Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inachos (Inakos) - Inadekvat - Inadvertens - In aeternum - In agone - Inagua, Great - Inakos - Inaktiv - Inaktiva gaser - Inaktivera - Inaktivitetsatrofi - von Inama-Sternegg, Karl Theodor - Inambu - Inamovibel - In amplissima forma - Inandning - Inanition - Inappellabel - Inari - Inarijoki - Inarijärvi - Inaros - Inauguraldissertation - Inaugurera - Inavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INADEKVAT
(nuv. Panitsa). — Grek. myt. Flodguden L, liksom
andra flodgudar son till Okeanos och Tethys (se
Acheloos), är i sagorna landskapets äldste
konung och de argiviska furstarnas anfader. Bland
hans barn märktes lo.
Inadekva’t, icke fullt motsvarig, icke likvärdig;
oriktig. — Motsats: adekvat.
Inadvertens’ (till lat. in-, icke, och adveftere,
uppmärksamma), fel, beroende på
ouppmärksamhet; vårdslöshet, förbiseende.
In aeter’num (lat.), i evighet.
In ago’ne, med., fysiol., se Agoni.
Inagua [ina’gQa], G r e a t L, den sydligaste av
Bahamaöarna*.
Inakos, se Inachos.
Inakti’v (fra. inactif), overksam; försatt ur
tjänstgöring.
Inaktiva gaser, dets. som ädelgaser*.
Inaktive’ra, upphäva verkan av el. egenskap hos
något.
Inaktivite’tsatrofi’, med., se Atrofi.
von Ina’ma-Sternegg [-JtäPnäk], Karl T h e
o-d o r, österrikisk nationalekonom och statistiker
(1843—1908), prof, i Innsbruck 1868. För den
österrikiska statistiken var I:s gärning
banbrytande. Som nationalekonom ägnade han sig
framför allt åt den ekonomiska historien, i sht
medeltidens ekonomiska förhållanden. Hans
huvudarbeten äro ”Die Ausbilddung der grossen
Grundherrschaften in Deutschland während der
Karolingerzeit” (1878) och ”Deutsche
Wirtschafts-geschichte” (3 bd, 1879—1901). [T.ErjC.lVr.
Inam’bu, art av ordn. stubbstjärthöns*.
Inamovi’bel, oavsättlig*.
In ampliss’ima forma (lat.), i yppersta form, på
det mest hedrande sätt.
Inandning, se Andning. — I. av läkemedel, se
Inhalation.
Inanitio’n (av lat. ina’nis, tom), undernäring,
svält.
Inappella’bel (till lat. in-, icke, och appella’re,
vända sig till, vädja), som icke kan dragas
under högre rätts prövning.
In’ari, finska namnet på Enare kommun och
Enare träsk.
In’arijoki, flod, se Anarjokka.
In’arijärvi, finskt namn på Enare träsk.
InaPos [el. -å’s], furste, se Egypten, sp. 31.
Inaugura’ldissertatio’n (till lat. inaugura’re,
inviga), i Tyskland bruklig benämning på akademisk
avhandling, doktorsavhandling.
Inaugure’ra (lat. inaugurare), inviga; inleda.
Inavel, förökning genom korsning med
besläktade individer. L blir av olika styrka alltefter
föräldrarnas grad av släktskap. Den starkaste i.
sker genom självbefruktning, något lindrigare i.
genom parning mellan föräldrar och avkomma,
syskonparning, kusinparning o.s.v.
Inavel hos växter. Ehuru de självbefruktande
växternas normala förökningssätt representerar
starkast möjliga form av i., användes ordet i.
nästan uteslutande för normalt korsbefruktande
organismer, emedan man hos dylika finner de
starkaste effekterna av i. I. för oftast till en
allmän sänkning i avkommans storleksegenskaper
och vitalitet jämfört med den korsbefruktande
populationen, allmän inavelsdepression
(majs, råg, luzern, betor, rädisor o.s.v.).
Depressionen ökas med varje inavlad generation men för
fram till ett minimum, inavelsminimum,
där den inavlade avkomman håller sig konstant
även vid fortsatt i. Antalet generationer för
uppnående av inavelsminimum beror av sättet för i:s
utförande: självbefruktning för till ett minimum
på 5—10 generationer, svagare inavelsformer taga
längre tid. Vid i. uppträda ofta starkt försvagade,
deformerade el. rent sjukliga typer, enskild
inavelsdepression. Samtidigt sker en stark
uppsortering i olika genotyper. Vid korsning
mellan genom i. försvagade men sinsemellan
obesläktade typer erhåller man en kraftig stegring i den
korsade avkommans vitalitet. En liknande
stegring i avkommans vitalitet får man ofta vid
korsning mellan obesläktade typer, även om de ej
underkastats i. (jfr Heterosis). Numera anser man
allmänt, att depressionen kan förklaras enbart ur
genernas samspel: i ett genpar med dominans är
heterozygoten bättre än medeltalet av
homozygo-terna, och då i. för till en blandning av
homozy-gota typer, bör dessas medeltal bli lägre än den
heterozygota utgångspopulationens
(dominansteorien). Från denna utgångspunkt förklaras också
uppsorteringen vid i. i olika biotyper. Svårigheten
att erhålla inavlade linjer, som äro bättre än den
heterozygota populationen, förklaras av kopplingar
mellan dominanta och recessiva gener, tillhörande
olika genpar (Ab—aB), emedan dylika kopplingar
åstadkomma, att endast heterozygoterna få båda
Ab
de dominanta generna, —under det att
homo-Ab , aB
zygoterna endast fa en av dem, el. ——
I växtförädlingen användes i. framför allt
för att åstadkomma en genotypisk uppsortering
av materialet. Det har emellertid visat sig ytterst
svårt att genom i. frambringa homozygota linjer
av korsbefruktare, som äro bättre än de bästa
korsbefruktande populationerna. Inavlade linjer
kunna däremot användas till att bygga upp nya
bättre populationer el. i vissa växtslag, ss. majs,
till att producera ett utsäde, som uteslutande
består av heterozygoter av känd god vitalitet. J.R.
Inavel hos djur. Betr. i. gälla i huvudsak
samma lagar för djuren som för växterna. De
rent vetenskapliga inavelsexperimenten med
husdjur äro fåtaliga och ofullständiga, varför man
icke kan ge något slutgiltigt omdöme om
ifrågavarande inavels natur. Svårigheterna ökas genom
vår oförmåga att verkligt bedöma den individuella
genotypskonstitutionen hos husdjuren, vilkas
utveckling även i hög grad är beroende på det
endo-krina körtelsystemet. Alltefter föräldrarnas grad
av släktskap säges i. vara stark, måttlig el. svag.
Stark i., även kallad incestavel, anses
föreligga vid parning såväl mellan helsyskon som
mellan föräldrar och dessas avkomma. Parning
emellan halvsyskon el. dubbelkusiner betecknas
som måttlig och parning mellan kusiner el.
syss-lingar som svag i. Inavelsgraden kan också
uttryckas genom s.k. inavelskoefficienter, som
beräknas enl. formler uppställda av R. Pearl, J.
Kfi-zenecky, S. Wright m.fl. Produkt av i. (eng.
in-breeding) är varje individ, som ej har största
möjliga antalet ascendenter i de 4 närmast föregående
— 223 —
— 224 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
