Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriell demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELL DEMOKRATI
föregångslandet. 1941 tog engelska regeringen
kontakt med arbetsmarknadsorganisationerna i
syfte att vidga intresset för samarbete i
produktionsfrågor. En statlig kommitté tillsattes och
framlade förslag om inrättande av
produktions-kommittéer (joint production committees)- Dessa
skulle inrättas efter frivilliga överenskommelser
mellan organisationerna å ömse sidor.
Produk-tionsministeriet utarbetade modellstadgar och
arbetsprogram för kommittéerna. Dessa skulle vara
rådgivande med undantag för premiering av
tekniska och organisatoriska förslag, då de gåvos
beslutanderätt. Produktionskomittéernas
överbyggnad blev distriktsnämnder och regionalråd.
Det nationella produktionsrådet blev topporgan
för deras verksamhet. För att stimulera
tillkomsten av produktionskommittéer träffade
försörj-ningsministeriet överenskommelser med
fackförbunden om tillsättande av produktionskommittéer
i de statsägda företagen. Den privata industrien
följde tätt efter. Enbart inom verkstadsindustrien,
där kommittéerna fingo sin första utbredning,
bildades o. 5,000. Verksamheten är begränsad till
produktions-, trivsel- och därmed
sammanhängande frågor. Led:s antal varierar, men
sammansättningen är paritetisk mellan arbetsgivare och
arbetare. Tjänstemännen ha ingen egen
representation. Ordf, utses av arbetsgivaren. Om
kommittéernas stora betydelse under kriget råder full
enighet. Deras insats för effektivisering av
krigs-ansträngningarna var utomordentligt stor. Efter
kriget skedde en tillbakagång i kommittéernas
antal. Det stora ombytet av anställda i företagen,
de hemvändande soldaternas bristande erfarenhet
av kommittéernas arbete samt den allmänna
krigströttheten voro bidragande orsaker därtill.
Flera av de fria överenskommelser, som träffats
under kriget, förnyades icke efter krigsslutet.
Kommittéernas antal är dock alltjämt betydande
och deras verksamhet betydelsefull. Åtgärder ha
vidtagits för att ge kommittéerna samma
omfattning och betydelse som under kriget. — I
Tyskland har driftsrådssystemet återuppstått efter
2:a världskriget. Omedelbart efter krigsslutet
upp-stodo driftsråd på en mångfald områden, vilka
utövade sin verksamhet efter den gamla
driftsrådslagens principer men dessutom fingo
uppgifter, som tvångsvis tillföllo dem på gr. av det
politiska och ekonomiska sammanbrottet.
Driftsråden fingo en ny rättslig grundval genom
kontrollrådslagen av april 1946. Denna av
ockupationsmakterna utfärdade lag är mindre
omfångsrik än driftsrådslagen av 1920. Den ger
anvisningar för driftsrådens inrättande, uppgifter och
verksamhet samt fastställer, att lagen skall
till-lämpas även på de driftsråd, som upprättats före
dess ikraftträdande. Förhållandet mellan
driftsråden och fackorganisationerna har reglerats.
Driftsråden skola samarbeta med de erkända
fackorganisationerna, och dessa skola i sin tur
förbereda valen till driftsråden samt uppställa
kandidater till dessa inom berörda företag.
Driftsråden ha att förhandla med arbetsgivaren om
tillämpning av kollektivavtalen och de interna
driftsangelägenheterna, träffa överenskommelser
om arbetarskydd och läkarvård, om anställning
och avskedande, föreslå förbättringar av
arbets
metoderna och produktionsprocessen, bistå
fackföreningarna och de anställda vid tvister inför
arbetsdomstol, skilje- och medlingsinstanser samt
medverka vid upprättandet och ledningen av
sociala inrättningar. Råden ha även principiellt
tilldelats uppgifter, som göra det möjligt att ur
företagets synpunkt öva inflytande på den
ekonomiska politikens allmänna inriktning. — I
Österrike genomfördes i mars 1947 en ny lag
om driftsråd. Enl. denna skola driftsråd väljas
för arbetare och tjänstemän i alla företag med
mer än 50 anställda. Företaget skall lämna rådet
upplysning om sitt ekonomiska läge, beställningar,
produktionens omfattning och avsättning etc.
Driftsrådet har rätt att framlägga förslag i dessa
frågor. Vid företag med över 500 anställda har
driftsrådet rätt att, om företagaren icke tar
hänsyn till dess förslag, göra överklaganden hos en
statlig kommission med en minister som ordf,
och paritetiskt sammansatt av delegater från
ar-betskamrarna (vilka behärskas av arbetarna) och
handelskamrarna. Vid driftsrådsmedks trygghet
i anställningen har fästs stort avseende. De äro
för sin verksamhet ansvariga endast inför
drifts-rådsförsamlingen. För att kunna utöva sin
verksamhet äga de rätt till behövlig fritid med
bibehållen lön. — I Frankrike har lag om
produktionskommittéer införts. Den gäller för alla
företag med minst 50 anställda, jordbruket
undantaget. Kommittéerna ha rätt att behandla även
lönefrågor, över sociala arrangemang inom
företaget äga de oinskränkta befogenheter.
Arbetsgivaren får utse endast en representant i
kommittén. Kommittén äger rätt att utse rådgivande
representanter i företagets styrelse. — Även i
Finland ha produktionskommittéer införts
lagstiftningsvägen. Lagen, som tillkom 1946, har
karaktär av strafflag. Kommitté skall inrättas vid
varje industriellt företag med minst 50 anställda.
Verksamheten ledes och övervakas av
socialministeriet.
I Norge, Danmark och Sverige har det
organiserade samarbetet mellan anställda och företag
lösts genom fria överenskommelser mellan
parterna på arbetsmarknaden. I Norge kom
önskemål om samarbetsorgan till uttryck redan i de
politiska partiernas samarbetsprogram för
återuppbyggnaden efter kriget, det s.k.
fellesprogram-met, som för denna uppgift bl.a. proklamerade
inrättandet av tre nya ekonomiska organ, näml,
centralt näringsråd, branschråd och
produktions-utvalg. I dec. 1945 träffades överenskommelse
mellan arbetsmarknadens topporganisationer om
inrättandet av produktionsutvalg. Deras uppgift
är att behandla frågor ang. företagets ekonomiska
förhållande och ställning inom branschen samt
förhållanden, som äro av betydelse för
produktionsvillkoren och avsättningsmöjligheterna, att
arbeta för en sund och riktig rationalisering och
genom upplysning skapa förståelse för den stora
betydelse detta har för samhällsekonomien, att
främja yrkesutbildningen samt medverka till ökad
säkerhet, sundhet och trivsel i arbetet. — I
Danmark trädde en frivillig överenskommelse om
samarbeidsudvalg i kraft Va 1947. Vid företaget
tillsatta s.k. tillitsmän äro självskrivna medl. Ud-
— 349 —
— 350 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
