Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imatra - Imbart de la Tour - Imbault-Huart, Clément - Imbazane - Imbecill - Imbecillitet - Imbibition - Imbricatus - Imbros - Imerer - Imeretien, Imerien - IMG - Imhof, Heinrich Maximilian - von Imhoff, Amalia - Imhotep - Imid - Imidazol - Imin - Imitatgarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IMBART DE LA TOUR
och 1949, fallhöjd vid turbinerna 24 m, utbyggd
effekt 150,000 hk, utvunnen energimängd 1 milliard
kWh pr år. Den elektriska kraften från L, som
är landets största kraftverk, distribueras till
industrier och allmän förbrukning i hela s. Finland.
Forsen är en av Finlands mest berömda
turistsevärdheter. Invid fallet finns ett stort
turisthotell. Mdn.
2) Köping i Kymmene län, Finland, invid den
nya ö. gränsen till Sovjetunionen; 130 km2;
27,237 inv. (1948), finsktalande. I. bildades 1948.
Dess område omfattar de till Finland hörande
delarna av Jääski forna kommun samt från
Ruokolahti och Joutseno kommuner avskilda
delar. I. är Finlands folkrikaste köping och ett av
landets viktigaste industricentra. Antalet
arbetsställen inom industrien är 41 med 3,630 arbetare.
Viktigaste industriföretag äro utom I. kraftverk
(se I.l) Kaukopää och Tornator med mångsidiga
träförädlingsindustrier, bägge tillhörande
Enso-Gutzeit ab., Vuoksenniska ab:s metallindustrier,
en kloratfabrik, tillhörande Elektrokemiska ab.,
Harakka såg m.fl. Mdn.
Imbart de la Tour [äuba’r do la to’r], Pierre
Gilbert Jean Marie, fransk historiker (1860—1925),
biträdande lärare vid fakulteten i Besanqon 1884
och i Bordeaux 1885, titulärprof. 1893. Bland hans
arbeten, som särsk. behandlat kyrko- och
idéhistoria, märkas ”Les paroisses rurales dans
1’ancienne France du IVe au XIe siècle” (i
”Re-vue historique”, 1896—98), ”Les origines de la
réforme” (3 bd, 1905—14).
Imbault-Huart [äubå’-üa’r], C 1 é m e n t,
orientalist, se Huart.
Imbazane, av Helgelseförbundet 1909 i
Zulu-land upptagen missionsstation nära
Imbazane-flodens mynning 130 km s.v. om Durban.
Imbecill’ (ytterst lat. imbecilVus, svag, kraftlös,
eg.: utan stav el. stöd, till baVulum, käpp),
sinnes-slö, andesvag, andligt undermålig. — Subst.:
imbecill i t e’t.
Imbecillite’t, psykiatr., psykol., den grad av
intellektuell efterblivenhet, som under barnaåren
kännetecknas av en intelligenskvot av 60 och därunder,
och under hela det följ, livet av en intelligensålder
icke över 7 å 8 år. I. är obotlig, medfödd el. tidigt
(genom hjärnsjukdom) förvärvad. I. karakteriseras
dock ej blott av intellektuell defekt utan även av
patologiska drag, som dels äro uttryck för en
allsidig men ej alltid lika svår utvecklingshämning
på det psykiska området, dels av olika
patologiska personliga drag, som ej uppträda hos normala
av någon ålder. I engelsk psykiatrisk praxis
betecknas den individ som imbecill, vilken under
gynnsamma förhållanden är i stånd att förtjäna
sitt levebröd men på gr. av sin defekt är
oförmögen både att tävla med normala individer och att
sköta sig och sina angelägenheter med vanligt
mått av insikt. Jfr Sinnesslöhet. G.A.J.
Imbibitio’n (av lat. imbib’ere, suga in).
Molekylär i., upptagande av en vätska hos en kolloid
1 geltillstånd, varvid volymökning inträder. Vid
kapillär i. upptages en vätska i redan
förefintliga hålrum under förträngning av dessas
innehåll. — I. förekommer särsk. hos frön, ved
o.a. organiserade bildningar.
Imbrica’tus, -a, -um (till lat. imbrex, taktegel),
Imhotep. Louvren, Paris.
artnamn på växter
med (tak)tegellagda
blad och på djur
med sådana fjäll.
Imbros, turk.
Im-ros-Adasi, turkisk ö i
Egeiska havet, v. om
inloppet till
Darda-nellerna; 256 km2;
c:a 9,500 inv. ön
består väsentligen av
vulkaniska
bildningar och genomdrages
av två skogklädda
höjdryggar men är
eljest kal.
Viktigaste näringsgrenar äro
getavel och
biskötsel. På n. kusten
huvudorten Kastron
{Kale). 1920—23
tillhörde I. Grekland
men återgick genom
Lausannefreden 1923
till Turkiet.
Ime’rer, se Georgier.
Imere’tien, Ime’rien, se Georgien.
IMG, förk. för Internationale Musikgesellschaft
(se Internationella musiksällskapet).
Imhof, Heinrich Maximilian,
schweizisk bildhuggare (1798—1869), elev av Dannecker
och Thorvaldsen, 1836—38 restaurator vid
arkeologiska utgrävningar i Aten. Bland I :s i klassisk
stil utförda arbeten märkas ”Hagar med Ismael”
(1843, Leningrad) och ”Rebecka” (Basel).
von Imhoff, Amalia, författarinna, se von
Helvig.
Imhot’ep, egyptisk gud. I. var livmedikus, präst
och arkitekt hos konung Zoser (3:e dynastien, o.
2980 f.Kr.) och förmodligen verksam vid byggandet
av trappyramiden vid Sakkara. På gr. av sitt
rykte som läkare kom han efter sin död att åkallas som
helbrägdagörare; full dyrkan som gud fick han
först under persertiden (o. 525 f.Kr.). I. hade
tempel bl.a. i Memfis och på ön File; av grekerna
kallades han I m u t h e s och sammanställdes med
Asklepios. — Litt.: J. B. Hurry, ”1.” (1928).
Imi’d, kem., förening, innehållande gruppen
—NH—, bunden till en tvåvärd syreradikal, t.ex.
CH2 • CO\
succinimid | ZNH, bärnstensyrans i. Jfr
CH, • COZ
Amider.
Imidazol [-å’l], g 1 y o x a 1 i n, kem., bildas vid
inverkan av ammoniak på en blandning av glyoxal
_ och formaldehyd. Smältpunkt 900,
CH —GH\ kokpunkt 256°. Lättlöslig i vatten,
_qu/ äger basiska egenskaper och bil-
dar beständiga salter med en
ekvivalent syra. Aminosyran histidin, som
förekommer i äggviteämnen, är ett i.-derivat,
imidazolyl-alanin. Jfr Pyrazol.
Imi’n, kem., förening, innehållande gruppen
—NH—, bunden till en tvåvärd alkoholradikal.
Imita’tgarn, lössnott, grovspunnet bomullsgarn,
avsett att imitera ullgarn, användes för
trikåtill-verkning.
— 195 —
— 196 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
