Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inflation - Inflatus - Inflexionspunkt - Inflorescens - Influens - Influensa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFLUENSA
länder fått motivera engångsskatt på
förmögenhet el. på förmögenhetsökning, företagen bl.a. i
syfte att i någon mån komma åt dylika
oförtjänta förmögenhetsökningar.
En expansion inträder, försåvitt
realkapital-bildning plus export är större än sparande plus
import (jfr Penningteori). Så länge ännu
outnyttjad produktionskapacitet inom näringslivet i
form av t.ex. ledig arbetskraft gör det möjligt
att öka varuutbudet i takt med den ökade
efterfrågan, inträder ingen el. blott en ringa
prisstegring, men sedan detta ej längre är möjligt,
blir prisstegringen rent inflatorisk. Härmed är
också antytt, på vilka punkter en
inflations-bekämpande politik kan sätta in. Man
kan hämma exporten och stimulera importen
genom en höjning av den egna valutans värde.
Genom att exporten hämmas ökas varuutbudet
inom landet, samtidigt som den inkomstström,
som härrör från exportnäringarna, avtar. Den
ökade importen medför rikligare varuutbud el. i
varje fall sänkta priser. Vill man ej hämma all
export och uppmuntra all import, t.ex. emedan
landet lider brist på utländsk valuta, kan man
lägga exportavgifter på vissa varor och använda
inkomsten härav till att subventionera importen
av andra. Man kan även, som i viss omfattning
skett i Sverige, anordna varuclearing mellan
olika importörer av en och samma vara, så att
de som importera denna billigare få erlägga
avgifter till dem, som importera dyrare. Eljest
skulle priset för hela varupartiet komma att
anpassa sig efter den dyraste importen. Man har
också anordnat en sådan varuclearing mellan
importörer och inhemska producenter. Ett
medel att bromsa realkapitalbildningen är en
ränte-stegring. En nackdel med denna är dock, att
den träffar mer och mindre samhällsnyttig
real-kapitalbildning lika hårt. En annan nackdel är,
att den kan motivera prisstegringar genom att
öka kostnaderna för t.ex. ägare av bostadshus.
I Sverige inträdde stark räntestegring i början
av 2:a världskriget, vilken träffade
bostadsbvg-gandet i mer än önskad grad. Den makt Staten
ägde över räntenivån gjorde det dock möjligt
att ånvo sänka räntan, varefter man medvetet
gick in för en stabil och låg räntenivå. De
försök till kreditransonering, som företogos,
fullföljdes ej, utan i stället kontrollerades
investeringsverksamheten genom begränsning i
råmaterialtilldelning och ransonering av
byggnadstillstånd. Å andra sidan subventionerades
bostadsbyggandet genom statlig tertiärkredit till låg
ränta och räntefria tilläggslån å det belopp av
byggnadskostnaden, som ej kunde täckas av den
medgivna hyran. Om hyresnivån ej fick stiga,
skulle dessa efterskänkas. När redan vid krigets
början priserna stego på gr. av ökade
importkostnader, krävde arbetarna kompensation för
de stigande levnadskostnaderna. I princip stod
en sådan i strid mot Statens penningpolitiska
program, som blott tillät prisstegring till följd
av ökade importkostnader, minskad produktivitet
inom landet o.d., men politiska skäl gjorde dock
en sådan kompensation ofrånkomlig. Under alla
förhållanden hade det ej varit möjligt att neka
de sämst ställda löntagarna en sådan. Genom
lönekompensationerna, som först uppgingo till
75 och sedan till 50% av prisstegringen,
inleddes dock en farlig prisspiral. Lönehöjningarna
betydde på en gång ökade kostnader för
företagen och ökad efterfrågan på deras produkter.
De härav framkallade prisstegringarna
motiverade nya lönekompensationer, som i sin tur ledde
till nya prisstegringar etc. Denna utveckling
hejdades genom det kombinerade löne- och
prisstopp, varom överenskommelse fattades hösten
1942. Själva priskontrollen skedde först i
huvudsak genom frivilliga överenskommelser med olika
branschorganisationer om att några prishöjningar
ej skulle ske, som ej motiverades av
kostnadsökningar. Allteftersom varubristen skärptes,
måste dessa överenskommelser dock ersättas av
offentlig kontroll. Se härom Priskontroll,
Maxi-mipris och Normalpris. I syfte att underlätta
överenskommelser med företagarna i en bransch
kunde Staten föreskriva tvångsanslutning till
denna el. utfärda nyetableringsförbud inom
branschen i fråga. Den förra möjligheten kom dock
att begagnas blott i ett fåtal fall, och de senare
behövde ej tas i anspråk, då den allt strängare
råvaruransoneringen gav Staten ett effektivare
medel att hindra icke önskvärd nyetablering. C.Wr.
Infla’tus, -a, -um (lat., uppblåst), artnamn på
växter med något organ, t.ex. fodret, uppblåst.
Inflexio’nspunkt, den punkt P (se fig.) på en
plan kurva y = f(x), där kurvan
byter krökningsriktning. I en i.
d-y
är - „ = 0, och kurvan skär där ’
ax2
sin tangent. En algebraisk kurva måste vara av
minst 3:e graden för att kunna ha en i.
Inflorescens’, se Blomställning.
Influens’ (av lat. influ’ere, flyta in; jfr
Influensa), inflytande, påverkan. — Elektrisk i.,
se Elektriskt fält; magnetisk i. (magnetisk
in-duktion), se Induktion.
Influen’sa (ital. influensa, av lat. influ’ere, flyta
in; eg. sjukdom, som troddes framkallad genom
inflytande från himlakropparna). 1) Med., en
akut, specifik virussjukdom, som har tendens att
periodiskt sprida sig över stora delar av
världen (pandemi) och som under mellantiderna
uppträder i mera begränsade epidemier, oftast
under höst och vår och med varierande
svårighetsgrad och frekvens. Sporadiska fall bruka i
allm. betecknas som förkylning. Utbredda
i.-epidemier i Europa ha beskrivits mycket tidigt,
epidemien 1510 anses vara den första säkert
fastställda; under epidemien 1743 kom benämningen
i. först i bruk. Tidigare användes beteckningen
blixtkatarr el. epidemisk katarr, och
f.ö. har sjukdomen haft många namn, ofta
angivande det land, där man antog, att epidemien
börjat, ss. kinesiska sjukan, ryska
snuvan el. spanska sjukan. De stora
pan-demierna 1889—90 och 1918—19 drogo som
förödande farsoter fram över hela världen; under
den senare (spanska sjukan) uppskattas antalet
dödsfall till c:a 20 mill.
Den av R. Pfeiffer 1892 funna i.-bacillen
ansågs länge som sjukdomens orsak. Numera är
det fastställt, att i. är en virussjukdom. I:s
virus är ett klotformigt smittämne, c.:a 100 mw
— 378 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
