Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Incision, insnitt - Incisiv, framtand - Incisus - Incitament - incl. - In coena Domini - Incognito - In concreto - In contumaciam - Incorporated - In corpore - Incrassatus - Increscens - Incubus - Incurvaria - Incurvus - Incystering - Ind. - I.N.D. - Indal - Indals-Liden - Indals tingslag - Indalsälven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDALSÄLVEN
delarna el. någon av kroppens håligheter. I.
kombineras ofta med dränage*.
Incisi’v (av lat. inci’dere, hugga i), f r a m t a n d,
se Tänder.
Inci’sus, -a, -um (lat., inskuren), artnamn på
växter med någon inskuret flikad del, t.ex. bladen.
Incitament’ (av lat. incita’re, sätta i rörelse, egga),
eggelsemedel, retelse. — I n c i t e’r a, reta, egga.
incl., förk. för inklusive.
In coena Dom’ini [ke’- el. se’-], se Bulla, sp. 324.
Incognito, se Inkognito.
In concre’to (lat.), se In abstracto.
In contuma’ciam, jur., se Contumacia.
Incorporated (eng.), handelsv., se Inc.
In cor’pore (lat.), i sin helhet, fulltaligt (som
kår), samfällt. Jfr En corps.
Incrassa’tus, -a, -um (lat., förtjockad), artnamn
på växter med någon förtjockad del.
Increscens [-sens’], se Medborgarrätt.
In’cubus, se Mardröm.
Incurva’ria, fjärilsläkte, se Vinbärsmal.
Incurivus, -a, -um (lat., bågböjd, nedböjd),
artnamn på växter, som äro helt el. till någon del
böjda.
Incyste’ring, encystering, inkapsling (se
Encys-terad).
Ind., förk. för indikativ, för indikerad (se
Hästkraft) samt för staten Indiana (USA).
I .N.D., förk. för lat. In no’mine Dei el. Dom’ini,
i Guds el. Herrans namn.
Indal, socken i Medelpads ö. domsaga i
Väs-ternorrlands län och pastorat i Sundsvalls
kontrakt av Härnösands stift, kring Indalsälven n.v.
om Sundsvall; 310,70 km2, därav 291,20 land; 2,121
inv. (1949; 7 inv. pr km2). Bygden är i stort sett
samlad i den tättbefolkade älvdalen, medan
socknen i övrigt mest är ödsliga skogsplatåer med
småsjöar; vid n.ö. gränsen uppnås 374 m ö.h.
Äkern utgör 7 °/o av landarealen, skogsmarken
77 °/o. Ett kraftverk tillhör Nilsböle elektriska
kraft-ab. (aktiekapital 149,000 kr). Vid Kårsta
öppnades 1942 en 236 m lång och 18 m hög
landsvägsbro över älven. Stora skogsarealer tillhöra
trävarubolag. Sulå var järnbruk under
decennierna kring 1800. Stora järnåldersgravhögar
finnas flerstädes, en del undersökta med givande
resultat. Då den lilla medeltidskyrkan revs 1761,
uppfördes den nuv., som 1848—49 utvidgades i
v. och erhöll torn med lanterninförsedd huv.
Restaurering senast 1938. Kyrkan har en
medeltida ljuskrona av järn, altaruppsats i rokoko från
1750 och predikstol från 1729. — Ang. namnet se
Indalsälven. P.
Indals-Liden, socken i Medelpad, se Liden.
Indals tingslag i Västernorrlands län uppgick
1936 i Medelpads ö. domsagas tingslag.
Indalsälven, Sveriges betr, flodområdets storlek
6:e flod, upprinner i de jämtländska fjällen, flyter
genom Jämtland och Medelpad och mynnar i
Klingerfjärden 15 km n. om Sundsvall. I. har
två källgrenar, av vilka den s. kommer från
Syl-fjällen, genomflyter Ann (525 m ö.h.), Gevsjön
m.fl. sjöar och bildar de kända fallen Tännforsen
och Ristafallen. Den benämnes Enaälv ovan Ånn
och sedan Tångböleströmmen, Gevsjöströmmen,
Duvedsälven, Åreälv m.m. på olika sträckor. Strax
ovan Änn mynnar Handölsån. Den n. källarmen,
Indals kyrka.
Järpströmmen, upprinner i Norge och avvattnar
Torrön (411 m ö.h.), Juvuln och Kallsjön m.fl.
fjällsjöar. I Kallsjöns utlopp ligger
Järpström-mens kraftverk (60 m). Efter sammanflödet i sjön
Liten (316 m ö.h.), i vars utlopp Äggforsen med
Mörsils kraftverk (17 m) ligger, flyter I. i ö.
riktning genom Ockesjön, där de från
härjedalsgrän-sen kommande Vålån och Dammån tillstöta, till
Storsjön (292 m ö.h.). I denna mynna Ytterån från
Näldsjön och Alsensjön samt Billstaån från sjön
Näckten. Nedom Storsjön har I. genom
fortgående profilreglering i samband med utbyggnad av
fallen fått en alltmer trappformad profil med
lugnvatten mellan de olika kraftverken och
forsarna. Efter Hissmofors kraftverk (18 m) och
Kattstrupeforsens kraftverk (17 m) följer Litselet,
där bifloderna Långan och Hårkan mynna, och
sedan Midskogs kraftverk (30 m) samt de
outbyggda Näverede- (11 m) och Stuguforsarna (7 m).
I. flyter här i en markerad, djup floddal, passerar
genom Gesundsjön, bildar vid utloppet ur denna
de branta Krångedeforsarna med Krångede
kraftverk (58 m) och Gammelänge kraftverk (18 m) och
kommer därefter ned på den forna Ragundasjöns
botten (se Döda fallet), där Ammerån mynnar och
Hammarforsens kraftverk (20 m) utnyttjar det vid
sjöns urtappning bildade fallet. Härefter följa
Svarthålsforsen, vars utbyggnad förestår,
Stads-forsens kraftverk (28 m) och Hölleforsens
kraftverk (26 m) samt sedan en flackare forssträcka
ned till mynningen, där Bergeforsens kraftverk
(22 m) bygges och I. genom uppdämning kommer
att bilda en 55 km lång sjö. I:s dalgång är här
bred med älven nedskuren i de lösa
avlagringarna på dalbottnen, varigenom stränderna bilda
branta nipor. Tidigare har ångbåtstrafik
förekommit upp till Edset nära Utanede i östligaste
Jämtland. Vid mynningen har I. ett mindre delta. —
I:s nederbördsområde är vid Litens utlopp 6,140,
vid Storsjöns utlopp 12,080, vid Gesundsjöns
utlopp 20,450 och vid mynningen 26,720 km2 (varav
2,050 km2 i Norge). Längden är från Enaäivs
— 229 —
— 230 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
