Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höst, Oluf - Höstadonis - Höstaster - Höstblomstring - Höstbruk - Höstdagjämning - Höstfibblesläktet - Höstfjun - Höstflod - Höstflox - Höstfunkia - Höstfägring - Höstklocka - Höstmusseron - Höstmånad - Höstrost - Höstsol, Gustaf Fredrikssons ålderdomshem - Höstsporer - Höstsyren, höstflox - Höstsäd (vintersäd) - Höstved - Hösvärta - Hötorgskonst - Hötorkning - Hötting - von Hötzendorf, Franz Conrad - Hövdingboll - Höwelcke, Johannes - Höverstad, Torstein - Höverö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖVERÖ
Höstfibbla.
Foto Hj. Wollin.
och sensibel kolorist, som ofta uttrycker sig
skissartat. Trots den lösliga formen ge hans
landskap i regel slående tolkningar av naturens
stämningar. En viss skymningsromantik kan
spåras. H.Ge.
Höstadonis, bot., art av släktet Ado’nis*.
Klöstaster, trädg., se Aster.
Höstblomstring, dets. som efterblomstring*.
Höstbruk. Den åkerjord, på vilken nästa vår
skall odlas vårsådda växter, plöjes el. mera sällan
årderköres föreg. höst. Vid intensivare brukning
ytbehandlas först åkern genom skumplöjning el.
kraftigare harvning, varigenom ogräset bekämpas.
Denna ytbehandling bör dock vara verkställd i
mån. före höstplöjningen. Plogfårorna få ligga
orörda över vintern. Frosten verkar då starkt
luckrande, vilket är av största betydelse för
lerjordarna. Även kommande årets träda bör i regel
höstplöjas. Hj.P.
Höstdagjämning, astr., se Dagjämning.
Höstfibblesläktet, Leon’todon, av fam.
korgblommiga växter, omfattar o. 50 arter, fleråriga, sällan
i-åriga örter i Gamla världens n. tempererade
områden. De ha gula blomkorgar, tvärrynkiga
frukter med vit fjäderpensel. I Sverige förekomma
L. autumna’lis, höstfibbla, höstfjun, 1—3
dm hög, allmän i hela landet på torr, gräsbevuxen
mark o.d.; L. hi’spidus (L. hastVlis),
sommar-f i b b 1 a, sommarfjun, med täthåriga blad,
täml. allmän på ängar och betesmarker norrut
till Uppland. A.Ve.
Höstfjun, bot., art av höstfibblesläktet*.
Höstflod, se Flod, sp. 974.
Höstflox, bot., se Flox.
Höstfunkia, bot., art av släktet Hosta*.
Höstfärgning, bot., den färgning i gult, rött och
violett, som uppstår i växternas blad vid
bladfällningen*.
Höstklocka, art av stålörtsläktet*.
Höstmusseron, svampart, se Musseroner.
Höstmånad, september månad.
Höstrost, bot., se Rostsvampar.
Höstsol, Gustaf Fredriksons
ålderdomshem, stiftelse för att bereda behövande
sceniska konstnärer en tillflykt på gamla dagar.
H. tillkom på uppslag av styrelsen för Svenska
teaterförbundet, som 1912 lade grundplåten.
Fred-rikson testamenterade s.å. sin kvarlåtenskap till
H., och Svenska teaterförbundet gav stiftelsen
hans namn. H. konstituerades 1913. 1918 inköptes
egendomen Såsta, 3/s mtl i Täby sn, Stockholms
län, och öppnades s.å. för 10 pensionärer (efter
1929 års tillbyggnad 35). H. stödjes sedan 1923
av föreningen H:s vänner. Ständig verkst. dir.
1913—36 dir. Ernst Norée och från sistn. år
skådespelaren Sven Bergvall. [G.KgJA.L.
Höstsporer, bot., se Rostsvampar.
Höstsyren, höstflox, se Flox.
Höstsäd (el. v i n t e r s ä d), säd, som sås på
hösten för att efter lämplig utveckling överleva
vintern och mogna nästa sommar. För att kunna
skjuta strå och ge kärnskörd måste h. under någon
tid ha varit utsatt för låg temp., varför h., som
sås på våren, stannar i tuvstadiet till följ. år.
I Sverige odlas råg och vete huvudsaki. som h.,
korn i enstaka fall i Sydsverige, havre aldrig.
Resp, sädesslag kan odlas längre mot n. som
vårsäd* än som h. Jfr Jarovisering.
Höstved, bot., se Ärsringar.
Hösvärta, bot., se Svarthö.
Hötorgskonst, slagord för naiv och okonstnärlig
konst, ofta troskyldiga landskapsmålningar med
blå himmel, gröna träd och röda stugor.
”Konstverk” av detta slag salufördes förr på Hötorget
i Stockholm, därav namnet.
Hötorkning, lantbr., se Hö och (ang. artificiell
h.) Grästorkning.
Hötting, förort till Innsbruck* i Österrike.
Höttring, zool., dialektnamn på roskarlen.
von Hötzendorf, Franz Conrad, militär, se
Conrad von Hötzendorf.
Hövdingboll, lek med handboll utom- el. inomhus.
På varje planhälft (en för varje parti) uppritas
ringar i krets till halva antalet spelare
(bollfångarna). Dessa bevakas (markeras) av var sin
motståndare (vaktare) utanför ringen. Bollfångarna,
hindrade av vaktarna, kasta bollen till sin
hövding, varvid 1 poäng erhålles. Vid kvartstid byta
fångare och vaktare plats, vid halvtid bytas sidor.
Kejsarboll* är en variant av spelet, vars båda
former användas som markeringsträning i
handboll. O.Kgh.
Hö’welcke, Johannes, astronom, se Hevelius.
Höverstad, T o r s t e i n, norsk pedagog (f.
1880), dr phil. 1918. H. startade 1919 en privat
lärarhögsk. i Asker, men denna kunde icke
hållas i gång utan statsbidrag. 1922—37 var H.
rektor vid Levangers lärarutbildningsanstalt.
Efter denna tid har H. innehaft statsstipendium
för undersökningar av norsk skolhistoria. 1925
—36 redigerade H. ”Norsk pedagogisk tidsskr.”
och grundade 1924 Norges pedagogiska landslag,
vars ordf, han var till 1937. H:s huvudarbete
är det pedagogikhistoriska verket ”Norsk
sku-lesoga 1739—1842” (2 bd, 1918—30). E.Bng.
Höverö, gods i Grolanda sn i Västergötland,
17 km s.v. om Falköping, omfattar sedan 1949
622 ha, därav 202 åker, med ett
taxeringsvärde av 255,400 kr. Huvudbyggnaden är av
— 89 —
— 90 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
