- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 14. Högbo - Johansen /
221-222

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Improvisera - Impudicus - Impuls - Impulsgenerator - Impulskoppling - Impulsmodulation - Impulsmoment - Imputation - Imra al-Kais ibn Hudjr, Amrilkais, Imrulqais, Amrolkais, Imrualkais - Imre - von Imrédy, Béla - Imroz-Adasi - Imuthes - Im Westen nichts Neues - In- - In (kemi) - In absentia - In absurdum - Inacceptabel - Inachos (Inakos)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INACHOS

njutande och utförande av musik. En levande
musikundervisning bör på varje stadium upptaga
praktisk tillämpning av de vunna teoretiska
insikterna i form av improvisation. — Litt.: H.
Rie-mann, ”Anleitung zum Generalbass-Spielen” (6
Aufl. 1923); G. F. Wehle, ”Die Kunst der
Improvisation” (2 bd, 1925—26); M. Dupré, ”Traité
d’improvisation å 1’orgue” (1925); E. Ferand, ”Die
Improvisation in der Musik” (1939). [F.SUC.A.M.

Impudi’cus, -a, -um (lat. oblyg), artnamn på
liksvampen, Phallus impudicus, syftande på dess form.

Impuls’ (lat. impul’sus, stöt), eggelse, väckelse,
ingivelse, tillskyndelse. — Impuls i’v, som
handlar efter första impuls el. ögonblickets ingivelse.
— Fys., kortvarig elektrisk strömstöt el.
spän-ningsändring; i mekaniken dets. som rörelsemängd.
Om i. tecknas K, gäller sålunda K = mv, där m
är massan och v systemets hastighet. Påverkas
systemet under tiden dt av en kraft P, ändras

K med beloppet dK; härvid gäller P För
dt

ett isolerat system är vektorn K invariabel
liksom även dess projektioner på axlarna till ett
godtyckligt orienterat, icke accelererande
koordinatsystem. — Impulsmoment, dets. som
rörelsemängdsmoment (”drall”) hos ett
roterande system. Om dess masströghetsmoment med
avseende på rotationscentrum är J m och
impulsmomentet tecknas D, gäller D = där —

m dt’ dt

är vinkelhastigheten. Appliceras ett vridande
moment M på systemet, ändras impulsmomentet
under tidrymden dt med beloppet dD, varvid
„ dD

M = ror ett avgransat system gäller, att

vektorn D är invariabel, liksom även dess
projektioner på axlarna till ett godtyckligt
orienterat, icke accelererande koordinatsystem. —
Satserna om i. och impulsmoment, urspr.
formulerade av I. Newton och J. d’Alembert, äro av
grundläggande betydelse för den teoretiska
mekaniken. De mest åskådliga tillämpningarna
utgöras av lagarna för stöt och för rekyl. A.Lg.

Impulsgenerator, anordning, som användes
inom högspänningstekniken för att alstra kraftiga
elektriska impulser, medelst vilka material,
maskiner, apparater etc. provas i och för utrönande
av hållfastheten mot atmosfäriska överspänningar.
I. består vanl. av ett antal kondensatorer, som vid
uppladdningen äro parallellkopplade men som vid
urladdningen kopplas i serie. Med i. kunna
spänningar upp till flera mill. volt åstadkommas.

Impulskoppling, 1) mekanisk anordning vid
vissa magnetapparater till förbränningsmotorer,
kännetecknad av att magnetapparatens rotor vid
låga varvtal intermittent hejdas i sin rörelse,
omväxlande med att den snabbt accelereras av en
spännfjäder, med resultat, att kraftiga tändgnistor
erhållas även vid start; 2) elektrisk anordning för
alstring av kortvariga strömimpulser, t.ex.
kopplingen vid en impulsgenerator* för
högspänning.

Impulsmodulation, tekn., se Puls-tid-modulering.

Impulsmoment, fys., se Impuls.

