Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörlin, Tor - Hörlur - Hörlån - Hörna (hörnspark, -kast, -slag) - Hörnblad - Hörnefors - Hörnell, Per - Hörner, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖRLUR
Kolonnbas med hörnblad. Etelhems kyrka, Gotland,
centrallasarett (”De fem sinnena”, 1949). Han är
representerad på Nationalmuseum och Göteborgs
museum. — H. är sedan 1946 led. av
Konstrådet. SSm.
Hörlur, se Hörapparater.
Hörlån, språkv., se Lånord.
Hörna (h ö r n s p a r k, -k a s t, -s 1 a g), inspark,
inkast el. inslag i fotboll, handboll, vattenpolo,
hockey m.fl. från ett av spelplanens hörn (i vattenpolo
från 2 m-linjen), då bollen spelats över egen
mållinje el. eget mål av försvarande laget.
Hörnblad, en prydnad, uthuggen på pelarbasen
i den romanska byggnadsstilen. Den började bli
vedertagen från 1100-talets mitt. I ”bladen”, vanl.
stiliserat uppsvällda, förekomma stundom små
figurer o.a. ornament.
Hörnefors. 1) Socken i Västerbottens s.
domsaga och pastorat i Västerbottens s. kontrakt av
Luleå stift, vid kusten och på båda sidor om
landskapsgränsen Ångermanland—Västerbotten;
297,60 km2, därav 291,60 land; 3,857 inv. (1949).
H. är ett lågt och täml. jämnt skogsområde
kring Hörneån o.a. kuståar. Åkern utgör 5 ®/o
av landarealen, skogsmarken 68 °/o. I socknen
ligga H.2), hamnorten och fiskläget Norrbyn
(407 inv. 1946) samt industrisamhället M o (616
inv.), det sistn. på Norrbyskären; ett sågverk
med hyvleri här tillhör Mo och Domsjö ab.,
som tillika äger större delen av H:s skogsareal.
Norrbyskär har 113 m kaj vid 4,5—3,7 m djup;
1947 ankommo och avgingo 70 fartyg om 63,830
nettoton. Fisklägena Sörmjöle, Norrmjöle och
Norrbyn ha tillsammans 45 yrkes- och 24
binä-ringsfiskare med ett totalt fångstvärde av 195,446
kr (1945). Nyåker är tingsställe. Bland
fornminnen märkas labyrinter på flera öar och skär.
H. bildades 1914 ur delar av Nordmaling och
Umeå landskommun. Kyrkan av sten i s.k.
nygotik byggdes 1905—08. — Gamla belägg på
namnet saknas. Det torde vara givet efter en
fors i Hörneån; denna har vindlingar, ”hörn”, i
sitt lopp. P.;Er.
2) Municipalsamhälle (sedan 1941) i H.i), vid
Hörneån nära mynningen och 27 km s.v. om
Umeå; 22,82 km2, därav 22,30 land; 1,636 inv.
(1949). H. är handelsort samt har tullstation och
provinsialläkare. En sulfitfabrik tillhör Mo och
Domsjö ab., som även förvaltar hamnen med en
kajlängd av 330 m vid 5—2,2 m djup. 1947
ankommo och avgingo 192 fartyg om 173,018
nettoton; framför allt lossas trävaror. Sjöfarten är
normalt stängd av is jan.—april. Något fiske.
Hörnefors bruk privilegierades som järnbruk
1775 och hade fram till 1880-talet masugn,
vals-och manufakturverk. Taxeringsvärde å
fastig-hetsskattepliktig fastighet 8,148,700 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 4,501,910 ki
(1948) P.
Hörnell’, Per Gustaf, väg- och
vattenbyggnadsingenjör (1876—1936), började som
snickar-och bildhuggarlärling. Efter studier vid
Tekniska skolan i Stockholm erhöll H. inträde vid
Tekniska högsk., varifrån han examinerades 1900.
Han var från 1899 anställd vid prof. J. G.
Richerts konstruktionsbyrå och blev
firmadelägare, när byrån 1902 ombildades till ab.
Vat-tenbyggnadsbyrån. Som chef för Stockholms
stadsplanekontors
ge-neralplansavd. 1925—
28 utarbetade H. ett
genomgripande
förslag till central
trafikled mellan stadens
n. och s. delar
(”centralbron”). Han var
prof, i
vägbyggnads-och kommunikationsteknik vid Tekniska
högsk. 1926—29. —
H. var en
internationellt känd och i
många länder anlitad
tekniker, led. av Nat.
förb:s trafikkommission i Paris 1920 och av
förbundets Oderkommission, utarbetade
hamnplaner för bl.a. Åbo, Viborg, Leningrad, Danzig
och Shanghai samt medverkade vid
kraftstations-och dammbyggnaderna vid Kegum (Lettland),
Volchov (Ryssland), Burrinjuck (Australien)
m.fl. Utom avh. i fackpressen utg. H. (tills,
med F. Jonsson) samlingsverket ”Samfärdsel”
(i serien ”De tekniska vetenskaperna”, 1929). H.
blev led. av Ingenjörsvetenskapsakad. 1919. A.Lg.
Hörner, Johan, svensk-dansk målare (1711—
63), elev av Scheffel 1728—35, bosatte sig sedan i
Köpenhamn, där han snart förvärvade anseende
som porträttmålare och även mottog uppdrag från
hovet. Som karaktärsskildrare överträffar H. de
flesta av sina samtida; även i koloristiskt
hänseende visa hans bästa porträtt stora förtjänster,
ehuru ett vacklande mellan olika tekniker gör hans
produktion ganska ojämn. Bland H:s porträtt
märkas sådana av Fredrik V, biskop H. A.
Brorson och hans maka (Statens Museum for Kunst),
Fr. Rostgaard, familjen Pelt. H. målade även
stilleben, genrer och eldskensmotiv. —Litt.: G. Valby,
”J. H.” (i ”Tidskr. för konstvetenskap”, 1920); B.
Wennberg, ”Svenska målare i Danmark under
1700-talet” (1940). G.V.
— 75 —
— 76 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
