Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inflammation - Inflation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFLATION
fallsprodukterna. De utgå huvudsaki. från
cellelementen i den på platsen varande bindväven och
föra ofta till en avgränsning av
inflammationsom-rådet genom en bindvävs- el. granulationsmembran
(se Abscess, Flegmone och Granulationsvävnad).
Vid vissa lokalisationer av i., ss. i lungan, träda
dessa proliferativa processer dock fullst. i
bakgrunden.
Kronisk i. uppkommer, då orsaken till i.
länge kvarstår el. ej kan avlägsnas (se t.ex.
Benröta), och är typisk för vissa infektionssjukdomar,
t.ex. lues. Den visar i en del fall den akuta i:s
karaktär, ehuru i mildrad form; i andra fall kan
den avkapslas så, att den ej längre ger
sjukdomssymtom; i åter andra bli de proliferativa
processerna så starkt framträdande, att de ej sällan föra
till en fullständig induration av vävnaden. En i.
kan först utläkas, sedan orsaken till densamma
avlägsnats och de förstörda partierna i allm. upplösts
och bortskaffats genom uttömning el. resorption.
Den uppkomna skadan utläkes då ant. genom en
nybildning av den speciella vävnaden till
fullständigt återställande av förutvarande förhållanden,
re-stitu’tio ad in’tegrum (ss. efter en
lunginflammation), el. oftare genom den uppkomna defektens
utfyllande av bindväv med efterföljande
ärrbildning. T.Hn.
Inflatio’n (av lat. infla’re, blåsa upp),
benämnes en snabb och kraftig prisstegring,
förorsakad av att efterfrågan på nyttigheter växer
snabbare än tillgången (jfr Deflation och Reflation).
I regel är en i. en följd av en krigskonjunktur.
Om t.ex. en stat råkar i krig, hinner den ej
täcka de snabbt växande utgifterna medelst
skatter utan måste tillgripa upplåning. Detta
betyder, att efterfrågan på nyttigheter och arbetskraft
ökas och en tendens till prisstegring sätter in.
Även om den enskilda realkapitalbildningen
in-skränkes, kommer upplåningen att vara större
än sparandet, och en kreditexpansion* äger rum,
varigenom den cirkulerande penningmängden
ökas. Detta gäller, oavsett om staten lånar av
banker, resp, direkt av allmänheten el. vänder
sig till den sedelutgivande centralbanken. Lånar
den av banker el. av allmänheten, mer än vad
denna sparar, blir bankernas utlåning större än
deras inlåning, och de måste vända sig till
centralbanken, som tvingas sätta i gång sedelpressarna,
på samma sätt som om staten direkt hade
bekostat de ökade utgifterna medelst
sedeltryckning. Lånar staten av allmänheten, mer än vad
denna hinner spara, måste denna tillgripa sina
banktillgodohavanden, varigenom resultatet blir
detsamma som i föregående fall. Den växande
penningmängden är därför snarare att betrakta
som ett symtom på i. än som en primär orsak
till densamma. Stark likviditet hos bankerna
kan dock leda till en räntesänkning, som driver
i. vidare genom att stimulera
realkapitalbildningen. De ökade militära utgifterna medföra
ökade inkomster för företagare och arbetare
inom industrier, som producera krigsmaterial.
Producenter och återförsäljare öka sin efterfrågan
i syfte att lägga upp lager, medan allmänheten
kan börja ”hamstra”. Efterfrågeökningen ökar
företagarnas och arbetarnas inkomster, vilket i
sin tur ger upphov till nya efterfrågeökningar,
som medföra nya inkomster, varigenom det hela
rullar vidare. -Aktier m.fl. tillgångar stiga i pris.
Detta medför spekulationsvinster, som
konsumeras. Samtidigt minskas varutillgången på gr. av
importsvårigheter och emedan en stor del av
landets produktionskapacitet tages i anspråk för
militära syften. Jämte den inflatoriska
prisstegring, som följer av växande inkomster och
ökad efterfrågan, inträda därför
knapphetsprisstegringar. Skulle prisstegringen gå så långt,
att allmänheten helt förlorar förtroendet till
penningvärdet, upphör allt sparande. Envar söker
då i stället att genom att ta ut sina
banktillgodohavanden el. låna skaffa sig så mycket
varor som möjligt, likgiltigt till vilket pris. En
allmän ”flykt till sakvärden” inträder. I så fall
kunna, som skedde i Tyskland efter i:a
världskriget och i Ungern efter 2:a, pengarna bli helt
värdelösa. En sådan utveckling kan äga rum ej
blott i ett land, som direkt deltar i kriget, utan
även i ett, vilket till följd av detta får kosta
på sig en dyrbar försvarsberedskap och
investera stora belopp i industrier för produktion av
ersättningsvaror. Prisstegringen i de krigförande
länderna kan överföras till detsamma genom
ökade priser å import- och exportvaror. De
senare stimulera till investeringar inom
exportindustrierna. Krigets upphörande behöver ej
betyda slutet på i., då återuppbyggnaden skall
genomföras, samtidigt som varubristen kvarstår och
de bromsar, som under kriget satts på
prisstegringen, kunna slappna. Däremot finns intet ex.
på att ett uppsving, som framdrives enbart av
privatekonomiska faktorer, gått så långt som till
i., då de faktorer, som pläga störa ett sådant,
alltid innan dess ingripit. Jfr Konjunktur.
Då nationalförmögenheten utgöres av ett lands
realkapital plus nettot av dess tillgodohavanden
gentemot utlandet (se Nationalförmögenhet), blir
ett land, taget som en helhet, ej fattigare genom
en i., utan denna medför blott förskjutningar i
inkomstfördelningen. Hårdast träffas de, som ha
sitt kapital placerat i obligationer, bank e.d. el.
leva på en livränta, då den fortsatta
prisstegringen alltmer reducerar värdet av deras
inkomst. Löntagarna behöva ej träffas, då deras
inkomster bruka växa under en i., men sker
denna i snabb takt, hinner lönestegringen ej
hålla takt med prisstegringen. I regel träffas
innehavare av aktier samt av fastigheter och annat
realkapital ej av prisstegringen, då
penningvärdet av deras egendom stiger i takt med denna.
Avkastningen av skilda slag av realkapital kan
dock ökas i olika hög grad. Under 2:a
världskriget ha i Sverige sålunda jordbrukarna fått
ökade inkomster, medan hyresregleringen i stort
sett hindrat avkastningen av hyreshus att stiga.
Avkastningen av aktier har också på gr. av en
av Staten införd utdelningsbegränsning till 6 °/o
av bolagets kapital ej ökats i större omfattning.
Ha ägare av aktier el. realkapital sina tillgångar
belånade, kunna de direkt gynnas av i. genom
att dessas nominella värde ökas, medan lånets
belopp blir oförändrat. Förutsättningen härför
är dock, att deras tillgångar tack vare i. ge en
ökad avkastning, som underlättar lånets
förräntning och amortering. L har också i flera
— 375 —
— 376 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
