Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hörup, Viggo - Hörvidd - Hörviken - Höskallresläktet - Hösnuva - Hössjer, Gustav - Hössna - Höst, Jens Kragh - Höst, Sigurd - Höst, Oluf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖRVIDD
Liten (t.v.) och stor
höskallra.
efter H. har dansk
radikal politik och
journalistik till stor del
uppbyggt sin
maktställning. A.O.
Hörvidd, det största
avstånd, på vilket ett
ljud, spec. en
mistsig-nal, kan uppfattas med
örat. H. påverkas starkt
av
väderleksförhållandena och växlar därför
högst betydligt. I
lovart om ljudkällan är h.
sålunda i regel avsevärt
mindre än i vindens
riktning. Stundom
kunna helt tysta zoner
uppträda, även ganska
nära ljudkällan, medan
ljudet höres med
oförminskad styrka såväl
närmare som längre
bort från densamma.
Hörviken, fiskläge i
Mjällby* sn i Blekinge.
Höskallresläktet, Rhi-
nan’thus (Alectorol’ophus), av fam. lejongapväxter,
omfattar 9 arter i Europa. Allmänna på åkrar och
ängar äro stor höskallra, R. sero’tinus (R.
major), och liten höskallra, R. min’or,
halvparasiter med gula blommor, hoptryckt, uppblåst
foder och platta frön, vilka skallra inne i den
mogna frukten.
Hösnuva, se Höfeber.
Hössjer, Karl Gustav Natanael, matematiker
(f. 16/i 1897), fil. dr i Lund 1929, doc. i matematik
s.å., lektor vid Högre
allm. lärov. för flickor
i Malmö 1930, prof, i
matematik vid
Chalmers tekniska inst.
(högsk.) i Göteborg
1936, rektor där
sedan 1943. I dr-avh.
ӆber ein
Riemann-sches Problem in der
Funktionstheorie”
(1929) generaliserar H.
en bekant sats i
funk-tionsteorien (Rouchés
sats) och studerar med
dess hjälp viktiga
pro
blem ur teorien för analytiska funktioner av 1 el.
2 variabler. I flera efterfölj. skrifter har H. vidare
utvecklat sin metodik och fördjupat sina
undersökningar, bl.a. till flertydiga funktioner. O.F.
Hössna, socken i Redvägs hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Hössna, Gullereds
och Strängsereds pastorat i Redvägs kontrakt av
Skara stift, ö. om Ulricehamn; 63,83 km2, därav 63,22
land; 651 inv. (1949; 10 inv. pr km2). Socknen är
den högst belägna i länet med Västergötlands
högsta punkt, Galtåsen (362 m ö.h.). H. har
spridda skogsplatåbygder. Åkern utgör 15 %
av landarealen, skogsmarken 55 %. Egendom:
önnarp. Kummel och järnåldersgravar finnas,
bl.a. vid Hössna och Krokstorp. Kyrkan är
från 1839. Av den medeltida kyrkan
kvarstår den välvda sakristian. H. har den trol.
äldsta kyrkklockan i Sjuhäradsbygden; den har
en märklig inskrift, delvis av runor, av vilken
framgår, att den gjutits 1345 av mäster Håkan
från Skara. — Namnet, som givits efter kyrkbyn,
skrevs 1349 Höstna, 1392 Hösna. Härledningen
är oviss. Jfr Hyssna. EMg;Er.
Höst, Jens Kragh, dansk litteratör (1772
—1844), 1801—07 assessor i Hof- og Stadsretten,
ägnade sig därefter åt litterära sysselsättningar
och utgav ett stort antal tidskr. och kalendrar,
vilka vanl. upphörde med x:a bandet, samt
några skäligen ytliga historiska arbeten, bl.a. om
Struensee och Kristian VII:s regeringsår. H.
var medelpunkten i den skandinavistiska
strömning, ur vilken 1796 framgick Det skandinaviske
Litteraturselskab, redigerade dess publikationer
och utgav ett par hjälpredor för studiet av
svenska språket. Upprepade gånger besökte han
Sverige, bl.a. 1810 med uppdrag att verka för
Fredrik VI :s val till svensk tronföljare. 1835
utkommo hans ”Erindringer om mig og mine
Samtidige”. — Ang. sonen F. Schiern se d.o. —
Litt.: J. Ekedahl i ”Studier tillägnade H. Schück”
(1905); Aa. Heinberg, ”J. K. H.” (1927). C.
Höst, Sigurd, norsk skol- och språkman
(1866—1939), lektor vid Oslo katedralskola 1915,
lektor i norska vid Sorbonne 1921, i franska vid
univ i Oslo 1923—26. H. utgav bl.a., delvis i
samarbete med A. F. T. Bödtker, även i Sverige
mycket använda skolböcker i franska, ett par verk
om H. Ibsen och ett flertal pedagogiska skrifter.
Höst, O 1 u f Christian Alexander, dansk
målare (f. 1884). H. tillhör den s.k. bornholmsskolan
och är den ende av dess medl., som är född på
Bornholm. Sin moderna inställning till måleriet
fick han på Harald Giersings skola, som han
besökte 1915—17 efter att ha studerat vid konstakad.
och Johan Rohdes skola i Köpenhamn. Starkare
intryck mottog H. dock av den svensk-danske
målaren Karl Isakson, som han lärde känna 1921
och som han lockade till ett uppehåll i Gudhjem
på Bornholm. Senare fick H. fruktbara impulser
från Cézannes och van Goghs måleri; likväl höll
han en personlig linje, utgående från en djup
upplevelse av fäderneöns natur. — H. är en djärv
O. Höst: Vinterdag, 1931. Malmö museum. Se även
bild 21 vid Danmark, konst.
- 87 -
— 88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
