Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Ia. - IAAF - IAHF - Iakchos - Iakttagelse - IAL - Ialomita - Iamblichos - -iana - IAO - Iapetos - I armén kvarstående officerare - Iarmhidhe - IARU - Iasi, Jassy - Iasione - Iason - IATA - Iatrofysik - Iatrokemi - Iatromatematik - Iatropha - IAU - ib. - IBA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
I är den g:e bokstaven i det vanliga
europeiskt-latinska alfabetet. Det har i latinsk skrift fått sin
form efter det grekiska iota och återgår på ett
semitiskt tecken. I uttalas i svenskan vanl. som
en hög, främre, spänd, icke rundad vokal; i
danskan och tyskan däremot med slapp
artikulation, som ett mellanting mellan i och e el.
rentav som ett e-ljud. I svenskan betecknar det
också bl.a. J-ljud, dels stundom efter t, t.ex.
portion, dels tills, med vissa föreg. konsonanter, ss.
g, s, ss, st, t, t.ex. religiös, aversion, passion,
Krist-tian, aktion. — Fornsvenskan bevarar ofta indoeur.
och urgerm. kort i, t.ex. liva’, indoeur. lip-, bit:
indoeur. bhid-, medan det i nysvenskan vanl.
övergått till (kort el. långt) e, t.ex. leva, bett. Icke
sällan utgår emellertid fsv. och nsv. kort i också
från indoeur. e, t.ex. (genom i-omljud) vilja, jfr
lat. velie, el. (framför nasal + konsonant) vind, jfr
lat. ventus. Fsv. och nsv. långt i har ofta
utvecklats ur indoeur. ei, t.ex. bita: indoeur. bheid-, men
har även andra källor. E.H.
I el. i förekommer i många förkortningar,
t.ex. för lat. idem, impera’tor, i’nfra, it’er, Ju’piter,
Ju’lius och som taltecken = i. I matematiken är i
tecken för den imaginära storheten V—1 (således
i2 = — i; se Komplexa tal). I användes även som
beteckning för sv. inf.-reg. {I i, I 2 etc.) och på
bilskyltar för Gotlands län.
la., förk. för lowa.
IAAF, förk. för International Amateur Athletic
Federation (se Internationella idrottsförbundet).
IAHF, förk. för International Amateur Handball
Federation (se Internationella handbollförbundet).
lakchos [iakk’-] (grek. Fak^os, lat. lacdhus),
grek, myt., en av de eleusinska mysteriernas
guda-gestalter, urspr. en ur kultropet (iache’)
framgången personifikation av den stora festprocessionen,
lakchoståget (se Eleusis). Fr.o.m.
Sofok-les likställdes I. med Bakchos-Dionysos.
Iakttagelse, psykol., betecknar eg. centrum för
vår uppmärksamhet. Objekten för i. växlatfrån
person till person och från tid till tid hos samma
person. Detta har ofta ett djupt samband med
individens struktur, hans livsöde, yrke, intressen
och aversioner. Upplevandets omstrukturering
innebär sålunda förändring i våra iakttagelsevanor.
En ung man har kanske aldrig brukat lägga
märke till inredningen i de hem han besöker. Så
ställes han själv inför nödvändigheten att bilda
hem. Hans upplevande fylls nu av nytt innehåll,
han skall vara med om att välja möbler, mattor,
husgeråd etc., och med en gång börjar han
iakttaga, hur andra valt, börjaf bedöma och kritisera.
Iakttagandet får hos honom nya objekt, samtidigt
som nya områden bli föremål för värdering. G.Sth.
IAL, förk. för internationella arbetslag, se
Internationella civiltjänstorganisationen.
Ialomi(a [ja’låmitsa], flod i s.ö. Rumänien,
upprinner i Transsylvanska alperna och mynnar i
Donau strax nedanför Hår^ova; c:a 225 km lång.
lamblichos, filosof, se Jamblichos.
-iana, se -ana.
IAO, förk. för Internationella
arbetsorganisationen.
lapetos, se Japetos.
I armén kvarstående officerare, officerare, vilka
före 27/s 1908 tilldelats fullmakt å grad i armén
och i samband med avgång från beställning på
stat el. i reserven erhållit tillstånd att t.v. el. på
viss tid kvarstå i armén.
larmhidhe [i’arvi], grevskap, se Westmeath.
IARU, förk. för International Amateur Radio
Union.
Ia?i [jaj], Jassy, huvudstad i distriktet Ia§i
och landskapet Moldova, Rumänien, vid floden
Bahlui (till Prut); 108,987 inv. (1945), därav en
mycket stor del judar. I. är den kommersiella
medelpunkten i ett fruktbart åkerbruksområde,
är säte för en ortodox metropolit och en
romerskkatolsk biskop samt har ett stort antal kyrkor
(42 ortodoxa), däribland den rikt utsmyckade De
tre heligas kyrka, ett flertal synagogor och univ.
(grundat 1860). I. var huvudstad i furstendömet
Moldova 1565—1862. — 1792 slöts i I. fred mellan
Turkiet och Ryssland, varvid Ryssland förvärvade
kustlandet mellan Bug och Dnejstr. S.;B
Iasio’ne [ja-] (Jasio’ne), bot., se Monkesläktet.
lason, grek, myt., se Jaspn.
IATA, förk. för International Air Traffic
Association.
latrofysfk, se latrokemi.
latrokemi’ (till grek, iatros’, läkare), en
medicinsk skola, utformad särsk. i mitten av 1600-talet.
Den lärde, att omsättningen i kroppen ägde rum
på gr. av kemiska, fermentativa processer, varvid
som slutprodukter bildades ant. sura el. alkaliska
ämnen. Utbildades dessa i ett till mängd och
beskaffenhet riktigt förhållande, var kroppen frisk;
inträdde rubbningar häri, uppkom sjukdom.
Behandlingen gick ut på att genom sur, resp,
alkalisk medicin förändra den kemiska rubbningen,
på samma gång som organismen stärktes genom
noggrann och kraftig diet. Samtidigt uppstod den
iatrofysiska skolan, som sökte förklara
omsättningen i kroppen på mekanisk väg och i
utsöndringarna, framför allt i svettningen, såg den
reglerande faktorn i kroppens hushållning.
Rubbningar häri framkallade sjukdom, och dessa
behandlades huvudsaki. med svettdrivningskurer. Den
iatromatematiska skolan, som också nu
utformades, gick än längre än den förra i
uppställandet av fysikaliskt-matematiska förklaringar
för kroppens funktioner. T.Hn.
Iatromatemati’k, se latrokemi.
latropha, bot., se Jatropha.
IAU, förk. för Internationella astronomiska
unionen.
ib., förk. för lat. ibi’dem.
IBA, förk. för International Bowling Association
(se Internationella bowlingförbundet).
— 95 —
— 96 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
