Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inavel - Inber, Vera Michajlovna - Inbetalnings-kort, -telegram - Inbillningsförmåga - In blanko - Inbringande av fartyg - Inbrott - Inbrottsförsäkring, stöldförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INBROTTSFÖRSÄKRING
generationerna. Mots. till i. är u t a v e 1 (eng.
outbreeding), d.v.s. en avelsmetod, som ej tillåter,
att nära släktingar paras. För att få en överblick
av släktskapen uppgöres för varje avelsdjur en
antavla, vari varje ascendent, som förekommer
mer än en gång, erhåller ett särsk. märke, t.ex.
en triangel, en cirkel, ett kors e.d. Genom i.,
grundad på sakkunnigt urval inom en population
av närbesläktade individer, har man ofta lyckats
draga upp utmärkta typer, som, korsade med
varandra, givit upphov till nya, förbättrade stammar
och raser. De flesta kulturraser ha bildats genom
mer el. mindre stark i. Släktskapsaveln kan
tyvärr också ha ogynnsam verkan, som ej sällan
kommer i dagen i besättningar, inom vilka stark
i. drivits under längre tid. Med varje ny
generation bli djuren mindre till växten, svagare i
konstitutionen, mindre motståndskraftiga och
ofruktsammare. Den sålunda uppkomna
degeneratio-nen söker man avhjälpa genom
bloduppfriskning*. H.Fqt.
Inavel hos människan sker till en viss grad
genom ingifte, d.v.s. äktenskap mellan
relativt närbesläktade individer. Detta förekommer i
isolerade landsdelar och samhällen (isolat) och
leder ofta till en stegring i frekvensen av vissa
ärftliga sjukdomar och defekter. Detta beror på
att människan, liksom övriga korsbefruktande
organismer, ofta är heterozygot för olika skadliga
gener. Då dessa vanl. äro recessiva, komma de
sällan till uttryck vid äktenskap mellan
obesläktade individer. Vid ingifte ökas däremot risken
för att båda föräldrarna äro heterozygota för
samma gen, varvid i genomsnitt en fjärdedel av
barnen (de recessivt homozygota) bli sjuka. Mng.
Inber, Vera Michajlovna, rysk
författarinna (f. 1890). I. växte upp i ett burget
medelklasshem i Odessa och fick en omsorgsfull
uppfostran, vari även ingick några års
utlandsvistelse. Hon debuterade som skaldinna redan
före 1914. ”Bitter njutning” och ”Förgängliga
ord” äro titlarna på ett par av hennes diktsaml.
från o. 1920; hennes lyrik var då vek och
vemodig samt handlade mest om personliga problem
av intim karaktär. Småningom greps hon dock
av ett visst intresse för sin samtids problem och
skrev dikter i realistisk och folklig stil men med
samma lågmälda och opatetiska tonfall som
tidigare. Rollen som intimist och idylliker blev
dock svår att upprätthålla under 2:a världskrigets
påfrestningar, som I. üpplevde i det belägrade
Leningrad. Under denna tid blev I. medl. av
kommunistiska partiet, vilket synes ha dämpat
hennes glättighet och inriktat hennes ambitioner
på allvarligare uppgifter. Därom vittnar
”Pulkovo-meridianen” (1943), en diktcykel i 6 delar,
behandlande I:s tankar och upplevelser i Leningrad
under dess belägring. — Utanför Ryssland är I.
mest bekant som novellist, men även en roman
ingår i hennes produktion. I sina prosaverk
sysslar hon företrädesvis med människornas
anpassning till det nya levnadssättet efter revolutionen,
brytningen mellan generationerna och de
intellektuellas speciella svårigheter under 1920-talet.
Hon är en mästare, när det gäller att skildra
barn. Hennes språk är ytterst nyanserat, ofta
poetiskt, alltid fyllt av målande bilder och
ovän
tade liknelser. Charm, humor och stundom en
lätt ironi ha gjort henne till en internationellt
uppskattad förf., vartill även bidragit hennes
före-läsningsturnéer i Västeuropa under 1930-talet. Av
novellerna äro tre saml. övers, till svenska:
”Näktergalen och rosen” (1931), ”Gråt inte, Ninel!”
(1933) och ”Månens död” (1945). Sistn. bok
innehåller även en del noveller med motiv från
krigsåren; dessa behandlas utförligt i ”Dagbok från
Leningrad” (sv. övers. 1946; den ryska titeln är
”Nästan tre år”). Den självbiogr. romanen
”Platsen i solen” översattes 1930. — 1945
belönades I. med ett Stalinpris för
”Pulkovo-meridianen”. S.G.L.
Inbetalnings-kort, -telegram, se Postgiro.
Inbillningsförmåga, fil., kan vara rätt och slätt
förmågan av minnesbilder, sedan särsk. av mera
livliga sådana och i sht av fantasibilder. I äldre
filosofi motsvaras ordet av imagination, som
betyder föreställning i mots. till bildlöst begrepp
(Spinoza), empiriskt vetande i mots. till rationellt.
Hos Kant och genom honom i tyska romantiken
fick i. en djupare betydelse som medvetandets
ursprungliga akt och som organ för den estetiska
åskådningen, ofta liktydigt med snille. Jfr Fantasi.
In blanko, se Blanko.
Inbringande av fartyg till svensk tullplats för
närmare utredning får enl. § 23 av tullstadgan 7/io
1927 företagas av tullpersonal, dels då inom
tullområdet* anträffat fartyg saknar
nationalitetshandlingar och kan misstänkas vara statt i olovliga
ärenden, dels då fartyg under resa i inrikes trafik
befinnes utan tvingande skäl färdas utanför
tullområdet, avvikande från sin rätta kurs, dock i
senare fallet betr, utländska fartyg el. inom
främmande stats vattenområde endast under
förutsättning, att dyl. åtgärd medgivits genom
avtal med vederbörande stat. Fartyg, som enl.
lagen om straff för olovlig varuinförsel 8/e 1923
el. lagen med särskilda bestämmelser ang. olovlig
befattning med spritdrycker och vin 2% 1924
kan ifrågasättas vara förverkat på gr. av
smuggling, kan av tulltjänsteman under beslagsanspråk
införas till svensk hamn. För underlåtenhet att
åtlyda tulltjänstemans föreskrift om i. är
bötesstraff stadgat. Jfr Smuggling och
Uppbring-ning. G.An.
Inbrott, jur., straffades enl. äldre svensk rätt
som ett särskilt brott med samma straff som
stöld. Om i. fullföljts genom tillgrepp, förelåg
s.k. inbrottsstöld, som föranledde
strängare straff än vanlig stöld. Genom de
strafflags-ändringar, som trädde i kraft Vi 1943, borttogs
i. som särskild brottstyp. I. i uppsåt att
omedelbart föröva stöld är nu straffbart såsom
försök till stöld, och i., som endast utgör
förberedelse till stöld, kan efter omständigheterna
straffas såsom egenmäktigt förfarande,
skadegörelse el. hemfridsbrott. Om stöld förövats
medelst i., blir den enl. gällande lag i regel att
bedöma som grov stöld, vilken straffas strängare
än vanlig stöld. Strafflagen innehåller numera
icke någon beskrivning på i., men som i. är,
liksom enl. äldre lag, främst att betrakta
inträngande ”genom våld el. list” i stängda lokaler,
fartyg, fordon etc. Bz.
Inbrottsförsäkring, även benämnd s t ö 1 d f ö r-
— 226 —
SU 14.
8 — Red. avsl. V11 49.
— 225 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
