Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inbrottsförsäkring, stöldförsäkring - Inbrottsstöld - Inbrytning - In bulk - Inbyggarnamn, indigenatsnamn el. inkolentnamn - Inbäddning - Inbördes testamente - Inc. - Inca - Incanus - Incarnatus - Incarvillea - Incas - In casu - Ince, Thomas - Incensering - Incest - Incestavel - Inch - Incidensaxiom, förknippelseaxiom - Incident - Indicit in Scyllam qui vult vitare Charybdim - Incinerator - Incision, insnitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INBROTTSSTÖLD
säkring, försäkring av den förlust el. skada,
som drabbar den försäkrade genom stöld i
förening med inbrott (omfattar alltså icke snatteri
el. enkel stöld). I. synes ha uppkommit i England
på 1860-talet. I Sverige driva f.n. 31 bolag i.
1947 utgjorde dessas premieintäkt för direkt i.
6,0 mkr, på ett försäkringsbestånd av 10,4 milliarder
kr. Närstående äro rånförsäkring* och
smyckeförsäkrin g*.
Inbrottsstöld, se Inbrott.
Inbrytning, krigsv., det skede av en stormning,
då de närmast varande delarna av fiendens
ställning tas i besittning. Det avstånd från denna, på
vilket i. igångsättes (i.-avståndet), är 50—100 m.
I. förberedes med eld och understödjes av bakom
el. på sidorna varande avd. I. kan ske i skydd av
rökutveckling och kan utföras under s.k.
eldmarsch (de soldater, som utföra i., beskjuta
i.-om-rådet under framryckningen). Har icke fienden
lämnat sin ställning, uppstår vid i. närstrid. Jfr
Genombrytning. [E.O.B.JS.E.B.
In bulk [bnlk] (eng.), befraktningsterm, som
innebär, att godset transporteras löst i lastrummet
utan emballage.
Inbyggarnamn, indigenatsnamn el. i
n-kolentnamn, benämning på person, familj el.
folk, bildad till namnet på vederbörandes bonings-,
hem- el. födelseort och liknande, t.ex. malmöbo,
stockholmare, smålänning, kalmarit, lundensare. I.
ha i sin tur kunnat komma att brukas som
ortnamn; det skånska häradsnamnet Torna torde t.ex.
eg. vara en plural genitivform, tornboarnas; jfr
-inge.
Inbäddning. Vid mikroskopisk undersökning av
vävnader och organ måste man arbeta med
mycket tunna snitt från dessa, i regel en
tjocklek mellan 5 och 20 u. För att erhålla
sådana måste materialet efter fixering i mindre
bitar ant. frysas el. inbäddas för att erhålla en
för skärningen lämplig konsistens. Vid i.
indränkas bitarna med en flytande massa, som sedan
stelnar; som sådan användes vanl. paraffin el.
celloidin. I båda fallen skall materialet först
befrias från vatten, ”urvattnas”, vanl. i sprit av
stigande koncentration. Snittningen sker sedan med
mikrotom. Jfr Mikroskopisk teknik. T.Hn.
Inbördes testamente, av 2 el. flera personer,
oftast äkta makar el. syskon, upprättad
testa-mentshandling, vari de inbördes tilldela varandra
egendom efter någonderas död. Ensidig
återkal-lelse el. ändring av i., varigenom förutsättningarna
därför väsentligen rubbas, medför enl. svenska
tes-tamentslagen 1930 förlust för den återkallande av
rätten enl. i. — Litt.: B. Ekeberg, ”1.” (i
”Festskrift tillägnad A. Hägerström”, 1928).
Inc., förk. för eng. incorporated [inkå’pøreitid],
konstituerad, bestämning, som ingår i
firmanamnet på amerikanska bolag (stock corporations).
Jfr Ltd.
Inca, se Inka.
Inca’nus, -a, -um (lat., grå, vitgrå), artnamn
på grå växter och djur.
