Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörselorgan - Hörselorganens sjukdomar - Hörselsten - Hörselsträng - Hörselsvagheter - Hörselvilla - Hörsholm - Hörsne med Bara - Hörspel - Hörstadius, 1. Nils - Hörstadius, 2. Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖRSELORGANENS SJUKDOMAR
delen är förskjuten inåt; dess mittparti är indraget
mot trumhålan av hammarskaftet (fig. i). —
Ut-öron, som med få undantag finnas endast hos
däggdjur, visa en stor växling i form och utveckling.
Hos vissa däggdjur, som äro anpassade för ett
liv i vatten el. till ett underjordiskt liv, äro
ut-öronen mer el. mindre tillbakabildade, alldeles
försvunna hos t.ex. valarna. Yttre hörselgång
finner man i djurserien först hos kräldjur.
Hos ryggradslösa djur hah. med
säkerhet påträffats blott hos insekter, ss. rätvingar (se
Tympanalorgan) och cikador (se Stritar). Hos
spindeldjur ha vissa, på olika kroppsdelar
förekommande sinneshår, trichobothrier, tillskrivits
hörselfunktion. Dessa hår råka visserligen i
svängningar under påverkan av ljudvågor, men ett
experimentellt bevis för deras hörselfunktion saknas
ännu. T.Hn;H.
Hörselorganens sjukdomar, se öronsjukdomar.
Hörselsten, anat., äldre, felaktig benämning på
statolit, se Statiska organ.
Hörselsträng, anat., se Hörselorgan.
Hörselsvagklasser, pedag., benämning på
specialklasser för lomhörda folkskolebarn. H.
upprättades i Göteborg 1915, i Malmö 1921, i
Stockholm 1923 och i Lund 1936. Uttagning till h.
göres av skolläkaren, vilken har barnen i dyl.
klasser under fortlöpande kontroll. I h. läsas
folkskolans normalkurser, men dessutom
meddelas undervisning i artikulation och labiologi för
att hjälpa de lomhörda barnen till ett tydligare
tal och förmåga till munavläsning. För lärare i
h. fordras i allm. genomgång av särskilda kurser
med auskultationer vid dövstumlärarseminariet å
Manilla. E.Bng.
Hörselvilla, se Hallucination.
Hörsholm, köping och förstad till Köpenhamn,
22 km n. därom och 3 km från Öresund; 7,498
inv. (1945). Här uppfördes 1737—39 i rokokostil
Hörsholms slott för drottning Sofia ’Magdalena.
Slottet förföll mycket hastigt och revs 1810—12,
medan ekonomibyggnaderna fingo stå kvar.
Dessa inrättades 1942 till ett jakt- och
skogsbruks-museum.
Hörsne med Bara, socken i Lina ting i
Gotlands n. hd och församling i Dalhems,
Gant-hems, Halla och Hörsne med Bara pastorat i
Medelkontraktet av Visby stift, n.ö. om Roma;
36,16 km2, därav 35,94 land; 477 inv. (1949; 13
inv. pr km2). Bygden i centrum omges av
skogs-och myrmarker, däribland Lina myr i n.ö. Åkern
utgör 32% av landarealen, skogsmarken 45 °/o.
Järnåldersgravfält och s.k. kämpagravar finnas
flerstädes, en bygdeborg och en bildsten. Hörsne
kyrka visar i tornet och det rakslutna koret
1200-talets övergångsstil; det tvåskeppiga
långhuset har höggotisk prägel. På långhusportalen
finnas intressanta skulpturer, i det inre flera
medeltida föremål, ss. sakristidörrens runristade
järnbeslag, glasmålningar från 1300-talet och
al-taruppsatsens 1300-talsskulpturer. Den vackra
predikstolen är från 1688. Av Bara kyrka i n.,
uppförd vid en forntida kultplats, kvarstår en
1923 konserverad ruin, visande den typiska
gotländska övergångsstilen från 1200-talet. —
Namnet Hörsne, givet efter kyrkbyn, skrevs 1320
Hyrsin. Däri torde ingå ’hursa, en förform till
Bara ödekyrka.
hors, häst, samt vin(i), betesmark; gräsmarkerna
kring Lina myr ha erbjudit gott bete för hästar
(se H. Gustavson, ”Gotlands ortnamn”, i
”Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”, 1938, sid.
10). Namnet Bara sammanhänger trol. med adj.
bar, naken, skoglös. P.;E.W.;Er.
Hörspel, se Radioteater.
Hörsta’dius. 1) Nils Vilhelm H.,
industrimän (f. 25/n 1894), examinerades 1918 från
Tekniska högsk:s avd. för väg- och
vattenbyggnadskonst, var anställd vid ab. Vattenbyggnadsbyrån
1918—20, hos St. Kopparbergs bergslags ab. vid
kraftverksbygget i Forshuvudforsen 1920—21,
studerade 1921—22 i USA. Vid återkomsten till
Sverige slog H. in på en ny bana och blev
sekr. i Sveriges textilindustriförbund (1923—25);
verkst. dir. i ab. Svenskt konstsilke, Borås, 1925
—46 och i Borås wäfveri ab. sedan 1947. H.
har verksamt bidragit till den svenska
konst-silkesindustriens utveckling och har varit en av
de drivande krafterna vid inrättandet av Svenska’
textilforskningsinst. (1943). Sedan 1931 är H.
stadsfullmäktig i Borås, sedan 1944 v. ordf, i
fullmäktige. A.Lg.
2) Sven H., den föreg:s bror, zoolog (f. 18/2
1898), fil. dr vid Stockholms högsk. 1930, doc.
1928, laborator 1932, föreståndare för avd. för
utvecklingsfysiologi
och
ärftlighetsforskning vid Wenner-Grens
inst. för experimentell
biologi 1938, prof, i
Uppsala 1942. H:s
talrika publikationer
behandla huvudsaki.
ut-vecklingsmekanik och
utvecklingsfysiologi, i
sht
determinationspro-blemet, dessutom
embryologi och
diges-tionsfysiologi; undersökningsobjekt ha
- 83 —
- 84 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
