Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indelning - Indelningskompani - Indelningsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDELNINGSVERK
na som särskilda fonder, som ej fingo
sammanblandas med andra, och detta i trots av att
räkenskaps-väsendet alltmer utvecklats och inkomsterna även
börjat utgå i penningar. I stor utsträckning blevo
statsinkomsterna i fogde- och länsräkenskaper
avförda för lokala behov under avkortnings- och
an-ordningstitel för att sedan även till den del, som
var Kronan behållen, i s.k. dispositioner fördelas
till täckning av bestämda behov. Systemet nådde
sin fullbordan genom Karl XI, under vars tid
termen i. först kom till rikligare användning.
Medan en del utgifter, framför allt för
centralförvaltningen, fingo sin fyllnad i mot utgiftsstaternas
rekvisita svarande årliga anordningsstater,
upprättades för lands-, ecklesiastik- och militiestater
särskilda indelningsverk — de ecklesiastika
indelningsverken kallades dock prästverk —
över de räntor och den kronotionde, som blivit
dem för evärdelig tid tilldelade, jämte spec.
jorde-böcker över de hemman, från vilka räntorna
ut-gingo. Till de militära indelningshavarna hörde
också rusthållarna vid kav. och flotta, vilka, i
ersättning för vad lejning och underhåll av
kavallerister, resp, båtsmän betingade utöver roteringen,
åtnjöto frihet från egna hemmansräntor samt ev.
av andra hemman uppburo augments- och
till-skottsräntor (se vidare Indelningsverk).
Ämbetsmännen hade i löneförmåner även boställen, som
dock endast till sina räntor blevo i
indelningsverken beräknade.
Den årliga i. av Statens behållna inkomster var
en meningslös slentrian och upphörde också redan
1747, då ständerna på förslag av Statskontoret
bestämde, att desamma skulle vid utanordningen
sammanslås under rubriken statsmedel och
statsverkets utgifter, som man senare uttryckte sig,
alla betalas ur en pung. Den lokala i. på
evärd-lig tid, vilken vanl. brukar som indelningsverk
ställas i motsättning till statsverket, hade åter en
djup innebörd. Kronan välte genom densamma
över risken av restantier och ödesmål på
indel-ningshavaren, medan denne, som mottagit sin i.
på både vinst och förlust, drog fördel av den
stegring av naturapersedlarnas varupris utöver deras
vid lönens fastställande åsatta kronovärde, som
blev en följd av penningvärdets successiva fall.
Viktigast var dock den konservativa garanti för
försvarsverkets bestånd, oberoende av politiska
skiftningar, som låg i dess finansiering genom
kontrakterad anvisning på ord. kronoinkomster.
De som sutto emellan vid transaktionen, voro
räntegivarna, vilka förpliktats att betala sina
skatter in natura, om indelningshavaren så önskade,
och att leverera dem till den plats inom lagsagan,
han utpekade. Målmedvetet ha dessa också
under halvtannat årh. bekämpat indelningsverket.
En första varaktig seger vanns 1855, då
räntegi-varen fick rätt att lösa persedlarna efter
markegång och statsverket övertog den
forsellönsersätt-ning, som förut åvilat den, som velat betala i
pengar. Den avgörande brytningen med
indel-ningssystemet inträffade dock först i och med
1869 års ränteförenkling (se Grundskatter); en
naturlig konsekvens av densamma blev näml., att
indelt ränta och kronotionde indrogos till
statsverket, som i stället förband sig att till de
indel-ningshavare, som ej ville åtnöjas med de
penning
belopp, vartill nämnda skatter fixerats, betala
ersättning efter årsmarkegång jämte
forsellönser-sättning. Undantag gjordes endast för
boställs-räntor och räntor å hemman, av vilka något
besvär utgjordes. Även dessa i., som ju intet annat
voro än skattefriheter, ha senare upphört,
boställs-räntorna i samband med att boställena indragits
till Staten och övriga räntor i samband med att
de besvär, för vilka de skulle utgöra
kompensation, upphört att tynga jorden. Samtidigt ha även
indelningsersättningar — till icke ringa del som
följd av löneregleringar — utbytts mot kontanta
anslag. Det som nu återstår av dylika minnen av
ett förgånget finanssystem, avser ecklesiastika
ändamål. — Litt.: F. Lagerroth, ”Indelnings- och
grundskatteväsendets avveckling” (1927),
”Stats-reglering och finansförvaltning i Sverige t.o.m.
frihetstidens ingång” (1928). F.Lth.
2) Log. L, även kallad division, avser att
närmare utreda ett begrepps omfång (divi’sum)
genom att angiva dess underordnade begrepp el.
arter (membra divisio’nis el. i n d e 1 n i n g s 1
e-derna). En i. kan företagas från olika
utgångspunkter. Den därvid valda kallas
indelningsgrunden (princip’ium el. fundamen’tum
divisionis). Olika i.-grunder ge upphov till olika, av
varandra oberoende sidoindelningar el.
kodivisioner. För att vara fruktbar bör
i.-grunden taga fasta på ett väsentligt kännetecken
hos divisum; därjämte måste den bibehållas
oförändrad genom hela i. En logiskt god i. skall
vara fullständig och ändamålsenlig och varken för
vid el. för trång, d.v.s. upptaga varken flera
el. färre i.-leder, än divisum verkligen innehåller;
i.-lederna måste ytterligare inbördes utesluta
varandra. — I. uttryckes medelst ett disjunktivt
omdöme. Ex.: Triangeln är ant. liksidig el. oliksidig
(tvådelad i., di k o tom i*; sidornas inbördes
storlek i.-grund); triangeln är ant. rätvinklig,
spets-vinklig el. trubbvinklig (tredelad i., t r i k o t o m i*;
vinklarnas karaktär i.-grund). Till den urspr. i.
av t.ex. släkten i arter kan ytterligare träda en
underindelning (subdivision) av
artbegreppen i underarter (subspec’ies). Fullst. utförd
leder en sådan i. till klassifikatio n*. — Jfr
Partition. N.
Indelningskompani, grundenheten inom den fasta
organisationen för anskaffning av personal till
Flottans bemannande, vilken 1623 skapades under
benämningen ständiga båtsmanshållet.
överenskommelse träffades då med bönderna i
Uppland och Södertörn, på Äland och i Finland
om upprättande av 4 i. (varav 2 i Finland),
vartdera om 400 båtsmän. Till varje bonde, som ville
hålla Kronan med en båtsman, skulle ett mindre
hemman överlåtas (jfr Indelningsverk). Även de
större städerna medtogos från 1629 i indelningen.
Under Karl XI indrogos Blekinge och Möre hd i
indelningen. Från den tiden funnos 6 i., vilka,
efter den 1878 påbörjade vakanssättningen av
båtsmanshållet, numera helt avvecklats. Jfr
Sjömanskåren. H.Sk.
Indelningsverk. Ang. i. i allm. samt lands- och
ecklesiastikstaternas i. se Indelning 1).
Det militära indelningsverket var en
organisation, som vilade på två grundvalar: officerares,
underofficerares och vederlikars avlöning
ge
— 233 —
— 234 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