Incarna’tus, -a, -um (lat., köttröd), artnamn på
växter med köttröda blommor och på djur av
liknande färg på kroppen el. något organ.
IncarvilFea, växtsläkte av fam. Bignonia’ceae
med 5 arter från Kina och Turkestan. Ett par
hithörande örter, I. Delava^i och I. grandiflo’ra,
äro i s. och på varma platser i mell. Sverige
odlade prydnadsväxter med kraftiga, parbladiga
blad och stora, röda blommor. Den härdigaste
arten är I. 01’gae, en halvbuske med vackert röda
men mindre blommor.
Incas, se Inka.
In casu (lat.), för detta fall, i föreliggande
tillfälle. — In casu necessita’tis, i nödfall. — Lex in
casu, se Lex.
Ince [ins], Thomas Harper, amerikansk
filmregissör och -producent (1882—1924), var först
verksam som skådespelare och började
småningom även regissera film. Vid sidan av Mack
Sennett och David W. Griffith var I. en av
stumfilmens pionjärer och grundade tills, med
dessa filmbolaget Triangle. Särsk. berömd blev
I. för sina Vilda Västern-filmer med William S.
Hart, en genre, som han höjde till ett
konstnärligt plan. Bland hans övriga filmer märkes
”Ci-vilization”. B.Hgn.
IncenseTing (av lat. ince’nsum, rökelse),
användande av rökelse*.
Incest’ (fra. inceste, till lat. castus, kysk),
blodskam*.
Incestavel, inavel*.
Inch [inc], engelskt längdmått = V12 foot = Vse
yard = 2,540 cm. I. indelas i 3 barley-corns el. 10
lines.
Inciden’saxiom [-å’m],
förknippelseaxi-o m, geom. En punkt och en rät linje (el. ett plan)
säges vara incidenta, om punkten ligger på
linjen (el. i planet); en rät linje och ett plan säges
vara incidenta, om linjen ligger i planet. Med
i. menas (efter Hilbert, ”Grundlagen der
Geo-metrie”, 1899) sådana axiom, vari formuleras
incidensegenskaperna hos geometriens
grundbegrepp, t.ex.: Om en rät linje har två punkter
gemensamma med ett plan, så ligger den helt i
planet (el. uttryckt på annat sätt: om två
punkter äro incidenta med en rät linje och med ett
plan, så äro linjen och planet incidenta). Wr F.
Incident’ (av lat. incid’ere, inträffa), som adj.:
tillfällig, som subst.: händelse, (störande)
avbrott, intermezzo, tillbud (till konflikt); stundom
beteckning för inträffat fall av
neutralitetskränk-ning el. omtvistad tillämpning av de allmänna
neutralitetsreglerna. — Geom., se Incidensaxiom.
In’cidit in’ Scyllam’ qui vult’ vita’re Charyb’dim
(lat.), ”den som vill undvika Charybdis, råkar på
Scylla”, uttryck (hexameter), hämtat från
Gual-therus’ ab Insulis (Walther från Lille)
”Alexan-dreis” 5:301, syftande på de i Homeros’ ”Odyssé”
omtalade havsvidundren Skylla och Charybdis*.
Incinera’tor (till lat. cin’is, aska), ugn, avsedd
för förvandling till aska, spec. av sådant organiskt
material, som ej självmant brinner.
Uppvärmningen kan ske ant. direkt (med gas el. elektricitet)
el. indirekt enl. den regenerativa principen (se
Rekuperator). I. användas spec. för kremering
(se Eldbegängelse, sp. 271); mindre, gaseldade i.
ha bl.a. i USA fått stor användning för
uppbränning av fuktigt köksavfall.
Incisio’n (lat. inci’sio), insnitt, den operation,
med vilken man skär hål och öppnar en sjuklig
härd, t.ex. en böld el. annan varansamling i
mjuk
— 227 —
— 228 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
