Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörstadius, 2. Sven - Hörtelefon - Hörup - Hörup, Viggo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖRUP
framför allt varit tagghudingar men även groddjur.
Bland skrifterna må nämnas ”Über die
Determina-tion des Keimes bei Echinodermen” (dr-avh., 1928),
”Studien über heterosperme Seeigelmerogone” (i
”Mém. du Mus. d’hist. nat. de Belgique”, 2:3, 1936),
”Schnürungsversuche an Seeigelkeimen” (i ”Archiv
för Entwicklungsmechanik der Organismen”, 138,
1938), ”The mechanics of sea urchin development
studied by operative methods” (i ”Biological
Re-views”, 14, 1939) och ”Experimentelle
Untersuch-ungen über die Determination des knorpeligen
Kopfskelettes bei Urodelen” (i ”Nova acta Soc.
scient. Upsal.”, 4:13, 1946; tills, med S.
Sell-man). H:s arbeten äro mycket
uppmärksammade; han hör till de ledande forskarna inom
sitt område. H. har arbetat vid de
marinbiologiska stationerna i Neapel, Roscoff, Plymouth
och Woods Hole samt med understöd av
Rocke-feller Foundation bedrivit studier i Utrecht och
USA. Han har vidare utg. en rad skrifter i
ornitologi och naturskydd samt gjort sig känd
som fågelfotograf; är ordf, i Sveriges
ornitolo-giska förening. KA.
Hörtelefon, se Telefon.
Hörup, socken i Ingelstads hd i Kristianstads
län och församling i Löderups och Hörups
pastorat i Ingelstads kontrakt av Lunds stift, mitt
emellan Ystad och Simrishamn; 13,49 km2, därav
13,44 land; 675 inv. (1949). H. är skoglös och
bördig, svagt vågformig slättbygd, med åkern
utgörande 94 % av landarealen. Inom H. ligger en
mindre del av Löderups municipalsamhälle.
Egendomar: Eriksfält, örum och Gyllerup. En dös
samt gravhögar finnas. Den romanska kyrkan av
kalksten från noo-talet med absid och brett
väst-torn har undergått genomgripande förändringar,
i sht genom C. G. Brunius’ ombyggnad 1848 samt
1906, då tornet förvandlades till tvillingtorn och
korsarmar tillkommo. Valven slogos på 1400-talet.
Dopfunten av sandsten torde ha utgått från
Mårten funtsnidares verkstad, predikstolen är ett
framstående renässansarbete av J. Kremberg, altar-
Hörups kyrka.
Foto K. O. Sjöström.
tavlan är C. Blochs ”Christus Consolator” (i
original). — Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs
1349 och 1391 in Hyathorp. Som förled kan möjl.
ingå gen. av det eljest endast från fvnord.
kända hye, tjänare, träl. Efterleden är thorp,
nybygge. P.;Er.
Hörup, V i g g o Laurits Bentheim, dansk
politiker och journalist (1841—1902), cand. jur.
1867, 1873—77 medarbetare i ”Morgenbladet”,
red. och medutg. 1881—83. Jämte E. Brändes
startade han 1884 tidn. ”Politiken”, vars
chefred. han var till 1901. H. var son till en
byskollärare men kom som pojke till sin farbror,
som var officer i Köpenhamn, där H. blev
student. Den utomordentligt begåvade och starkt
kritiskt inställde pojken från landet kände sig
ej alltför väl hemma bland kamraterna, som
samtliga kommo från välsituerade nationalliberalt
sinnade hem, och med sitt häftiga temperament,
ett arv från modern,
som var av tysk-polsk
släkt, reagerade han
kraftigt mot den
na-tionalliberala åskådningen; han stod
oberörd inför den
nationella kampen i
Nordslesvig. 1867 blev
han anställd hos
bondevännen B.
Chris-tensen och anslöt sig
1870 till Forenede
Venstre, vars radikala
flygel han tillhörde.
1876 invaldes han i
Folketinget och skapade efter Forenede Venstres
sprängning 1878 jämte C. Berg och
Holstein-Ledreborg Folketingets Venstre, som efter 1884
fortsatte som Danske Venstre, medan H. blev
ledare för Europäiske Venstre. Under dessa år
utövade H., vars förebild var J. A. Hansen, som
agitator och skribent ett utomordentligt stort
inflytande. Hans bitande ironiska artiklar och
tal voro mästerligt utformade. Det var mot
na-tionalliberalismen och den konservativa
militärpolitiken han-;, satte in sina hårda angrepp. Den
största faran för en radikal vänsterpolitik såg
han dock i de moderata strömningarna i
bondepartiet. H. stod kritisk gentemot
grundtvi-gianismen och högskolan. De ville, sade han,
skapa en bondearistokrati och motarbeta den
demokratiska likhetsprincipen och de radikala
europeiska strömningarna, i vilka han liksom
Brändes’ anhängare ville se den danska Venstres
andliga egendom och vilka skulle ge partiet
kraft att även erövra städerna. Som ingen
annan kunde han skapa politiska sentenser, som
hans samtida bevarade i minnet. ”Ingen over
og ingen ved siden af Folketinget” och ”Hvad
skal det nytte” blevo slagord i kampen mot
högerns provisoriska finanslagar och militärpolitik.
1887—88 var han villig att sluta fred med
regeringen men gick därefter samman med Berg
mot Bojsen. 1892 lämnade han Folketinget, blev
vid parlamentarismens genombrott 1901
trafikminister men medhann under sin korta
ministertid icke något av större betydelse. — På arvet
- 85 -
— 86 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
