Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriell demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIELL DEMOKRATI
valgens uppgifter sammanfalla i huvudsak med
de svenska och norska.
I Sverige har frågan om ett utvidgat
samarbete mellan arbetsgivare och arbetare rörande
arbetsplatsens förhållanden sedan länge varit
aktuell. Ang. den statliga utredningen i början av
1920-talet se sp. 348 f. I slutet av detta årtionde
undersökte den dåv. högerregeringen möjligheterna
att på frivillighetens grund åvägabringa en bättre
samverkan mellan parterna på arbetsmarknaden
och inom de enskilda företagen. En
arbetsfreds-konferens hölls 1928. Denna medförde
tillsättandet av en arbetsfredsdelegation med uppgift att
följa utvecklingen på dessa områden och lämna
anvisningar, som kunde främja samarbetet.
Delegationen upplöstes 1931, sedan lagstiftning om
kollektivavtal och arbetsdomstol genomförts mot
fackföreningsrörelsens vilja. I riksdagen gjordes
upprepade försök att åstadkomma lagstiftning
även på intressetvisternas område.
Arbetsmark-nadsparterna kommo småningom till
uppfattningen, att de själva borde kunna lösa sina problem
och därmed undgå lagstiftning, utan att detta
därför behövde medföra ett åsidosättande av
samhällets el. av enskilda medborgares berättigade
intressen. 1936 inbjöd Landsorganisationen (LO)
sin motpart Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)
till ”förutsättningslösa överläggningar i syfte att
inventera sådana arbetsmarknadsproblem, som ev.
kunna regleras genom överenskommelser mellan
parterna”. Sedan SAF accepterat inbjudan,
bildades Arbetsmarknadskommittén (den
s.k. Saltsjöbadskommittén), vilken 1938
överlämnade förslag till avtal, det s.k. huvudavtalet*, som
godkändes av såväl LO som SAF. Enl. avtalet
inrättades ett partsorgan,
Arbetsmarknadsnämnden, med uppgift att handlägga frågor
av allmän el. eljest större betydelse för
arbetsmarknaden, om konflikter berörande
samhällsvik-tiga funktioner samt om uppsägning av
arbetsavtal och permittering. Därjämte skall nämnden
fungera som skiljenämnd i tvister, som beröra
giltigheten el. rätta innebörden i avtalets
bestämmelser. Den ur lokal samarbetssynpunkt mest
intressanta bestämmelsen i avtalet rör
uppsägnings- och permitteringsfrågor. Arbetsgivaren har
ålagts skyldighet att varsla viss tid före den
tilltänkta permitterings- el. uppsägningsåtgärdens
ikraftträdande. Under varseltiden skall lokalt
samråd äga rum, om så påyrkas av någondera
parten. Fråga kan hänskjutas till
Arbetsmarknadsnämnden, vilken i detta fall som
förhandlings-nämnd skall pröva densamma. Bestämmelserna
om permittering och uppsägning ha införts även
i avtalet om företagsnämnder. Efter huvudavtalets
tillkomst har 1942 överenskommelse träffats ang.
regler om den lokala säkerhetstjänstens
organisation och 1944 om yrkesutbildningen. Båda
överenskommelserna medförde inrättandet av nya
lokala och centrala organ, skyddsombud och
säkerhetskommittéer, i förstn. fallet med
Arbetarskyddsnämnden som det centrala
partsorganet. Avtalet om yrkesutbildningen
förutsätter tillsättande av lärlingsnämnder
branschvis och yrkesombud på de berörda
arbetsplatserna. Partsorgan för denna
verksamhet är Arbetsmarknadens yrkesråd (se d.o. i
Suppl.). I båda fallen ha av organisationerna
gemensamt bekostade kanslier upprättats. 1946
träffades avtal om företagsnämnder.
Dessförinnan hade lokalt och centralt samarbete
förekommit i viss utsträckning. Redan 1943 hade
Försvarsverkens civila personals förbund framfört
förslag till K.m:t, att frågan om fredsplanering
för försvarets industriella företag och frågan om
inrättande av produktionsnämnder vid försvarets
arbetsplatser måtte utredas. Utredningen ledde
till positivt resultat, och överenskommelse
undertecknades i april 1945 mellan fackförbundet och
Försvarets avtalsnämnd. Avtalet innebar, att allt
som sammanhör med arbetets bedrivande på bästa
och effektivaste sätt, däri inbegripet trivsel och
arbetsglädje, skall kunna behandlas, löner och
reguljära kollektivavtalsfrågor äro dock
undantagna. — Inom det privata näringslivet hade på
ett flertal platser lokal samarbetsverksamhet av
skiftande slag förekommit före huvudavtalets
tillkomst. Dessa samarbetsorgan hade från början
ofta karaktär av tekniska kommittéer el.
förslags-kommittéer. Efter hand vidgades deras uppgifter.
I regel lämnades information om företagets
produktionsförhållanden och ekonomiska
förhållanden. Erfarenheterna från dessa samarbetsorgan
ha varit av stort värde vid planeringen av arbetet
i de sedermera inrättade företagsnämnderna. —
Under överläggningen i
Arbetsmarknadskommittén om utformningen av avtalet om
företagsnämnder behandlades tjänstemännens
partställning. Deras inordnande i systemet ledde till en
särskild överenskommelse mellan SAF och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), vilken
un-derskrevs samtidigt med LO-avtalet. TCO-avtalet
skiljer sig i ett par avseenden från det sistn.
Avtalet om företagsnämnder har karaktär av
ramavtal och kollektivavtal. Det kommer i
till-lämpning med ett kollektivavtals juridiskt
bindande kraft, så snart det antagits för två
motstående förbunds gemensamma
verksamhetsområde. Huvudorganisationerna ha förpliktat sig att
verka för att avtalet genom fri överenskommelse
antages av till huvudorganisationerna anslutna
förbund. Förutsättning för att nämnd skall
upprättas är, att arbetsgivaren el. vederbörande
lokala fackorganisation begär detta. Om sådan
framställning göres av endera parten, föreligger
skyldighet för den andra att utan oskäligt
dröjsmål efterkomma densamma. Avtalet gäller endast
företag, där minst hälften av arbetarna tillhöra
LO-anslutet förbund. Nämnd kan bildas vid
företag, som sysselsätter minst 25 anställda. Vid
mindre företag med minst 5 anställda får den
lokala fackföreningen utse två företagsombud,
vilka i princip ha samma rättigheter och
skyldigheter som arbetarnas led. i företagsnämnd. — I
avtalets § 3 är programmet för verksamheten
angivet. Nämnden är ett organ för information och
samråd och har till uppgift att upprätthålla
fortlöpande samverkan mellan arbetsgivaren och de
anställda för att åstadkomma bästa möjliga
produktion, att bereda de anställda insikt i
verksamhetens ekonomiska och tekniska betingelser
samt rörelsens resultat, att verka för de
anställdas trygghet i anställningen samt för säkerhet,
sundhet och trivsel i arbetet, att främja inom
— 351 —
— 352 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
