Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörapparater - Hörbarhetsgrad - Hörberg, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖRBERG
för hög förstärkning vid sådana frekvenser, där
hörselnedsättningen är stark, och vill
koncentrera förstärkningen till sådana områden, som äro
relativt oskadade, detta för att undvika obehag och
onödig uttröttning av örat. En rekommendation
från den engelska inst. Medical Research Council
(1948) går ut på att h. skola utföras i två typer,
den ena med stigande förstärkning upp till 1,000
Hz och därefter konstant nivå upp till 4,000 Hz,
den andra konstant upp till 1,000 Hz och därefter
med stigande förstärkning.
Priset på en modern h. har under senare år
varit mellan 400 och 700 kr. En engelsk h.,
konstruerad i enlighet med nyssnämnda
rekommendation av Medical Research Council, prövas
f.n. (1949) inom landet och beräknas kunna
distribueras till ett pris av c:a 200 kr. Individuell
utprovning av h. liksom av öronstycke till denna
är av största betydelse, för att apparaten skall
komma till sin rätt och kunna användas utan
att alstra trötthet. Instruktion i h:s rätta
hand-havande och bruk samt speciell träning att höra
med densamma äro andra villkor härför. I
svårare fall av hörselnedsättning utgör hörandet med
h. ett komplement till avläsning från munnen.
Utprovning av h. kan i Sverige ske bl.a. genom
föreningen Hörselfrämjandet, som i Stockholm
och Göteborg har fasta utprovningscentraler och
vid utprovningsresor besöker ett stort antal större
platser i landet. Utprovningen bör alltid föregås
av en undersökning av hörselorganet av
öronlä-kare och innefatta en noggrann undersökning av
hörselnedsättningens art och omfattning. Mindre
bemedlade personer kunna ur vissa anslag från
Staten, landstingen och kommuner samt enskilda
institutioner erhålla bidrag till inköp av h. Ett
villkor för erhållande av statligt bidrag, är, att
utprovningen skett genom Hörselfrämjandets
försorg. — Med hänsyn till h:s betydelse ur
socialmedicinsk synpunkt har från statsmakternas sida
ifrågasatts, huruvida icke kvalitets- och
effekti-vitetskontroll bör införas betr, dessa apparater.
Denna fråga liksom frågan, hur garanti mot
en oskälig prissättning på h. skall kunna vinnas,
är föremål för utredning inom en statlig
kommitté. A.Lg;N.Mm.
Hörbarhetsgrad, språkv., se Sonoritet.
Hörberg, Pehr, målare (1746—1816), en av
det svenska 1700-talets intressantaste
konstnärs-gestalter. H. kom från ett fattigt soldathem i
Virestad, Småland.
Redan tidigt kom han
i kontakt med s.
Smålands bonadsmåleri
(se Målade tapeter)
och kopierade
arbeten i denna konstart.
H. sysslade även själv
under olika perioder
av sitt liv med
bonadsmåleri. 1760—66
fick han
undervisning av målarmästare
Zschotscher i Växjö.
H. anställdes 1768
som häradsmålare i
östra hd och bodde
P. Hörberg: Jesus i templet, 1799. S:t Lars’ kyrka
i Linköping.
i Sävsjötrakten som torpare och senare som
bonde. Han arbetade här även som träsnidare och
snickare samt utförde rumsdekorationer. 1783,
1784—85 och 1787 besökte H. Stockholm, där han
deltog i Konstakad:s undervisning och trädde i
närmare kontakt med flera av de ledande
konstnärerna, särsk. Pilo. 1786 fick H. sin första
beställning på en altartavla i Årstad, Halland. Han
flyttade 1790 till Östergötland och fick därefter
allt flera beställningar på altartavlor. Det
närmaste decenniet var hans aktivaste period. 1796
utnämndes han till hovmålare.
Bland H:s talrika altartavlor, o. 90 st,
av vilka de flesta i östgötakyrkor, märkas
altartavlorna i Hedvigs och Johannes’ kyrkor i
Norrköping, S:t Lars i Linköping, Söderköpings och
Virestads kyrkor. H. har dessutom utfört ett
stort antal stafflimålningar, arbeten i olika
grafiska tekniker samt skulpturer i lera och trä.
Konstverkens motiv äro hos H. vanl. scener ur
NT, men han har även gjort flera porträtt,
genrebilder och landskap. I de senare kan man redan
tidigt spåra romantiska tendenser. Det finns i
H:s konst även andra drag, som göra det
berättigat att betrakta honom som förromantiker. Han
var näml, en av de första, som upptogo nordiska
sagoväsen i konsten, inspirerad av den götiska
rörelsen, till vilken han anslöt sig. — H. tog
— 69 —
— 70 —
P. Hörberg: Självporträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
