Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörner, Nils - Hörningsholm - Hörningsnäs villastad - Hörnsjö - Hörnsjöfors - Hörnström, Erik - Hörnätt - Hör oss Svea - Hörring, Hugo - Hörröd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖRRÖD
Hömer, Nils Gustaf, kvartärgeolog (f. 23/s
1896), fil. dr 1927, doc. i geologi vid Uppsala univ.
1932, laborator i kvartärgeologi där 1947. För
geologiska arbeten har H. företagit ett flertal
utländska resor, bl.a. till USA, Hawaii och
Östasien 1927—28, USA 1933 och som medl. av Sven
Hedins expedition till Centralasien 1929—33. H.
har arbetat med ett flertal problem av
kvartär-geologisk och allmängeologisk natur. I
”Bratt-forsheden, ett värmländskt randdeltekomplex och
dess dyner” (dr-avh., i ”SGU”, ser. C, 342, 1927)
framlade han viktiga resultat betr, isavsmältning,
glacifluvial sedimentation och periglacial
dynbild-ning i Värmland. H:s asiatiska undersökningar ha
bl.a. gällt den vandrande sjön Lop-nor och
kartläggning av dess sista läge samt dynbildning,
ökenfenomen, glaciation och postglaciala
klimatväxlingar i Centralasien. Bland H:s arbeten på detta
område märkas ”Upptäckten av Nya Lop-nor”
(i ”Ymer”, 1931), ”Alternating lakes’ (i
”Geografiska annaler”, 1935; tills, med P. C. Chen),
”Geo-morphic processes in Continental basins of Central
Asia” (i ”Report of the i6th Internat. Geol.
Con-gress 1933”, 1936) och ”Die heutige und ehemalige
Vergletscherung im Richthofengebirge, Zentralasien”
(i ”Verhandlungen der 3. Internat.
Quartär-Konfe-renz 1936”, 1, 1938). Sina resor i Asien har H.
skildrat i populär form i ”Resa till Lop” (1936). T.N.
Hörningsholm, gods i Mörkö sn i
Södermanland, på n. Mörkön 16 km s. om Södertälje,
omfattar med underlydande i Mörkö och
Grö-dinge socknar 4,631 ha, därav 1,512 åker, med
ett taxeringsvärde av 2,503,200 kr; till
huvudgården höra bl.a. 120 ha åker. Slottet av sfen
i tre våningar med vackert, dominerande läge
är i huvudsak nyuppfört 1748—52 av
landshövdingen greve N. Bonde efter ritningar av C.
Hårleman. Det restaurerades 1920 under ledning
av I. Tengbom. I detsamma ingå delar av det
äldre slottet, som brändes av ryssarna 1719;
källare och kasematter finnas alltjämt kvar. H.,
som i äldsta tider tillhört Folkungaätten, köptes
o. 1480 av Nils Bosson Sture, tillhörde denna
ätt till 1616, därefter ätterna Oxenstierna,
Baner och Ribbing. Sedan 1750 är H. fideikommiss
Hörningsholm.
inom ätten Bonde; nuv. innehavare är
hovstallmästare greve C. G. Bonde af Björnö. — 1623
anlades befästningar ö. om H., på ömse sidor
om segelleden till Södertälje. Dessa måste
istånd-sättas vid flera tillfällen under 1600- och
1700-talens krig, enär de mellan krigen lämnades åt
sitt öde. 1719 kunde de ej skydda Södertälje
från att brännas av ryssarna. Efter 1808, då de
åter reparerades, fingo de emellertid förfalla,
men fortfarande synas lämningar därav. — I
början av 1900-talet utfördes nya anläggningar,
Hörningsholms kustposition, vilka vid 1 :a
världskrigets utbrott utvidgades, och ett
kustart.-de-tachement förlädes i där byggda baracker.
Anläggningarna, som 1915 fingo namnet
Hörningsholms fästning, nedlades 1927 enl.
1925 års försvarsordning. — De äldre
namnformerna skifta starkt. 1286, 1288 och 1292 skrives
Hyrn, vilket är det nsv. hörn, väl syftande på den
udde, på vilken slottet ligger. 1310 och 1411
omtalas Simunxø, resp. Simonsø, urspr. en annan gård,
som uppgick i H. (se C. G. Styffe, ”Skandinavien
under unionstiden”, 3 uppl. 1911, sid. 286 f.). Mot
slutet av medeltiden, t.ex. 1498, börjar det nutida
namnet Hørningxholm att nyttjas.
Beståndsdelarna äro fsv. hyrning(er), något försett med
horn el. hörn (se ovan), och -holm*. P.;A.W.G.;Er.
Hömingsnäs villastad, municipalsamhälle i
Huddinge sn i Södermanland 1914—46, varefter det
uppgick i Huddinge municipalsamhälle. H. hade
en areal av 0,19 km2, allt land, och 252 inv. (1946).
— Namnet är givet efter en nu styckad gård,
som låg vid v. hörnet av sjön Trehörningen;
detta namn på gr. av formen.
Hömsjö, samhälle i Nordmalings* sn i
Västerbotten.
Hörnsjöfors, se Västerfärnebo.
Hömström, Erik Johannes,
litteraturhistoriker (f. 27/a 1907), fil. dr 1943, doc. i
litteraturhistoria med poetik i Uppsala s.å., adjunkt vid
Försvarets läroverk i Uppsala 1945, lektor vid
högre allm. lärov. i Uppsala 1947. H. har utg.
”Anders Odel” (dr-avh., 1943) och ”Pär
Lagerkvist. Från Den röda tiden till Det eviga leendet”
(1946) samt medarbetat i ”Lyrisk tidsspegel”
(1947).
Hömätt, samhälle i Själevads* sn i
Ångermanland.
Hör oss Svea, patriotisk hymn för manskör,
diktad och komponerad av Gunnar Wennerberg 1853.
Hörring, Hugo Egmont, dansk politiker
(1842—1909), dir. för Kongelige grönlandske
Handel 1882, departementschef i inrikesministeriet 1889,
var 1894—97 inrikesminister under Estrup och
Reedtz Thott, 1897—T900 konseljpresident och
finansminister, 1899—1900 även justitieminister. H.
blev 1906 dir. för Hypotekbanken.
Hörröd, socken i Gärds hd i Kristianstads län
och församling i Maglehems och Hörröds
pastorat i Gärds kontrakt av Lunds stift, på s.ö. delen
av Linderödsåsen, intill gränsen mot Malmöhus
län, 26,91 km2, därav 26,97 land; 535 inv. (1949;
20 inv. pr km2). Socknen, som tillhör åsens
små-kuperade östsluttning, har flerstädes mager och
stenbunden mark, västerut med mossar. Åkern
utgör 27 % av landarealen, skogsmarken 54 °/o.
Hembygdsgård. Den nuv. kyrkan uppfördes 1856
— 77 —
- 78 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
