Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idensalmi - Identifiera - Identifiering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDENSALMI
Idensalmi, flygbild.
1’densalmi, fi. Hsalmi. i) Stad i Kuopio län,
Finland; n km2, 4,355 inv. (1948), finsktalande.
I. är en av Finlands yngsta städer. 1860
beviljades orten köpingsrättigheter, och 1891 erhöllos
stadsrättigheter. Staden har en idyllisk prägel
med låg trähusbebyggelse och flera parker samt
idrottsanläggningar. Frihetsstaty i brons av E.
Halonen. L är centrum för handeln i n.
Savo-laks, har goda sjökommunikationer med
Saima-vattnen, sedan 1902 järnvägsförbindelse söderut
och är sedan 1926 utgångspunkt för en
samman-bindningsbana västerut till österbottniska
stambanan (I.—Ylivieska). Antalet arbetsställen inom
industrien är 16 med 174 arbetare (1947). Finskt
samlyceum. Mdn.
2) Kommun i Kuopio län, omger I.i); 734
km2, 13,299 inv. (1946; 19 inv. pr km2),
finsktalande. Åkern upptar 86 km2 (12% av arealen),
skogsmarken 577 km2.
Identifie’ra (till lat. idem, densamme, och fac’ere,
göra), igenkänna, bestämma; påvisa
överensstämmelsen med el. enheten av, ådagalägga
fullkomlig likhet (med något annat); likställa, låta
sammanfalla. — Subst.: i d e n t i f i k a t i o’n el.
identifiering. Jfr Identisk.
Identifiering, jur., fastställande av vem en
viss, given person verkligen är (betr. i. av
föremål se Kriminalteknik). Att säkert identifiera
en person är ett mycket gammalt problem inom
rättsvården, som i visst avseende hade större
betydelse förr än nu, emedan i forna tider
straffen för återfallsförbrytare voro synnerligen
dra-koniska. En del av forna tiders stympningsstraff
hade även en viss identifierande betydelse. Detta
gällde särsk. brännmärkning, som i Frankrike
med kort avbrott för franska revolutionen
praktiserades in på 1830-talet och i Ryssland icke
försvann förrän på 1870-talet. En säker identi-
fieringsmetod framkom emellertid först genom
den av fransmannen Alphonse Bertillon skapade
kriminalantropometrien. Enl. denna
mättes 11 kroppsmått hos förbrytare, bl.a.
stående höjd, höjden, när vederbörande satt på en
stol av viss storlek, armvidden, v. fotens längd
samt vissa mått på huvudet. Dessa mått äro
oföränderliga hos den utvuxne individen.
Måtten för de olika kroppsdelarna indelades av
Bertillon erfarenhetsmässigt i 3 kategorier: stora,
mellanstora och små. Härigenom kunde en
underklassificering ske med o. 60,000
grupperings-möjligheter. Systemet utbreddes under slutet av
1800-talet över hela den civiliserade världen. Det
var dock behäftat med vissa svagheter, särsk.
när det gällde klassificering av minderåriga.
Enär kriminalantropometrien icke erbjöd en
absolut säker i., kompletterades den genom en
beskrivning av individen, det s.k. portrait parlé,
”det talade porträttet”, porträttet i ord. Portrait
parlé indelades i 4 avd.: 1) färgbestämningar,
2) morfologiska el. formbestämningar, 3)
allmänna kännetecken och 4) särskilda kännetecken.
Färgbestämningarna omfattade ögon,
hårbeklädnad och hud. De morfologiska bestämningarna
omfattade alla delar av huvudet, särsk. örat. De
allmänna kännetecknen omfattade gång, hållning,
språk och liknande och de särskilda
kännetecknen slutl. alla outplånliga egendomligheter på
kroppen, ss. ärr, födelsemärken och tatueringar.
Bertillon utarbetade ett särskilt system för
bestämning av de särskilda kännetecknens utseende
och läge i förh. till vissa fixpunkter på kroppen.
Portrait parlé tjänade även ett rent
spaningsändamål, ty tanken var, att varje polisman skulle
vara så väl insatt i detta signalementssystem, att
han från ett talat el. skrivet meddelande i
sig-nalementsspråket skulle kunna bygga upp en
— 123 —
— 124 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
