Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ilmen - Ilmenau (flod) - Ilmenau (stad) - Ilmenit, titanjärn - Ilmola - Ilmoni, Einar - ILO - Iloilo - Ilorin - Ilos - von Ilow (Illow), Christian - ILP - Ilpaket - ILS - Ilsamtal - Ilsbo - Il seguente - Ilsenburg - Ilskrift - Ilsted, Peter Wilhelm - Ilstorp - Iltalehti - Iltelegram - Ilvensis - Ilvessalo (Sarén), Yrjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILMENAU
visa stora växlingar. Stränderna äro låglänta och
flerstädes sumpiga. Sjön är rik på fisk (nors,
gös, gädda, braxen, abborre, lake, även lax, sterlett,
sik och stör).
11’menau, vänsterbiflod till Elbe i Hannover,
upprinner på Lüneburgheden och flyter förbi
Lüneburg, varifrån den är segelbar till mynningen
(29 km); 105 km lång.
11’menau, stad i Thüringen, vid Thüringerwalds
n. fot och vid Ilm; 17,887 inv. (1939). Glasbruk,
porslins- och leksaksfabriker. Kurort.
Ilmeni’t, t i t a’n j ä r n, miner., järnmetatitanat,
FeTiO3, kristalliserar trigonalt och isomorft med
magnesium- och manganmetatitanaten. I. har stor
yttre likhet med hematit i kristallform, färg och
glans, men dess streck är mörkare brunt el. svart
och dess hårdhet något mindre. I. förekommer
som accessoriskt mineral i eruptivbergarter, i de
basiska stundom i stora massor, ss. vid Routivare
och Smålands Taberg. Anrikad i flodsand
förekommer i. vid Saint Lawrencefloden m.fl. platser.
Svårigheten att reducera i. gör den mindre
begärlig som järnmalm. Hdg.
Il’mola, fi. Ilmajoki, kommun i Vasa län,
Finland, s.ö. om Vasa; 579 km2; 13,979 inv. (1946;
24 inv. pr km2). Åkern upptar 175 km2 (30 °/o
av arealen), skogsmarken 234 km2. Kyrkan är
uppförd 1765. Monument över slaget vid
Santa-vuori under klubbekriget 1596—97 samt över detta
krigs bondeledare Jaakko Ilkka. Finskt
sam-lyceum.
Il’moni, Einar, finsk målare (1880—1946),
fortsatte traditionen från H. Schjerfbeck i intimt
utförda barnskildringar, besjälade landskap och
religiösa motiv.
ILO, förk. för International Labour
Organisation (se Internationella arbetsorganisationen).
Iloi’lo, stad på s. kusten av ön Panay,
Filippinerna; 94,480 inv. (1939). Utförsel av hampa och
socker.
Ilori’n, stad i s.v. delen av Nordprovinsen,
Nigeria, vid järnvägen Lagos-Kano; 54,684 inv.
(1945). Handelscentrum; tillverkning av vävnader
och vapen.
Ilos, grek, myt., son till Tros, ättling till
Dar-danos. På gr. av ett orakelsvar anlade han en
stad, som efter honom kallades Ilion och
därjämte fick namnet Troja efter hans far Tros. En
bror till I. var Ganymedes, Priamos var hans
sonson.
von Ilow [i’lå] (I 1 1 o w), Christian, från 1627
friherre, österrikisk krigare (o. 1585—1634), 1621
överstelöjtnant och 1625 överste i kejsarens här,
utmärkte sig genom krigisk duglighet men även
genom rovlystnad och intriger, vann Wallensteins
bevågenhet, blev 1631 generalmajor, 1632
fältmarskalklöjtnant och 1633 fältmarskalk. I den
första Pilsen-reversens tillkomst hade I. stor del.
I. mördades jämte Wallensteins övriga förtrogna
i Eger 1634.
ILP, förk. för Independent Labour Party.
Ilpaket, sådant postpaket, som — mot särskild
tilläggsavgift — befordras med
brevposthastig-het*. Jfr Expressförsändelse.
ILS, förk. för Instrument Landing System.
