Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inka - Inka (Finland) - Inkahund - Inkakakadua - Inkalilja - Inkapabel - Inkarceration, tarminklämning - Inkariket - Inkarnation - Inkarnerad - Inkas - Inkassera - Inkasso - Inkast - Inkeri - Inkerman - Inkeroinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKA
lagstiftningen var barbariskt sträng men baserad
på en omutlig rättfärdighetskänsla. — Förbindelsen
mellan olika landsdelar förmedlades genom ett
helt system av utmärkta vägar. Utefter dessa lågo
av staten inrättade natthärbärgen, postanstalter
och proviantmagasin. Viktiga underrättelser
vidarebefordrades genom löpande postbud, s.k.
chasqui. Egentlig skrift existerade ej men ersattes
till stor del av knutsnöret, quipun. Medelst detta
kunde man uttrycka icke endast tal utan även ord.
Det fanns m.a.o. även berättande quipus, genom
vilka bl.a. kännedomen om lagar förmedlades till
eftervärlden, men systemet var synnerligen
invecklat och kan ej mera fullständigt rekonstrueras. —
Religionen var polyteistisk. De förnämsta
gudarna voro världsskaparen (Viracucha, Pachacamac),
solen (Inti), åskans och blixtens gud (Illapa, Ilyapd)
samt månguden. Kulten var baserad på dels
oblodiga offergåvor, dels blodiga offer av lamadjur.
Även människooffer förekommo.
Reningsceremo-nier spelade en viktig roll, delvis i sammanhang
med bikten. De avlidna begrovos vanl. i grottor och
gravkamrar och hedrades med offergåvor.
Mumi-fiering av i livet betydande personer förekom, och
de mumifierade kropparna av de avlidna
inkahärskarna dyrkades som gudomligheter och hade sin
plats i det ryktbara soltemplet (curicancha) i
Cuz-co. — Litt.: T. A. Joyce, ”South American
archaeology” (1912); E. Nordenskiöld, ”The
Cop-per and Bronze Ages in South America” (1921),
”The secret of the Peruvian Quipus” (1925); W.
Lehmann, ”Kunstgeschichte des alten Peru” (1924);
R. Karsten, ”The civilization of the South
American Indians” (1926), ”Inkariket och dess kultur”
(1938); I. Sefve, ”Sydamerika”, 1 (1927); G.
Mon-tell, ”Dress and ornaments in ancient Peru”
(1929); Ph. A. Means, ”Ancient civilizations of the
Andes” (1931); H. Leicht, ”Indianische Kunst und
Kultur” (1944); J. H. Steward, ”Handbook of
South American Indians. 2. The Andean
civilizations” (1946). R.K.
Inka, järnbruk i Äktäri kommun, Vasa län,
Finland, ägare I. bruks ab., tillhör Fiskarskoncernen.
Bruket, som grundats 1831 och har 131 arbetare,
omfattar martinsmältverk, valsverk, hästsko- och
bultfabrik.
Inkahund, en medelstor, gulaktig el. brunfläckig
hundras från de peruanska högslätterna. Den
anses vara identisk med den ras, som fanns hos
inkafolket under dess glansperiod och av vilken
anträffats talrika mumier.
Inkakakadua, zool., art av underfam. kakaduor*.
Inkalilja, art av släktet Alstroeme’ria*.
Inkapa’bel, oförmögen, oduglig, oskicklig.
Inkarceratio’n (till lat. in, i, och carcer, fängelse),
tarminklämning, en rätt vanlig och
livsfarlig komplikation vid olika former av bråck*.
Inkariket, se Inka, sp. 416 ff.
Inkarnatio’n (till lat. in, i, och caro, kött),
förkroppsligande. — 1) Religionsv. Med i. menas,
att en gudom tager sin boning i en levande varelse
under dennas hela liv (ej en tillfällig uppenbarelse
el. besatthet). I. kan ske i ett djur, men i sträng
mening betyder i., att guden blir människa. — I
aztekisk religion blev en yngling utvald och
betraktad som i. av guden Tezcatlipoca och erhöll
gudomlig dyrkan. I Egypten ansågs farao vara
son till el. i. av t.ex. solguden Amon-Rè.
Semitiska folk ha saknat inkarnationsbegreppet, men i
islam har det funnits, då shiiterna i
Muhammeds svärson Ali sågo dennes rätte efterföljare,
gjorde honom nästan till gud och betraktade
honom som inkarnerad i imamerna. Det land, som
räknat de flesta i., är utan tvivel Indien: så har
Vishnu talrika i. (de förnämsta äro Rama och
Krishna), t.o.m. moraliskt motiverade (”Då lagen
ej hålles i ära och orättrådigheten tager till, då
kommer jag åter”: Krishna i ”Bhagavadgita”,
4:7). Enl. buddismen hade Buddha otaliga gånger
inkarnerats som Bodhisattva; härifrån har
lamais-men i Tibet fått sitt ännu i dag härskande
inkar-nationsbegrepp: Dalai Lama och Tashi Lama äro
i. av resp. Avalokiteqvara och Amitabha, och vid
enderas död ersättes han genast av en nyfödd
gosse, i vilken guden i stället gått in. Th.P.
2) Teol. I. betecknar den kristna trons syn på
Gud såsom ej levande fjärran från denna världen
i ostörd salighet utan såsom i människolivet med
dess nöd, synd och ondska ingående och deltagande
för att genom kärlekens lidande bryta udden av de
livsförstörande makternas verk. Detta har skett
i Kristi liv, vilket tron säger vara gudomligt,
därför att i det Gud själv framträtt och utfört sitt
eget verk, d.v.s. förverkligandet av den gudomliga
kärlekens självutgivelse, alltså denna kärleks
nedbrytande av ondskans och syndens makter genom
att ingå i världen och påtaga sig människornas
börda i deras beroende av dessa makter. Man har
stundom skilt mellan i., uppenbarelse och
försoning; uppenbarelsen har då ofta fattats som
meddelande av en kunskap och försoningen som
blidkande av Gud. Enl. Luther uttrycka i.,
uppenbarelse och försoning ett och samma, i det att de
från olika synpunkter angiva den gudomliga
kärlekens framträdande och förverkligande i
människolivet. — Litt.: Ch. Gore, ”The incarnation”
(1891), ”Dissertations on subjects connected with
the incarnation” (2 ed. 1907). R.Br.
InkarneTad (se Inkarnation), förkroppsligad;
inpiskad (skälm o.d.).
Inkas, se Inka.
Inkassera, indriva fordran; mottaga betalning
för sådan. — Postv. Till inkassering hos
gälde-när, boende inom Sverige, mottager postverket
kvittenser, fakturor, löpande skuldförbindelser,
växlar o.d. Även till vissa främmande länder
kunna inkasseringshandlingar sändas för inkassering
genom postverket.
Inkass’o (jfr Inkassera), inkassering, indrivning
Inkast, sportv., i vissa bollspel, t.ex. fotboll, en
fördel, som ena laget erhåller, när motsatta parten
spelat bollen över sidolinjerna. L sker från den
punkt, där bollen passerat sidolinjen, och bollen
skall därvid vanl. kastas med båda händerna över
huvudet.
In’keri, finska namnet på Ingermanland.
Inkerma’n, ruinstad på Krim, ö. om Sevastopol,
där ryska armén under Dannenberg 5/u 1854 efter
ett till en början lyckosamt anfall med stora
förluster tillbakakastades av de engelska och franska
trupperna under Raglan och Bousquet.
In’keroinen, finska namnet på Ingerois.
— 419 —
— 420 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
