Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkiett - inkl. - Inklarering - Inklareringsbevis - Inklination - Inklinationsparti - Inklinatorium, inklinometer - Inkludera - Inklus - Inklusive, inclusive - Inkoativ - Inkoercibla gaser - Inkognito - Inkoherens - Inkokning (kemi) - Inkokning (kokkonst) - Inkolentnamn - Inkommensurabel - Inkommodera - Inkommunikabel - Inkomparabel - Inkompatibilitet - Inkompteens - Inkomplett - Inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKOMST
Inkiett’ [in- el. äg-] (fra. inquiet), orolig, ängslig,
otålig.
inkl., förk. för inklusive.
Inklarering, tullv., se Klarera.
Inklareringsbevis, se Tullpass.
Inklinatio’n (av lat. inclina’re, luta), lutning;
böjelse (för).
i) Astr., den vinkel en himlakropps banplan
bildar med ekliptikan (jordens banplan); i. är ett av
banelementen. Se Banbestämning.
2) Fys. I. på en ort kallas den vinkel, som
riktningen av den jordmagnetiska kraften på orten i
fråga bildar med horisontalplanet (se
Jordmagne-tism).
Inklinationsparti, giftermål av böjelse. Motsats:
resonemangsparti.
Inklinato’rium, in k 1 i n o m e’t e r, fys., apparat
för uppmätning av den magnetiska inklinationen
(se Jordmagnetism).
Inklude’ra (lat. inclu’dere), innefatta, inbegripa,
medräkna.
Inklu’s (av lat. inclu’sio, inspärrning). 1) Geol.,
inneslutning av fossila djur och växter i
bärnsten* o-d. — 2) Teol. I. (lat. inclu’sus), se Reklus.
In’klusive, i n c 1 u s i v e [även -si’-] (jfr
Exklusiv), inberäknat, (däri) inbegripet; ofta förk.
inkl. el. incl. Motsats: exklusive.
Inkoati’v [el. in’-] (av lat. inchoa’re, påbörja),
språkv., subst. och adj., om verb, som betecknar
inträdande handling el. (småningom försiggående)
övergång i ett tillstånd, t.ex. blekna, mulna,
vardagligt ofta i förbindelse med till, t.ex. ilskna till;
ty. einschlafen och lat. obdormi’scere, somna in;
grek. geras’kein, åldras.
Inkoerci’bla gaser (till lat. in-, icke, och
coèr-ce’re, sammanhålla), förr benämning på gaser,
vilka icke kunde genom kondensation överföras till
vätskor. Numera kunna alla gaser kondenseras.
Jfr Flytande helium etc.
Inkognito [-kåg’n-] (ital. incognito, av lat. in-,
icke, och co’gnitus, känd), okänd, under antaget
namn, utan att vilja vara känd; som subst.:
hemlighållande av namn o.d.; ofta om furstliga personer.
Inkoherens’ (av lat. in-, icke, och cohaeren’tia,
sammanhang), brist på sammanhang.
Inkokning, kem., se Avdunstning.
Inkokning (på burk), kok., se Konservering.
Inkolent’namn, se Inbyggarnamn.
Inkommensura’bel, ojämförbar. — Matem. I
n-kommensurabla storheter (storheter
”utan gemensamt mått”) kallas sådana storheter av
samma slag, vilkas förhållande är ett irrationellt
tal, t.ex. sidan och diagonalen i en kvadrat. Jfr
Kommensurabel.
Inkommode’ra (lat. incommoda’re, av
incomm’o-dus, obekväm), besvära, störa, oroa.
Inkommunika’bel (till lat. in-, icke, och
com-munica’re, ha gemensam), enskild (egendom), i
mots. till gemensam.
Inkompara’bel (till lat. in-, icke, och
compara’-bilis, jämförlig), ojämförlig, se Komparabel.
Inkompatibilitet (lat. incompatibiVitas, till in-,
icke, cum, med, och pati, tåla, fördraga), eg.
oförenlighet (motsats: kompatibilit e’t). 1) Jur.,
i rättsligt tekniskt språkbruk den juridiska
omöjligheten att hos en och samma person förena
in-nehavandet el. åtm. utövandet av två el. flera
äm
beten el. uppdrag. I svensk rätt t.ex. stadgar RF
§ 34, att statsråd icke tillika får utöva annat
ämbete; de statliga avlö>ningsreglementena förbjuda
ämbetsmän att innehava mera än ett statligt
ämbete. [E.Spr.]K.
2) Arftl., den oförmåga till korsning, som beror
på att två individer ha samma
självsterilitetsfak-torer och därigenom tillhöra samma s.k.
intraste-rila grupp. Individer, tillhörande olika
självsteri-litetsgrupper, äro däremot kompatibla med
varandra (se Självsterilitet). Benämningen i.
användes även för andra fall av
korsningssvårighe-ter, särskilt i artkorsningar och i korsningar
mellan olika led i en autopolyploid serie.
Inkompetens’, otillräcklig skicklighet, brist på
nödiga förutsättningar (t.ex. för en sökt tjänst),
oduglighet. Jfr Kompetens.— Adj.:
inkompetent’.
Inkomplett’, ofullständig.
Inkomst. Frågan vad som bör förstås med i.
har blivit livligt diskuterad såväl i ekonomisk
teori som i bokförings- och skatteteori. Något i
sig självt riktigt i.-begrepp existerar dock ej,
utan man får i varje fall välja den bestämning
av i., som är mest lämpad för den uppgift den
har fylla. Det allmänna språkbrukets
inkomstbegrepp är givetvis obestämt men
kan måhända bestämmas så, att i. är vad som
tillflyter en person som resultat av hans arbete
och som avkastning å hans kapital. Däremot
torde t.ex. intäkt genom fynd, genom
försäljning av fastighet som stigit i värde el. genom
en lotteri vinst knappast betraktas som i. När
man framhåller, att i. förutsätter förvärvsavsikt
el. periodicitet, är man närmast påverkad av
språkbruket. — Det bokföri ngsmässiga
inkomstbegreppet har till syfte att
klarlägga det affärsmässiga resultatet av en
verksamhet. Bortse vi från ägarens uttag av medel
ur rörelsen el. tillskott av kapital till denna, kan
man säga att i. (vinsten) vid ett företag är lika
med dettas värde vid årets slut minus dess värde
vid dettas början. Utmärkande för det
bokförings-mässiga inkomstbegreppet är, att det i viss mån
anteciperar framtiden genom att medtaga intäkter
och avdraga kostnadsposter, ss. ökningar och
minskningar i lager, varufordringar och
varuskulder, vilka först i framtiden giva upphov till
kontanta in- och utbetalningar. Envar kan
kalkylera sin i. bokföringsmässigt genom att värdera
sina tillgångar vid årets slut och vid dess början,
från sin löpande i. draga värdeminskningar och
ev. därtill lägga värdehöjningar etc.
Skatterättslig betydelse har det bokföringsmässiga
inkomstbegreppet dock blott för taxering av rörelse.
— I samband med tillkomsten av
Mekanför-bundets normalkontoplan har ett nytt
bokföringsmässigt inkomstbegrepp definierats, som
innefattar bruttobeloppet av de av företaget
avlämnade prestationerna (försäljningar o.d.). —
Det nationalekonomiska
inkomstbegreppet. Bortse vi för enkelhetens skull från
alla transaktioner med utlandet, kan
nationalinkomsten* bestämmas som nettot av alla
nyttigheter, vilka produceras inom landet.
Nationalinkomsten sammanfaller dock ej med summan av
de värden, som komma enskilda till godo och.
— 421 —
— 422 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
