Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indianer - Kulturprovinser och språkområden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIANER
ställt på marken. Runda och fyrkantiga hyddor
omväxla i övrigt. På savannerna äro husen
solidare än i urskogen. I sumptrakter,
Maracaibo-sjön o.a., förekomma pålbyggnader. I
översväm-ningstrakter i ö. Bolivia bodde man på konstgjorda
kullar. Klädedräkten — vävd el. av barktyg —
är sparsam el. saknas. Prydnaderna, av fjädrar,
ben, tänder o.a., äro desto rikare, och smycken
bäras ofta i öron, näsa el. läppar. Målning och
tatuering äro vanliga. Arbetsfördelningen mellan
könen är strängt genomförd, och stundom är man
på väg mot verkligt yrkesarbete. En livlig
byteshandel äger rum. Bollspel idkas bl.a. med
gummibollar. I. ha förstått att utnyttja gummit, vars
upptäckare de äro, på allehanda sätt. — Bördor
bäras vanl. i korgar, fästa i band över pannan,
bärnät och väskor tillhöra v. och s. Sydamerika.
Barkkanoter i ett stycke förekomma i
Brasilien och Guayana, i övrigt dominera de
urholkade trädstammarna. Farkosterna paddlas fram. De
sociala förhållandena äro ej tillräckligt kända.
Klanindelning förekommer hos en del a r o
vaki s k a stammar. De flesta stammar bestå av
familjegrupper. Verkligt äktenskap finnes
överallt. Polygami är ej vanlig; polyandri kan
förekomma. Männen ha ofta sammanslutit sig till
klubbar, stängda för kvinnorna. Cowvade*,
männens barnsäng, är vida utbredd. Ungdomar av bägge
könen få ofta genomgå pubertetsprov.
Familjetilldragelser firas med omfattande ceremonier och
fester. Musikinstrument äro flöjter, panflöjter,
skallror, trumpeter och trummor.
Stränginstrument torde urspr. ej ha funnits i Amerika. Med
de stora trummorna av urholkade trädstammar kan
man signalera från by till by. Dans ingår här
som hos andra i. i kulten. Religionen höjer sig
ej över det animistiska stadiet, där icke andinskt
inflytande gjort sig gällande. Skydd mot andar
ernås genom allehanda magiska åtgärder, varvid
medicinmännen äro verksamma. Verkliga
läkemetoder användas jämte magi, och i. känna en
mängd växtmediciner. I. tro alla på ett liv efter
detta. Den döde behandlas ofta som levande.
Begravningssättet växlar. Vanl. begraves den döde
i jorden. Likbränning och plattformbegravning
förekommer dock. S.k. efterbegravning är ej
ovanlig. Hemliga förbund, som idka maskdanser o.a.
riter, äro vanliga. — I ö. Brasilien leva
kringströvande indianfolk, vilkas
huvudmassa utgöres av g è s. De äro urspr.
noma-diska samlar- och jägarstammar utan åkerbruk.
De kände från början icke krukmakar- och
väv-nadskonsten, ej heller narkotika el. rusdrycker och
kunde icke göra kanoter el. hängmattor, ej heller
koka födan. Denna rostades el. stektes i jordugn.
Nakenhet är vanlig. De kunna tillverka slipade
stenyxor. Hövdingarna ha föga makt. En invecklad
social organisation utmärker dessa stammar. —
Eldslandets öar och sydligaste Chilekusten äro
bebodda av el dsl än d a r e. De föra ett slags
vattennomadliv i sina grovt hopsydda barkkanoter.
Både deras husgeråd, deras vapen, spjut och
harpu-ner och klädedräkten (skinnkappa och -skört) äro
mycket primitiva, varför de föra en hård kamp
för tillvaron i det ogästvänliga klimatet. Deras
språk äro dock rika och deras religiösa
föreställningar ganska utvecklade. Pubertetsceremonierna
innefatta verkliga kurser för ungdomen, och
hemliga förbund finnas. — Till ryttarfolken på
p a m p a s, nästa kulturella grupp, finna vi ett
förstadium i kulturellt avseende hos o n a på den
största Eldslandsön (se Ona och Patagonier). Ona
äro i mots. till eldsländarne rena inlandsnomader,
kringströvande till fots, jagande med pil och båge
(vilket vapen eldsländarna urspr. ej hade). De
bära en ganska fullständig skinndräkt med
fotbeklädnad och bo i tält av hopsydda skinn. I
religiöst avseende finnas likheter med
eldsländarna. Stammarna på pampas utvecklade sig efter
hästens införande från en kultur, liknande onas,
till ryttarfolk, vilka jagade guanaco o.a. vilt med
bola\ kläder och tält gjordes av skinn. Hos de n.
stammarna framträdde mäktiga hövdingar, som
även med framgång förde sina skaror mot de vita.
— Araukanerna i Chile kunna i visst
avseende sägas bilda en egen kulturgrupp. — N. om
pampas och ö. om Anderna utbreder sig
C h a c o*, vars invånare bruka sammanfattas
till en kulturprovins. Dess inv. idka med
undantag av ett par norrifrån invandrade
stammar ej åkerbruk, utan livnära sig med
jakt och fiske. Stammarnas s. ursprung visar sig
genom kulturelement ss. skinnmantlar, hudar som
sovplats och stundom skinntält. Vävda plagg
(andinskt inflytande) förekomma dock. Av
andinskt urspr. äro vidare pannband, sandaler,
mössor, keramik o.a. Vissa drag tyda på
fränd-skap med avlägsen nordamerikansk indiankultur.
Här finnas dels ryttarstammar, dels
vattennomader och jägare och fiskare till fots.
Pilcomayo-stammarna föra ett kringflyttande liv, ha små
och tillfälliga odlingar, men leva huvudsaki. på
fiske och insamling av vilda frukter, vilka
också konserveras och bevaras samt användas till
beredning av rusdrycker. Vapen äro båge (även
lerkulsbåge), klubba, lansar och bendolkar. Då
området är stenfattigt, leva i. i ett slags träålder.
Man gör skrapor och bågar av trä, knivar av
fisktänder, mejslar av gnagartänder. För korgarbeten
saknas råmaterial, men knutna bastväskor
tillverkas. De äro ivriga rökare. Pipan är rörformig,
en efterbildning av den urspr. i majsblad rullade,
indianska cigarretten. — Betecknande är den
primitiva kommunism, som råder i Chaco. På
liknande grund, om också mer utvecklad, var hela
inka-rikets samhälle uppbyggt. Monogamiska
äktenskap äro regel, men den ogifta ungdomen får
fritt sammanleva. — Farkoster användas ej här,
medan däremot i. i Paraguayflodens sjöområde
tillbringa sitt liv till stor del i kanoter av
urholkade trädstammar. Ryttarstammarna äro nu icke
mer så ursprungliga. De n. stammarna chané och
chiriguano äro bofasta åkerbrukare, och i deras
kultur finnas även i övrigt element, som äro
främmande för chacoindianerna i övrigt, ss.
pålbyggnader, pallar, fiskskytte och gummibollar.
Liksom i Nordamerika följas icke språk och
kultur åt. Likvisst kan man ej sällan skönja vissa
kulturella likheter mellan stammar, som tala
be-fryndade idiom. Inom Amazonas-området, särsk.
dess v. del, råder en verklig språkförbistring. Trol.
ha folkstammar från högländerna i Guayana och
Brasilien trängt ner i låglandet och där, följande
vattenvägarna (urskogen är som bekant mycket
— 249 —
— 250 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
