Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Infektiös mononukleos, infektiös körtelfeber - Inferior - Inferioritet - Infernalisk - Inferno - Infestus - Infibulation - Inficiera - In fidem - Infighting - Infiltration - Infinit - Infinitesimalkalkyl - Infinitiv - Infinitum - Infix - InfKs - In flagranti - Inflammation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFLAMMATION
gnosen erhålles genom undersökning av blodet,
som visar en ökning (och förändring) av de
vita blodkropparnas enkärniga celler.
Uppträdandet av vissa antikroppar i patientens
blod-serum (Paul-Bunnells reaktion) är ofta av god
hjälp. — Vid behandlingen ha goda resultat
erhållits med rekonvalescentserum. Helt nyligen
har aureomycin rekommenderats. A.Fl.
Inferäor (lat.), lägre, ringare, underordnad.
Inferiorite’t (av lat. infer’ior, underordnad,
lägre), psykol., avser eg. förhållandet att vara
underordnad men har alltmer kommit att betyda
underlägsenhet och subjektivt sett mindrevärdeskänsla*.
Inferna’lisk (av inferno*), helvetisk, djävulsk;
oerhörd.
Infer’no (ital.), helvete, i sv. ofta bildligt. —
Namn på första delen av Dantes ”Divina
comme-dia”.
Infe’stus, -a, -um (lat., fientlig, beväpnad),
artnamn på växter med skarpa taggar.
Infibulatio’n (till lat. fi’bula, spänne, häkta), ett
särsk. i n.ö. Afrika (nubier, somaler, galla)
förekommande bruk att med metalltråd hopsy
flickornas blygdläppar (lab’ia mino’ra), främst i syfte att
hindra könsumgänge. Vid giftermål avlägsnas
trådarna, och det hopvuxna partiet skäres upp. L,
även på manslemmens förhud, förekom redan i
forntiden och ännu mera under medeltiden. Jfr
Kvskhetsbälte.
Inficie’ra (lat. infic’ere), dets. som infektera.
In fid’em (lat ), till bekräftelse el. bestyrkande
(i fråga om protokoll o.d.).
Infighting [inTåitirj], närkamp under boxning*.
Infiltratio’n (till lat. in, in i, och filter),
in-trängning (insippring, inrinning), t.ex. av
främmande fasta, flytande el. gasformiga ämnen i en
berg- el. jordart (jfr Grundvatten) el., inom
medicinen, inträngande i en vävnad av främmande
vätska, ss. urin, blod vid blodutådring och galla,
el. spridning i densamma av främmande
element, ss. varceller, bakterier och svulstceller;
kräft-celler t.ex. växa infiltrativt. Vid insprutningar
under huden av koksaltlösning, av
bedövningsmedel el. andra terapeutiska vätskor framkallar man
en i. i underhudsbindväven. — I fig. bet.:
långsamt inträngande av främmande el. utländska
element, bl.a. av politisk el. ekonomisk natur. —
I n f i 1 t r e’r a, intränga i, göra till föremål för
infiltration. G.Fn;T.Hn;L.
Infini’t (lat. infini’tus),oändlig, obestämd; språkv.,
om verbform: icke användbar el. nyttjad som
pre-dikatsverb. Motsats: f i n i t.
Infinitesima’lkalky’l (till lat. infini’tus, oändlig),
gemensamt namn för differential- och i
n-tegralkalkyl jämte tillämpningar. Namnet är
uppkommet därigenom, att man i en äldre, mera
okritisk tid uppfattade differentialerna dx, dy o.s.v.
som oändligt små storheter.