Ilsamtal, telefonsamtal med företrädesrätt
framför vanliga samtal. Dubbel taxa. Jfr Blixtsamtal.
Ilsbo, socken i N. Hälsinglands domsaga i
Gävleborgs län och församling i Hälsingtuna,
Högs och Ilsbo pastorat i Sundhede kontrakt
av Uppsala ärkestift, n. om Hudiksvall; 49,70
km2, därav 47,30 land; 514 inv. (1949; n inv. pr
km2). L, som är länets till ytvidden minsta
socken, är rikt på småsjöar och ganska kuperat;
på västgränsen uppnås 325 m ö.h. Åkern utgör
13% av landarealen, skogsmarken 69%.
Åtskilliga järnåldersgravhögar. Den nuv. kyrkan
byggdes 1843—46. Om den forna medeltidskyrkan
erinra ett altarskåp o.a. träskulpturer. —
Namnet skrevs o. 1531 aff ilsbode. Förra leden är
säkerligen gen. av mansnamnet Igel, fsv. Ighul’,
senare leden är en form av bodh, primitiv bostad,
fäbod. P.;Er.
Il seguen’te [-go-] (ital., ”det följande”), mus.,
anger, att fortsättning följer.
11’senburg [-zanbork], turist- och kurort i prov.
Sachsen, Tyskland, vid foten av Harz, n.n.ö. om
Broeken; 5,333 inv. (1933)- I det 1801 uppförda
furstliga Stolberg-Wernigerodeska slottet ingå
rester av det gamla benediktinklostret; nu säte för
ett teologiskt seminarium.
Ilskrift, se Stenografi.
listed [-eÖ], Peter Wilhelm, dansk
målare (1861—1934), ägnade sig i likhet med
Hammers-höi med förkärlek åt interiörframställningar med
få figurer, men med en i allm. rikare färgskala
än denne. I. framträdde också som
landskapsmålare.
Ilstorp, socken i Färs hd i Malmöhus län och
församling i S. Åsums och Ilstorps pastorat i
Färs kontrakt av Lunds stift, s.ö. om Vombsjön;
io,85 km2, därav 10,79 land; 154 inv. (1949; 14 inv.
pr km2). L är sandig slättbygd, som besväras av
vinderosion. Sankmarkerna vid Klingvallsån på v.
gränsen ha rikt fågelliv. Åkern utgör 75 °/o av
landarealen, skogsmarken 9%. Egendom: Ilstorps
gård. Kyrkan av tegel torde stamma från
1200-talets mitt, korsvalv slogos på 1400-talet; absiden
tillfogades i slutet av 1800-talet. Restaurering 1921.
— Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs o. 1570
Jelstorpp. Det innehåller säkerligen gen. av fsv.
och fda. mansnamnet Ighel, Ighul, eg. ett binamn,
samt thorp, nybygge (jfr ”Ortnamnen i Hallands
län”, 1, 1948, sid. 84). P.;Er.
11’talehti (fi., aftonbladet), finskspråkig
afton-tidn. i Helsingfors, utkom 1919—30 som organ
för Nationella samlingspartiet och intog i
politiska frågor en konservativ ståndpunkt.
Iltelegram, telegram med företrädesrätt före
vanliga telegram. Dubbel taxa.
Ilve’nsis, -e, artnamn på växter, åsyftande, att
de förekomma på Elba (lat. Ilva).
11’vessalo (till 1911 S a r é n), Yrjö, finsk
botanist, skogsman (f. 1892), fil. dr i Helsingfors
1921, prof, vid Forstvetenskapliga
forskningsanstalten där 1922, led. av Finlands akad. 1948.
L här varit ordf, i och led. av flera
statskommit-téer rörande Finlands skogsväsen och deltagit i
det internationella skogsvetenskapliga samarbetet.
Av hans arbeten märkas ”Vegetationsstatistische
Untersuchungen über die Waldtypen” (i ”Acta
forestalia fennica”, 20, 1921), ”Notes on some
forest (site) types in North America” (därst., 34,
— 191 —
— 192 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
