidan (i Rängs sn, där 287 personer bo).
Sedan slutet av 1920-talet har H. utvecklats till
en omtyckt semesterort, särsk. för malmöborna;
här finnas c:a 2,000 sommarvillor, många
semesterhem, barnkolonier, hotell, restauranger och
pensionat. På sydkusten ypperligt havsbad. P.
Hölscher, Gustav, tysk teolog (f. 1877),
prof, i GT:s exegetik i Giessen 1920, i Marburg
1921, i Bonn 1929 och i Heidelberg 1935. I H:s
teologiska författarskap, som spänner över
betydande delar av den gammaltestamentliga
forskningens fält, märkas hans huvudarbete ”Die
Profeten” (1914) samt ”Geschichte der
israeli-tischen und jüdischen Religion” (1922), ”Das
Buch Hiob” (1937) och ”Die Anfänge der
hebrä-ischen Geschichtsschreibung” (1942).
Hölster. 1) Bot- H. (lat. spath’a) kallas
förhållandevis stora och i vissa fall kronlikt färgade
högblad, vilka före blomningen omsluta en
blomställning (ofta en kolv, se Blomställning, sp. 241)
el. ensam blomma (missneväxter, palmer, vissa
lilje-, narcissväxter och gräs).
2) Krigsv., fodral till pistoler, vanl. fästat vid
sadeln, pistolhölster, sadelhölster. Numera bäres
pistolen i pistolfodral, fästat vid
livremmen.
Hölty, L u d w i g Heinrich Christoph,
tysk författare (1748—76), en av de talangfullaste
medl. av det s.k. Göttinger Dichterbund. Varm
naturkänsla och ett harmoniskt språk äro
utmärkande drag i hans diktning. ”Gedichte” i 2 bd, 1782
—84; ”Sämtliche Werke” i kritisk uppl. av W.
Michael i 2 bd, 1914—18. — Litt.: H. Ruete, ”H.”
(1883); E. Albert, ”Das Naturgefühl H:s” (1910).
Hölzel [höFtsal], Adolf, tysk målare (1853—
1934), slöt sig på 1890-talet till L. Dill och blev
dachauskolans (se Dachau) förnämste teoretiker;
i sitt måleri tog han senare steget ut till rytmisk
”rumskonst” och expressionistisk ytindelning,
t.o.m. till det ”absoluta” måleriet med färgfläckar
utan bestämda föremål (i målade glasfönster).
Hölö, socken i Hölebo hd i Södermanland och
pastorat i Södertälje kontrakt av Strängnäs stift,
n. om Trosa; 90,72 km2, därav 83,92 land; 1,610
inv. (1949). H. ligger innanför Mörköfjärden och
är en av bergknallar och skogsdungar splittrad
slättbygd, som västerut övergår i skogstrakt; på
v. gränsen ligger Långsjön. Åkern utgör 34%
av landarealen, skogsmarken 46 °/o. Vid V.
stambanan ligger stationssamhället Hölö (226 inv.
1946) med orgelfabrik, tillhörande Åkerman &
Lunds nya orgelfabriks ab. (firman etablerad
1860). I H. ligga vidare Edeby marmorbrott med
sliperi (o. 60 arb.) samt egendomarna Tullgarn*,
Vrå, Edeby säteri, Åbykvarn, Tösta, Hälleby och
Kjulsta. Flera järnåldersgravfält finnas,
bygde-borgar och tre runstenar. Av kyrkan, kallad
Fredrik Adolf, är endast tornet från 1400-talets mitt
kvar av den medeltida byggnaden (huven från
1758—59), som i övrigt 1792—96 ersattes med den
nuv. Några medeltida träskulpturer äro bevarade.
Kyrkan har ett ståtligt kalkstensmonument i
re
nässansstil över greve Carl Sture (d. 1598).
