Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indonesien, Indonesiens förenta stater - Indonesiska republiken - Indonesiska språk - In dorso - Indoskyter - Indossament, endossement, endossering - Indossat, Indossatarie, Indossent - Indouraliska språk - Indoxyl - Indoxylsvavelsyra - Indra - Indragningsmakt - Indragningsstaten - Indre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDRE
siska minoritetsgrupperna få 9 representanter, de
europeiska 6 och de arabiska 3.
Unionen mellan I. och Nederländerna är lös.
I spetsen för densamma står Nederländernas
monark, men I:s republikanska statsskick erkännes
uttryckligen, och det är icke fråga om en
personalunion. Unionen har ett permanent
sekretariat, över vilket en indonesisk och en nederländsk
generalsekr. skola presidera turvis, 1 år i sänder.
Minst 2 ggr om året skola unionsstaternas
regeringar anordna en gemensam ministerkonferens.
I. och Nederländerna tillsätta vardera 3 led. i en
unionsdomstol, över vilken indonesiska och
holländska domare skola presidera omväxlande. Ordf,
har icke utslagsröst; vid behandlingen av ett fall,
som icke kan avgöras inom domstolen, skall man
anhålla, att Internationella domstolen i Haag el.
annan internationell instans tillsätter en domare
av annan nationalitet. Indonesiska och
nederländska regeringarna skola låta hos varandra
ackreditera kommissarier med diplomatisk status. —
Litt.: T. Elster, ”Sydostasien” (1947); R. Payne,
”The revolt of Asia” (s.å.; sv. övers. 1949); H.
J. van Mook, ”Indonesia and the problem of
Southeast Asia” (i ”Foreign Affairs”, vol. 27,
nr 4, s.å.). P.;S.Br.
Indone’siska republiken, se Indonesien.
Indone’siska språk, sammanfattande beteckning
för de till den malajiska grenen av den
malajo-polynesiska (austronesiska) språkstammen
hörande språken. Dit höra de egentliga malajiska
språken på Sundaöarna och Moluckerna, språken på
Filippinerna och Formosa samt malagassiskan på
Madagaskar.
Indore [eng. utt. indå’]. 1) Stat i centrala
Främre Indien, tillhörande Indiska unionen; 25,729 km2;
i,5i3,9Ö6 inv. (1941). I. består av flera områden,
som genom floden Narbada delas i två delar. Den
n. delen ligger på Malwaplatån, har fruktbar
svartjord med bomulls- och sädesodling. S. delen
upptages av Vindhyabergen.
2) Huvudstad i I.i), 520 m ö.h., vid floden
Sa-raswati; 203,700 inv. (1941). Folkmängden har
fördubblats 1921—41, och I. har blivit en
betydande handels- och industristad (textilindustri).
Handel med opium. I. har många vackra
furstepalats och tempel.
In dorso (till lat. dorsum, rygg), på baksidan (av
växel o.d.).
Indosky’ter, beteckning för de folk, som under
århundradena närmast f.Kr. trängde ned från det
centrala Asien i n.v. Indien. Jfr Saker och
Yüe-chi.
Indossament’ (av ital. indossare, till in, på, och
dorso, rygg), endossement, endossering,
anteckning om överlåtelse av växel, check el.
annan värdehandling. I., som tecknas på
handlingens baksida, benämnes fullständigt, om det
innehåller namnet på den person, till vilken
överlåtelsen sker (indossatarie, indossat, endossatarie,
endossat). Består i. endast av överlåtarens
(indos-sentens, endossentens) namnteckning, kallas det
blankoindossament el. i. in blanko (se
Blanko). Jfr Växel. Vh.
Indossa’t, Indossata’rie, Indossent’, se
Indossament.
Indoura’liska språk, se Indoeuropeiska språk.
Indoxy’l, se Indol.
Indoxylsvavelsyra, se Indol.
Indra, en gammalindisk gud,
framstår i ”Rigveda” som
personifikationen av den våldsamma,
självständiga kraften. I. var en
blodfull härskartyp, stor vän av
offer, framför allt av den
berusande soman*, och begiven på
strid mot demonerna, som han
dödade med åska och blixt (jfr
Ma-ruter). Hans stordåd var det i
hymnerna ständigt omtalade
dödandet av draken Vritra, som
spärrat in vattnen, en myt, vars
betydelse är omstridd. Som
krigsgud var han krigarkastens gud, han
kallades konung, och man har, med
rätt el. orätt, i honom sett en
personifikation av ariernas strider vid
erövringen av Indien från dess
äldre bebyggare. Med vedisk tid
var hans roll i huvudsak utspelad,
ty i senare, mera subtil religion
fanns ingen plats för hans
robusta och populära typ. Han
levde dock kvar i folktro och
saga, och i hinduismen
förekommer han ännu som regnets
givare. — Litt.: H. Zimmer,
”Maya. Der Indische Mythos”
(1936). . Th.P.
Indragningsmakt, en i nu gällande svenska TF
vid dess tillkomst 1812 stadgad befogenhet för
regeringen att utan laga dom låta inställa
utgivandet av ”dagblad el. periodisk skrift”, som
ansågs ”vådlig för allmän säkerhet el. utan skäl och
bevis förnärmande personlig rätt el. av en
fortfarande smädlig egenskap”. Det praktiska
hand-havandet av i. tillkom en av statsrådets led., först
hovkanslern, efter 1840 justitiestatsministern; en
indragen tidn. fick ej vidare utkomma, såvida ej
K.m:t medgav detta. I. var föranledd av
tryckfrihetens missbrukande efter 1809 och
regeringens fruktan för presskritik av den
ryssvänliga ”1812 års politik”; den upphävdes 1844,
sedan man genom systemet med lejda
”ansva-ringar” och en tidn:s utgivande under annat
namn kringgått lagen. J.E.N.
Indragningsstaten. På i. upptas i riksstaten
ersättning åt ämbets- och tjänstemän, vilkas
befattningar indragits vid omorganisation e.d. men
som likväl ha rätt till lön.
Indre [äifdr]. 1) Vänsterbiflod till Loire i
Frankrike, mynnar 40 km nedanför Tours; 265
km lång, ej segelbar.
2) Departement i mell. Frankrike; 6,906 km2;
252,075 inv. (1946; 35 inv. pr km2). Huvudstad är
Chäteauroux, vid I.i). I. är i allm. flackt el.
småvågigt och har endast i s. höjder på 400 m.
S. och mell. delen av dep. upptages av
kullandskapet Boischaud, v. delen av slättlandet Brenne
och n. delen av den fruktbara kalkslätten
Champagne. I. är föga fruktbart, men 2A av arealen
äro odlade. Stor korn- och havreodling. Betydande
boskapsskötsel. Något järnmalm brytes.
Industrien är obetydlig. O.S.
— 329 —
— 330 —
Indra. Se även
bild 41 vid
Indien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
