Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörby - Hörby rundradiostation - Hörbyån - Hörde - Hörde Ni - Höreda - Hörja - Hörle - Hörlin, Hugo - Hörlin, Tor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖRLIN
är överhopad med träofnament och snidade
gestalter, mittpartiet föreställande nattvardens
instiftande. Den rikt snidade och målade
dopfunten av ek är från 1647. — Taxeringsvärdet å
fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1948
728,700 kr och å annan dyl. fastighet 15,076,800
kr; den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s.å. till för fysiska personer
m.fl. 6,709,270 kr och för svenska aktiebolag
315,030 kr. — Litt., se Frosta härad. P.
Hörby rundradiostation. Som ersättning för
en tidigare försökssändare om 10 kW v. om ö.
Sallerups kyrka byggdes strax n. om denna
kyrka 1936—37 en större rundradiostation, H., med
100 kW antenneffekt. Antennen är 130 m hög,
av halvvågstyp, och har utförts som en från
marken isolerad fackverksmast (se fig. 9 vid
Antenn). Våglängden utgör (1949) 265,3 m men
ändras 15/s 1950 till 254,7 m. — För
kortvågssändning till utlandet byggas på samma plats
ytterligare två sändare, vardera med en
antenneffekt av 100 kW. De förses med ett flertal
alternativa antenner, dels för rundstrålning, dels
för riktad sändning, och beräknas vara driftklara
vid slutet av 1951. Totalkostnaderna för nämnda
utbyggnad ha kalkylerats till c:a 5 mkr. A.Lg.
Hörbyån, se Rönneå.
Hörde, stad i Tyskland, nu en del av
Dortmund*.
Hörde Ni, månadstidskrift för Sveriges radio,
utg. sedan 1948 av ab. Radiotjänst. H., som är
utformad närmast efter mönster av den engelska
radiotidskr. ”The Listener”, publicerar, in
exten-so el. i utdrag, föredrag, uttalanden och
intervjuer ur den gångna mån:s radioprogram
samt mindre artiklar om radioteknik o.d. Red.
är Manne Ginsburg.
Höreda, socken i S. Vedbo hd i Småland,
Jönköpings län, och församling i Höreda och
Mellby pastorat i Ydre och S. Vedbo kontrakt
av Linköpings stift, närmast s. och ö. om
Eksjö; 142,47 km2, därav 127,57 land; 1,342 inv.
(1949; 11 inv. pr km2). H. är en sjörik
skogstrakt (S. Vixen, 215 m ö.h.) med höjder i v.
upp till 336 m ö.h.; i ö. inskjuter en flik av
Solgen. Åkern utgör 21 % av landarealen,
skogsmarken 60°/o. Egendomar: Ryningsholm,
Hun-nersta säteri, Alversjö, Torsjö och Långanäs,
det sistn. med ett statligt ungdomshem. Vid
Ryningsholm finns ett järnåldersgravfält med
talrika resta stenar (se bild vid Bautasten).
Kyrkans långhus är delvis från äldre medeltiden, ö.
delen och en n. korsarm tillkommo 1763, tornet
1832. — Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs
1337 høryth, 1368 Hörydhæ. Förleden är väl hö;
efterleden är plur. av rydh, röjning (se Hj.
Lindroth i ”Meddelanden från N. Smålands
forn-minnesfören.”, 6, 1922, sid. 53, 55). P.;Er.
Hörja, socken i V. Göinge hd i Kristianstads
län och församling i Finja och Hörja pastorat i
V. Göinge kontrakt av Lunds stift, v.n.v. om
Hässleholm; 61,09 km2, därav 60,oo land; 732 inv.
(1949; 12 inv. pr km2). H. genomflytes av
Alma-ån (till Helgeå) och uppfylles i huvudsak av
små-backiga skogs-, ljung- och mossmarker. Åkern
utgör 18% av landarealen, skogsmarken 58 °/o.
Vid kyrkbyn finnas stensättningar och resta
stenar. Kyrkan av gråsten stammar från äldre
medeltiden och har kvar sin gamla takstol av säregen
konstruktion; det trappgavelförsedda tornet
tillkom i samband med restaurering 1924.
Altarupp-satsen (av J. Ullberg), nu restaurerad, är från
1700-talets mitt. — Namnet, givet efter kyrkbyn,
skrevs 1413 Hörgh. Det innehåller en u-omljudd
form av harg, stenhop, stenaltare (se Harg och
Hörby). P.;Er.
Hörle, industrier i Värnamo* stad.
Hörli’n, Anton Hugo, konstslöjdlärare (1851
—94), utvecklade som överlärare i konstindustriell
fackteckning vid Tekniska skolan i Stockholm
(från 1879) en betydelsefull organisatorisk och
litterär verksamhet för höjandet av svensk
konstindustri och framträdde själv som originell
mönstergivare för Rörstrands porslinsfabrik. H. utgav
tidskr. ”Svensk konstslöjd” (1888—89, 1891).
Hörli’n, Tor Axel, målare (f. 11/s 1899),
utbildad vid Tekniska skolan i Stockholm, Althins
målarskola och 1919—23 vid Konsthögsk. Under
de närmast följ, åren ägnade sig H. åt resor i
Frankrike och Italien och studerade där bl.a.
muralmåleri utan att ansluta sig till någon
förhärskande konstriktning. H:s stil är enkel och
organisk samt bygge-r framför allt på en frisk
och lyrisk färgverkan. I teckningen håller han
en överskådlig enkelhet med rena
konturverkningar och kan ibland föra tankarna till Edvard
Munch genom sin böljande kurvatur, ehuru hans
konst ligger helt bortom det psykologiserande
planet. Han söker sig i stället fram till ett friskt
och livsbejakande uttryck och kan räknas som
en representant för ”30-talsoptimismen”. Som
muralmålare har han sysslat med både al secco
och al fresco och därvid lagt stor vikt vid det
tekniska utförandet. På senare år har han infört
ett moderat geometriserande element i sina verk.
— H. har utfört en takmålning för Fiskartorpets
sportstuga invid Stockholm (1928), en intarsia för
teatern i Karlskrona (1939), en fresk för
Karolinska sjukhuset i Stockholm (”Livet fyller
världen”, 1940), en al secco i Åtvidabergshuset i
Stockholm (1944) och en fresk för Kristianstads
T. Hörlin: Nike i trädgården, 1942. Borås
konstmuseum.
— 73 —
— 74 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