Predikstolen med rika men otympliga sniderier är
från 1672. Altartavlan är målad av P. Hörberg
1796; bland övriga tavlor är ett känt Gustav II
Adolf-porträtt. En dopfunt av Edeby-marmor
skänktes 1946. Bland textilierna märkas en
dyrbar mässhake av gyllenduk med silverbrokad
(urspr. Lovisa Ulrikas brudklänning) och ett
an-tependium, broderat av Gustav V. Av kyrkan i
den medeltida socknen övre Hölö är en
gråstens-ruin kvar (huvudsaki. från äldre medeltiden). —
Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs 1279 in fundo
Ecclesie høle, d.v.s. på H. kyrkas mark, 1383 i
hølbosokn, i Hölö-bornas socken. Däri ingår
hölj, fsv. hyl, fördjupning el. utvidgning i sjö el.
å, här väl efter kyrksjön, på vars ö. strand kyrkan
ligger (se E. Hellquist, ”Svensk etymologisk
ordbok”, 3 uppl. 1948, sid. 394 f.). P.;Er.
Hömb, socken i Vartofta hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Varvs,
Kungs-lena och Hömbs pastorat i Vartofta kontrakt av
Skara stift, n.n.v. om Tidaholm; 17,08 km2, därav
17,00 land; 217 inv. (1949; 13 inv. pr km2). H.
är huvudsaki. slättbygd i Tidandalen kring ån
ösan. Åkern utgör 35 °/o av landarealen,
skogsmarken 46 °/o. Egendom: Kaflås*. Av
fornläm-ningar finnas domarringar och rösen bl.a. på
Storskullen (Kyrkerör). Kyrkan, till sin v. del
från romansk tid, ombyggdes under 1700-talet och
reparerades grundligt 1886, då bl.a. tornspiran
tillkom. — Namnet skrevs 1397 Höm. Det
innehåller subst. hö samt hem, trol. i bet. gård, och
betyder sålunda gården med de goda höskördarna
(se I. Lundahl, ”Falbygdens gård- och bynamn”,
1927, sid. 145, och J. Sahlgren i ”Saga och sed”,
1938, sid. 76). I.Mg;Er.
Hömjöl tillverkas genom målning av
konsttor-kat el. på annat sätt hårt torkat hö, vanl.
luzern-hö (1 u z e r n m j ö 1) och klöverhö. Det användes
mest till hönsfoder och saluföres dels enbart, dels
i olika slag av foderblandningar. Det mesta h.,
som användes i Sverige, är luzernmjöl, som
importeras från Argentina. Under senare tid ha även
i Sverige uppförts anläggningar för framställning
av h., men kostnaderna för konsttorkningen ha
ännu lagt hinder i vägen för ett utnyttjande av
metoden i större omfattning. [Hj.P.JEo.
Hömott, Ephe^tia eluteWa, en inomhus
förekommande art av fam. mottfjärilar, vars smala
fram-vingar, som ha en spännvidd av 15—20 mm, äro
brungrå, vid bakkanten något rödaktiga och
försedda med 2 ljusgrå tvärlinjer, medan de bredare
bakvingarna äro blekt ljusgrå. Larverna leva av
torkade frukter, bröd o.a. torra matvaror samt hö.
Hömånad, juli månad.
Hönefoss, stad i Buskerud fylke, s. Norge, vid
sammanflödet mellan Ådalselva (Begna) och
Randselva; 3,538 inv. (1946). Bland industriella
anläggningar, som utnyttja Ådalselvas strax intill
staden belägna fall, Hönefossen (21 m; 14,500
hk utbyggda), märkes en pappersemballagefabrik.
H. har dessutom verkstadsindustri, mejeri, kvarn,
kylhus, skidfabrikation o.a. industri. Strax utanför
H. ligger ett av Norges största företag inom
trä-förädlingsbranschen, Follum fabrikker, som
omfatta träsliperi, cellulosafabrik och pappersbruk.
Järnvägsknut med förbindelser med Drammen,
— 51 —
— 52 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
