Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ilvessalo (Sarén), Yrjö - Iläggsöm - Im- - IM - Imabaru, Imabari - Imadi - Imagination - Imagines - Imaginär - Imaginära tal - Imaginär effekt - Imaginär vinst - Imagister - Imago - Imago Dei - Imam - Imamat - Imandra - Imatra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IMATRA
1929) och ”Suomen metsät” (1927), utgörande
resultat av riksskogstaxeringen 1921—24. A.Hr.
Iläggsöm, textil., se Mosaiksöm.
Im- (lat. im-, av in-, framför läppljud), i
sammansättningar ofta med en upphävande el.
negerande betydelse, motsvarar sv. o-, icke-, t.ex.
impopulär, opopulär. I allm. upptagas i ”Svensk
uppslagsbok” blott de enkla orden. Jfr In-.
IM, förk. för Inomeuropeisk mission.
Imabaru, I m a b a r i, hamnstad på Shikoku,
Japan; 55,557 inv. (1940).
Imadi, myntenhet i Jemen = 20 grusch el. 40
bogach. I silver ha präglats 1 och V4 i.
Imaginatio’n, se Inbillningsförmåga och Fantasi.
Ima’gines (lat., plur. av ima’go, bild), i det
forntida Rom de målade vaxmasker (ce’rae) av
förfäderna, vilka de högre ämbetsmännen ägde
rättighet (lat. jus imaginum) att uppställa i
a’trium och vilka vid begravningar inom familjen
framtogos och buros i processionen.
Imaginär [-JinäT] (fra. imaginaire, ytterst av lat.
ima’go, bild), (blott) inbillad el. tänkt.
Imaginära tal, matem. Den imaginära
enheten betecknas i och är =y/—1; alltså i2 = —1;
de imaginära talen ingå som komponenter
i komplexa tal*. Namnet är missvisande, då
i. äro lika ”verkliga” som vanliga tal.
Imaginär effekt, elektrotekn., se Reaktiv effekt.
Imaginär vinst, term i sjöförsäkringsavtal,
betecknande den beräknade handelsvinst, som ingår
i försäkringssumman. Enl. lagen om
försäkringsavtal beräknas i. med io°/o på varornas pris vid
tiden för transportens början, såvida ej annorlunda
överenskommits. Samma föreskrift finns även i
Allmän svensk sjöförsäkringsplan.
Imagis’ter (eng. imagists), beteckning på en grupp
amerikanska och engelska diktare, som först
framträdde med den av Ezra Pound 1914 utgivna
antologien ”Des imagistes” och som sedan publicerade
dikter i årsboken ”Some imagist poets”, utg. 1915
—17 av amerikanskan Amy Lowell, vars
förnämsta medarbetare voro J. G. Fletcher, Hilda
Doo-little, D. H. Lawrence, R. Aldington, James Joyce
och F. S. Flint. Riktningen ville ge ökad plats
åt vardagsspråket i dikten och sökte skapa nya
rytmer och friare versformer. En dikt skulle vara
kort och uppväcka en klar föreställning, förmedla
en bild (eng. image). — Litt.: ”Imagist anthology,
1930: poems by ...” (1930); G. Hughes,
”Ima-gism and imagists” (1931). E.
Ima’go (lat., bild), benämning på en fullbildad
insekt till skillnad från larven, resp, puppan.
Imago Dei (lat.), Guds avbild, se Gudsbeläte.
Ima’m (arab, imäm, ledare) kallas alltifrån islams
uppkomst den person, som med ryggen mot den
muhammedanska menigheten genom sitt exempel
leder dess gudstjänst, salät*. Detta tillkom urspr.
profeten el. en av honom utsedd vikarie; efter hans
död övertogo hans efterföljare kaliferna även
imamämbetet, och deras ståthållare i prov,
tillträdde sina ämbeten genom att som i. leda
gudstjänsten. Detta med världslig makt förenade
imamämbete har på olika håll fortlevt till modern
tid. Sålunda buro de turkiska sultanerna titeln
imäm almuslimin, och såväl sultanen i Oman som
konungen i Nadjd är sina undersåtars i. — Med
den muhammedanska religionens snabba
utbred
ning följde behovet att för varje ort, ja, varje
moské, anställa en el. flera ledare av gudstjänsten.
Dessa i., som sålunda blevo tjänstemän vid
moskéerna, måste emellertid söka sin huvudsakliga
bärgning i något profant yrke och äro ofta
kommunaltjänstemän, sekreterare el. lärare. — I en särsk.
betydelse användes i. som beteckning för den
ortodoxa islams största lärare, särsk. dem, som
bildat skolor. Sålunda talar man om de fyra
stora i., d.v.s. stiftarna av de fyra ortodoxa
juristskolorna: Abu Hanifa (d. 767), Malik ibn
Anas (d. 795), asch-Schafi’i (d. 820) och Ahmad
ibn Hanbal (855). — Det har inom islam rått
skilda meningar om vilka som äro att räkna som i.
i betydelse av islams andliga överhuvud. Enl.
sunniterna kan varje medl. av stammen Kuraisch,
som uppfyller vissa villkor, väljas till i., men
schi-iterna anse, att han dessutom måste vara en
ättling av Ali och Fatima, profetens dotter. Ali var
den av Muhammed själv utsedde förste i., hans
söner Hasan och al-Husain voro de nästa; de
följande i. voro efterkommande till den sistn. En
del schiiter räkna endast med 7 i., de flesta med
12. Den siste av dessa, Muhammad al-Mahdi,
försvann 879 men väntas återkomma för att lägga
hela världen under islams välde. O.
Imama’t, beteckning för sådana
muhammedanska stater, vilkas regenter bruka titeln imam*, t.ex.
Jemen.
Fmandra, sjö på s.v. Kolahalvön; c:a 1,000 km2;
130 m ö.h., största djup över 30 m. I. avvattnas
genom floden Niva till Kandalaksjaviken av Vita
havet.
Im’atra. 1) Vattenfall och kraftverk i floden
Vuoksen, 5 km nedanför dess utlopp ur sjön
Saima, i Kymmene län, Finland. Fallets längd är
1,300 m, höjden 18,4 m, medelvattenmängden 605
m3/sek. Vattenkraften är utbyggd av I. Voima
oy., ägare finländska staten. Det första
kraftverket blev färdigt 1929, senare utbyggnader 1936
Imatra.
SU 14. — 193 —
7 — Red. avsl. 31/io 49.
— 194 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