Imputatio’n (av lat. imputa’re, tillräkna),
ansvarighet, tillräknande. Imputabilit e’t, tillräkne-

lighet*. — Teol. Imputationsläran innebär, att Gud
icke tillräknar människan hennes synd, som dock
alltid anses oskiljaktigt förbunden med henne;
imputationsteorien har inom luthersk teologi så
utförts, att Gud i stället tillräknar människan
Kristi förtjänst. Jfr Rättfärdiggörelse.

Imra al-Kais ibn Hudjr (Imru’ ul-Kais ibn
Hudjr), Amrilkais, Imrulqais,
Amrol-kais, I m r u a 1 k a i s, arabisk skald från första
hälften av 500-talet e.Kr., fursteson av stammen
Kinda. Hans dikter räknas till de bästa inom
förmuhammedansk poesi, utmärkas av stark realism,
djärva bilder och obändig lidelse. En av dem
tillhör saml. ”Muallakat”. Hans diwän är utg. av W.
Ahlwardt, ”The divans of the six ancient Arabic
poets” (1870, nytr. 1913); de flesta av hans dikter
äro övers, till tyska av Fr. Rückert (1843, 2 Aufl.
1924). O.

Imre (ty. Ermenrich), konung av Ungern 1196—
1204, son till Béla III, låg i ständiga strider med
brodern Andreas II.

von Im’rédy [-di], Béla, ungersk politiker
och finansexpert (1891—1946), inträdde 1926 i
direktionen för riksbanken och var 1935—38 dess
president, var 1932—34 finansminister i Gömbös’
regering; främst genom I:s insats sanerades
statsfinanserna 1932—37. Efter att 2 mån. 1938 ha
varit ekonomiminister under Darånyi bildade I.
i maj s.å. en egen regering, genomförde en rad
antisemitiska lagar men måste avgå i febr. 1939,
sedan motståndare hade bevisat, att hans
mormors far var jude. I. bildade 1940 ett
antisemitiskt parti, som 1941 under hans ledning
förenades med en fraktion av Pilkorset till ett
nationalsocialistiskt parti. Han var maj—aug. 1944
ekonomiminister i Sztojays regering, greps i juni
1945 nära Innsbruck av amerikanska trupper,
dömdes i nov. s.å. till döden av en ungersk
folkdomstol och avrättades i febr. 1946. S.Br.

Imro’z-Adasi’, turkiska namnet på Imbros.

Imu’thes, se Imhotep.

Im Westen nichts Neues [väs’tan ni%ts’ nåi’as]
(ty.), på västfronten intet nytt, vanligt uttryck i
tyska kommunikéer under i:a världskriget,
använt som titel på en roman av E. M.
Remar-que* med liknande satirisk undermening som
namnet på Verestjagins krigstavla ”Allt lugnt i
Sjipka-passet”*.

In- (lat. in-), i sammansättningar ofta med
upphävande el. negerande betydelse: motsvarar sv. o-,
icke, t.ex. inopportun, icke opportun. — Framför
l har i lat. in- övergått till il-, t.ex. illegal, illegitim,
framför r till ir-, t.ex. irreligiös. Jfr Im-.

In, kem., tecken för (1 atom) indium.

In absen’tia (lat.), i (någons) frånvaro. — Jur.
Ang. domfällning in absentia, d.v.s. någons
dom-fällande, ehuru han är frånvarande från
domstolen, se Tredskodom.

In abstrac’to (lat.), på ett abstrakt sätt, abstrakt
(adverbial). Mots.: in concre’to, på ett konkret
sätt, i det konkreta (påtagliga, för ögonen
varande) fallet.

In absur’dum (lat.), se Absurd.

Inaccepta’bel (fra. inacceptable), oantagbar.

1’nachos [-k-] (I n a k o s), det antika namnet på
det viktigaste vattendraget i landskapet Argolis

— 221 —

— 222 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 22 02:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-14/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free