Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ideation - Ideatorisk - Idédrama - Ideell - Idefjorden - Idéflykt - Ideforss, Hjalmar - Idegransläktet - Idengranväxter - Idéhistoria - Idehult - Idékänslor - Ideler, Christian Ludwig - Idem - Idenor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDENOR
nämning på den inre omstrukturerande
verksamhet, vid vilken de i yttervärlden iakttagna
föremålen och skeendena inarbetas i den redan givna
föreställnings- och tankevärlden. Genom i.
komma människor (el. djur) icke att reagera direkt
på yttervärlden utan på sina egna
omstrukturerade intryck av denna. De utifrån kommande
intrycken bli icke direkta stimuli utan anta mer
el. mindre starkt en symbolfunktion, och denna
blir bestämmande för begreppsbildningen. E.Bng.
Ideato’risk, psykol., om vissa störningar av
rörelserna och talet, varvid det naturliga
mönstret för en rörelse el. en satsbildning blivit
förstört el. desorganiserat.
Idédrama, dramaform, där en idé, en tes
åskåd-liggöres och symboliseras genom handlingen och
karaktärerna. Ex. Goethes ”Faust”, Ibsens
”Brand”. Jfr Problemdrama.
Ideell’, om krafter, åskådningar, strävanden, som
utgå från el. syfta till en idé; grundad på el.
strävande efter högre, andliga värden. — Ideell
förening, sådan förening*, som ej avser ekonomisk
verksamhet. — Ideella mynt, sedlar, såsom ej
varande realiteter. — Ideella känslor, se
Idékänslor. — Ideell spänning, se
Hållfast-hetslära, sp. 1122.
Idefjorden, no. Iddefjord, fjord på gränsen mellan
Bohuslän och Norge, står genom det smala
Svine-sund i förbindelse med Skagerak.
Idéflykt, psykiatr., sjukligt sinnestillstånd, varvid
föreställningarna avlösa varandra i jagande
tempo och utan logiskt el. sakligt samband. — Litt.:
H. Liepmann, ”Über Ideenflucht” (1904).
Ideforss, Hjalmar Emanuel, skolman (f. 3%
1891), fil. dr (”De primära interjektionerna i
nysvenskan”) och doc. i Lund 1928, lektor i
Göteborg s.å., rektor vid högre allm. läroverket
i Borås 1931, vid läroverket i Majorna 1939. I.
har haft flera förordnanden som
undervisningsråd och var 1931 tf. prof, vid Göteborgs högsk.
Till den svenska språkvården har I. bidragit med
ett flertal skrifter, bl.a. ”Vårt modersmåls liv och
utveckling” (1928, 3 uppl. 1942).
Idegransläktet, Taxus, barrträdsläkte av fam.
ide-granväxter, omfattande 7 varandra närstående
arter, vilka ofta anses representera en mångformig
art med utbredning inom n. tempererade områdena.
Idegranen växer långsamt och kan bli mycket
gammal (i England finnas träd, som uppskattas till
2,000 år). Den kan ha över 1 m tjock stam men
är vanl. en flerstammig buske. Den har platta,
tvåsidigt ställda barr och enkönade blommor. De
hanliga ha flera pollensäckar, de honliga utgöras
av blott ett fröämne, som vid mognaden omgives
av ett köttigt, rött hylle (aritfus) av söt smak.
Spridningen sker med fåglar. Idegran, id, tax
el. barrlind, T. bacca’ta, förekommer i Sverige
norrut till Närke och Gästrikland, mest i
kusttrakterna. Den odlas ofta som prydnadsväxt i
trädgårdar. Bladen innehålla skarpa narkotiska
beståndsdelar och äro giftiga; de äro skadliga för betande
djur, särsk. hästar; de unga, bladbärande
grenarna hade tidigare under namn av fol’ia taxi medicinsk
användning. Den rödbruna kärnveden är hård och
tung och nyttjas till svarveriarbeten m.m. Bild se
pl. vid Barrträd. W.
Idegranväxter, Taxa’ceae, fam. bland barrträden,
— 121 —
Idefjorden.
omfattar 3 släkten, Taxus (idegransläktet*),
Tor-rey’a* och Austrotax’us, ständigt grönskande,
dioi-ka träd el. buskar med spiralställda, ofta 2-sidigt
riktade barr, ensamsittande blommor utan hylle
och frukt, som hos de två förstn. släktena vid
mognaden omgives av ett köttigt, hartsrikt el.
saftigt, ofta vackert rött hölje (arill’us).
Idéhistoria, se Lärdomshistoria.
Idehult, samhälle i Madesjö* sn i Småland.
Idékänslor, känslor, som kunna hänföras till
religiösa, etiska, estetiska el. intellektuella objekt.
Som beteckning för i., fast med starkare
emotionell betoning, talar man ofta om ideella
känslor. Jfr Känsla.
I’deler, Christian L u d w i g, tysk
astronom (1766—1846), prof, vid Berlins univ. 1821, har
bl.a. författat ”Untersuchungen über den
Ursprung .. . der Sternnamen” (1809), ”Handbuch
der mathematischen und technischen Chronologie”
(2 bd, 1825—26; ny bearbetning av F. K. Ginzel,
3 bd, 1906—14) och ”Lehrbuch der Chronologie”
(1831).
Idem (lat.), förk. id., den- el. detsamma.
Idenor, socken i N. Hälsinglands domsaga,
Gävleborgs län, och församling i Hudiksvalls och
Idenors pastorat i Sundhede kontrakt av Uppsala
ärkestift, närmast s. om Hudiksvall och
Hudiks-vallsfjärden; 50,34 km2 (land); 1,011 inv. (1949).
I. är en småkuperad, sjörik kusttrakt,
genomflu-ten av Delångersån. Åkern utgör 10% av
landarealen, skogsmarken 62°/o. Vi (Visvall) med 273
inv. (1946) är en s. villaförort till Hudiksvall. Av
fornlämningar finnas särsk. kummel och högar.
Kyrkans långhus stammar från medeltiden; valv
och väggar ha (överkalkade) målningar.
Klockstapel. — Namnet skrevs o. 1531 wtååff Ydenora
kerke, 1535 Idenor. Man har velat förklara det av
fisknamnet id och nor, sund (se O. Broman,
”Gly-sisvallur”, 1726, 1:2, sid. 152 f., tr. 1915). P.;Er.
— 122 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
