Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höyesterett - Höyesterettsadvokat - Höylandettapeten - Höök, Stig - Höör (Hör) - Höörsandsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖÖRSANDSTEN
Höyesterett’ [hoi-], Norges högsta domstol,
inrättades 1815 och består nu av en ordf., kallad
justitiarius, samt 18 ord. domare, 5 extra domare
och ett större antal vid behov tillkallade. H.
arbetar å avd. och är i allm. domför med 7 led. å
avd. Jfr Norge och Höjesteret. — Litt.: G.
Hallager, ”Norges h. 1815—1915” (2 bd, 1915—16).
Höyesterettsadvokat, se Höjesteretssagförer.
Höylandettapeten [h8i’-], en från Höylandets
kyrka i Norge stammande, nu i Trondheims
museum förvarad bonad, broderad på brunt linne i
blått, vitt, grått o.s.v. med framställning av heliga
tre konungars tillbedjan. H. har frisform, är 44
cm bred och nu något över 2 m lång (urspr.
längden okänd). Tekniken och stilen erinra mycket
om Bayeux-tapeten*. H. torde vara norskt arbete
från noo-talets förra hälft. — Litt.: F. B. Wallem,
”La broderie de 1’église de Hölandet en Norvège”
(1911). I.
Höök, Stig, sign, för tecknaren Ragnvald Blix.
Höör (förr Hör). 1) Landskommun i Frosta
hd i Malmöhus län, n. om Ringsjön; 54,76 km2
(land); 1,159 inv. (1949; 21 inv. pr km2). Höörs
församling (60,90 km2 land med 4,182 inv.),
som även omfattar H.2), bildar med Munkarp
ett pastorat i Frosta kontrakt av Lunds stift.
H. är omväxlande odlingsbygd, skog, ljung- och
mossmarker; den småkuperade terrängen stiger
mot n. Flera basaltkupper. Åkern utgör 31 °/o
av landarealen, skogsmarken 57 °/o (1944). I H.
ligga sportplatsen Frostavallen*, Holma
alkoholistanstalt, Rönneholmshemmet och Sätoftahemmet
(för manliga resp, kvinnliga epileptiker), samt
egendomen Misseröd. I H. har brutits och
huggits höörsandsten*. Om kyrkan se H.2). —
Namnet, urspr. givet åt kyrkbyn, numera H.2),
skrevs 1145 Hørg (avskrift från 1494) och är
identiskt med subst. fda. hörgh, biform till hargh,
stenhop, stenaltare (jfr Harg och Hörby). Se A.
Falkman, ”Ortnamnen i Skåne” (1877), sid. 56,
och E. Hellquist, ”Svensk etymologisk ordbok”
(3 uppl. 1948), sid. 395. Stavningen med två ö
avser att i adresser o.d. skilja namnet från
ordet här. P.;Er.
2) Köping, omsluten av H.i), vid S.
stambanan; 6,14 km2 (land); 3,023 inv. (1949).
Stationssamhället hade mot slutet av 1800-talet
utvecklats raskt men har ännu icke helt sammanväxt
med den gamla kyrkbyn; 1901 blev H.
munici-palsamhälle med en landareal av 1,79 km2 och
929 inv. 1939 upprättades H:s köpingskommun
med en landareal av 2,30 km2 och 1,720 inv.;
1949 ökades genom inkorporering från H.i)
arealen till den nuv. H. är ett betydande
handels-centrum. Här finnas bl.a. samrealskola och
lant-hushållsskola (Åkersberg), apotek, provinsialläkare
och distriktsveterinär. Bland industrierna
märkas konfektionsfabrik (o. 50 arb.), handsk- och
skinnklädesfabrik (o. 30 arb.), mekanisk verk-
Kvarnstenar av höörsandsten, inmurade i väggarna
på en ladugård i Vitseröd, Munkarps sn.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
stad, tillhörande Maskinfabriks-ab. Gothia, bildat
1916 (aktiekapital 100,000 kr, o. 25 arb.),
motor-pumpfabrik, metallvarufabrik, cementgjuterier och
snickerifabriker. Den ursprungliga, romanska
kyrkan, uppförd av Mårten funtsnidare, har
genom till- och ombyggnader blivit mycket
förändrad. På 1760-talet fick långhuset en korsarm
åt n. och 1889 en åt s.; tornet erhöll sitt nutida
utseende i slutet av 1800-talet. En kolonnburen
portal med ornerat tympanon har nu sin plats
inne i kyrkan. Dopfunten är signerad i runor
av Mårten. Altaruppsats och predikstol från
1600-talets början äro verk av J. Kremberg; i
sht den rikt reliefprydda predikstolen räknas
bland hans yppersta arbeten. — Taxeringsvärdet
å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet var
1948 185,400 kr och å annan dyl. fastighet
11,375,000 kr; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s.å. till för fysiska
personer m.fl. 4,715,360 kr och för svenska
aktiebolag 244,490 kr. P.
Höörsandsten, geol., en till understa lias hörande
avlagring, som förekommer som spridda
erosions-rester i trakten n.v., n. och s.ö. om Ringsjön i
Skåne. H. vilar direkt på urberget. Dess undre
del, ”kvarnstenen”, utgöres av en grov, delvis
konglomeratförande och stundom med kolsmulor
bemängd arkos med starkt kaoliniserad fältspat;
har använts vid tillverkning av kvarnstenar. Den
rika fossila floran, känd sedan början av 1800-talet,
anger kvarnstenens ålder till basala lias. Närmast
ovanpå följer ofta en ävenledes växtförande eldfast
lera och därpå en finkornig, ljusgrå—vit
kvartssandsten, ”skellningsstene n”, vilken redan
under medeltiden bröts till byggnadssten, t.ex. för
Lunds domkyrka. De talrika fynden av Cardi’nia
folli’ni o.a. musslor visa, att denna avd. är en
grund-och brackvattensbildning av samma ålder som
slipsandstenen n. om Hälsingborg. Yngre äro de lösa
block av h., som träffas kring Brandsberga. G.R.
— 93 —
— 94 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