InTinitiv (lat. infiniti’vus, av infini’tus, obestämd),
språkv., en form av verbet och stundom räknad till
dess modus, t.ex. (att) läsa, läsas. I. tjänstgör i
mots. till verbets finita former (se Finit) som
substantiv men saknar substantivisk böjning och
konstrueras som ett verb (med objekt el.
adverbi-al). I svenskan slutar den oftast på trycksvagt -a
men kan också ändas på tryckstark vokal, t.ex. bo,
se (där ett äldre -a bortfallit). Infinitivform kan
bil
das till de allra flesta sv. verb (dock ej i
riksspråket till t.ex. måste, jfr emellertid sv. dial. måsta). —
I. är i de indoeuropeiska språken urspr. en nominal
form, oftast en stelnad kasus av ett
verbalabstrak-tum, nomen actio’nis. Ett minne av i:s
substanti-viska karaktär föreligger i vissa s.k. infinitivmärken,
som urspr. äro prepositioner, t.ex. i sv. att ( = åt),
i sv. dial. te (= till), i ty. zu och eng. to. E.H.
Infini’tum (lat.), obestämt, oändligt. — In
infi-nitum, i oändlighet.
Infix’ (lat. infi’xum, fäst in i), språkv.,
ordelement (affix*), som infogats i ett ord el. en
ordstam, ofta med modifierande funktion, t.ex. n i sv.
stånda (jfr stod), lat. jungo, förenar (jfr jug’um,
ok), u i got. ga-u-laubjats, tron I? (jfr galaubjan,
tro). I många fall har vad som nu ter sig som i.
säkerligen, historiskt sett, uppkommit på annat
sätt. Jfr Avledning. — Från i. har man att skilja
ljudlagsenligt utvecklade ”inskott” (glidljud o.d.)
som t.ex. t i hustru av husru (av husfru).
InfKs, förk. för Infanteriets kadettskola.
In flagran’ti, se Flagrant.
Inflammatio’n (av lat. inflamma’re, sätta i brand),
en reaktion i organismen, som utlöses mot
bakterier, parasiter och giftämnen samt vid
vissa mekaniska och termiska skador. I. är
djupast sett en för organismen nyttig företeelse, i
det den går ut på att borttaga och oskadliggöra
orsaksmomentet, men den kan å andra sidan
genom sin utbredning och sitt läge medföra
komplikationer, som ej sällan hota livets bestånd.
Redan Celsus uppställde fyra kardinalsymtom på en
i., rub’or, rodnad, tum’or, svullnad, cal’or, värme, och
dol’or, smärta, och dessa symtom äro också ofta
alla förhanden. Rodnaden och värmen framkallas
genom ökad blodtillströmning, svullnaden genom
exsudatbildning och smärtan genom retning av
nervändarna på platsen. — Till en i. höra
väv-nadsförstöring, rubbning i blodcirkulationen med
utbildning av exsudat och proliferativa processer,
d.v.s. en ökning av cellernas antal och en tillväxt
av deras volym. Uppstår en i. t.ex. i en slemhinna,
kommer därtill ofta en stegrad sekretion från
denna (jfr Katarr). Vävnadsförstöringen framkallas
direkt el. indirekt av skadan el. giftet;
cirkulationsrubbningen, exsudatbildningen och särsk. de
proliferativa processerna får man i första hand anse
bero på en aktiv reaktion från organismens sida.
Akut i. Vävnadsskadan kan vara av olika
grad, från en förstöring av vissa cellelement till
ett bortdöende av hela vävnadspartier.
Cirkulationsrubbningen består dels i en utvidgning av
blodkärlen, varigenom en betydligt ökad
blodtillströmning uppkommer, dels i en exsudatbildning
jämte skador på kärlens väggar. Exsudatet
innehåller alltid i mindre el. större mängd vita
blodkroppar, vilka ha till uppgift att bekämpa giftämnen
och bakterier och att bortskaffa
sönderfallspro-dukter (se Fagocytos och Varbildning). Alltefter
exsudatets* huvudsakliga sammansättning skiljer
man mellan serös, fibrinös, fibrinös-varig, varig
och hemorragisk i. Katarr kallas en sådan
slem-hinneinflammation, där en ökad sekretion är det
mest framträdande fenomenet, t.ex. snuva. De
proliferativa processerna gå framför allt ut på att
öka vävnadens motståndskraft mot
orsaksmomentet och på att underlätta resorptionen av sönder-
— 373 —
— 374 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
