Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkomst - Inkomstbalans - Inkomstelasticitet - Inkomstfördelning - Inkomstförsäkring - Inkomst- och förmögenhetsskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKOMSTBALANS
därför i varje fall kunna inräknas i dessas i.
Den enskilde kan erhålla belopp, som blott
utgöras av i.-överflyttningar utan någon
motsvarighet i produktiv verksamhet, t.ex. periodiska
understöd, lotterivinster och räntor å rena
konsumtionslån. På gr. av växlingar i uppfattningen om
den framtida ekonomiska utvecklingen är
nationalförmögenheten underkastad ständiga värdeökningar
och värdeminskningar vid sidan av sådana
värdeförändringar, som investering och
kapitalförbrukning- medföra. Härigenom kunna uppkomma
spekulationsvinster och spekulationsförluster, vilka
ej ingå i nationalinkomsten, då de ej bestämmas
av strömmen av producerade nyttigheter. — Det
finansrättsliga inkomstbegreppet
ligger till grund för inkomstskatten*. — Jfr
Inkomstfördelning. — Litt.: I. Fischer, ”The nature of
Capital and income” (1906); E. Lindahl, ”Studies
in the theory of money and capitai” (1939); C.
Welinder, ”L-begreppet inom ekonomisk teori och
bokföringspraxis” (i ”Studier i ekonomi och
historia, tillägnade Eli F. Heckscher”, 1944). C.Wr.
Inkomstbalans, nationalek., se Betalningsbalans.
Inkomstelasticitet, nationalek., se Efterfrågan.
Inkomstfördelning. Nationalinkomstens*
fördelning på inkomsttagare bestämmes främst av dess
fördelning på produktionsfaktorer. Medan
arbetslönen* direkt bildar inkomst för arbetaren,
behöver jordräntan* och realkapitalräntan* dock ej
motsvaras av inkomst för jordens, resp,
real-kapitalets ägare, då de i stället kunna motsvaras
av låneräntor. I. är alltså bl.a. beroende av hur
jorden och realkapitalet är fördelat samt i vilken
utsträckning detta är skuldsatt. En ojämn i. är
typisk för ett privatkapitalistiskt samhälle, där
huvudparten av kapitalet är fördelad på ett
relativt litet antal händer (se Kapitalism), men som
i. i Sovjetunionen visar, behöver ej statlig
äganderätt till produktionsmedlen förhindra en ojämn i.
Den ojämna i. inom det privatkapitalistiska
samhället har likväl, så länge detta existerat,
motiverat den skarpaste kritiken mot detsamma. Redan
när de klassiska liberalerna sökte visa, att
frihandel, fri konkurrens och ett i övrigt från
statsingripande fritt näringsliv medförde maximal
behovstillfredsställelse, möttes de av invändningen,
att en utjämning av i. skulle öka den totala
behovstillfredsställelsen genom att köpkraft över-
Inkomstför delningen i Sverige 1947.
Inkomstklass (kr) Inkomsttagare
antal •/.
600— 1,000 178,037 5,5
1,000— 1,500 268,397 8,3
1,500 2,000 252,979 7,8
2,000 2,500 233.822 7,t
2,500 3,000 220,074 6,8
3,000— 3,500 228,754 7,i
3,500— 4,000 228,811 7,1
4,000— 4,500 226,646 7,»
4,500— 5,000 214,545 6,6
5,000— 6,000 371,434 11,5
6,000— 7,000 257,686 7,8
7,000— 8,000 158,491 4,8
8,000—10,000 176,026 53
10,000 12,000 84,618 2,6
12,000 15,000 57,761 1,8
15,000 20,000 40,021 1,2
20,000 30,000 25,705 0,8
30,000 50,000 11,483 0,3
50,000 5,397 0,2
fördes från personer, för vilka den tillfredsställde
mindre viktiga behov, till personer, för vilka den
tillgodosåg nödvändighetsbehov. Under senare år
har en utjämning av i. ägt rum med hjälp av
lönepolitik, socialpolitik och beskattning (jfr
Ekonomisk politik och Gränsnytta).
I. är icke något entydigt begrepp, utan man kan
skilja mellan den nominella, den reella och den
sociala i. Den nominella i. motsvarar
närmast den, som redovisas genom t.ex.
inkomsttaxeringen. Vidstående tab. anger den till
statlig inkomstskatt taxerade nettoinkomstens
fördelning. Härmed förstås summan av inkomsten
av olika förvärvskällor, minskad med avdrag för
underskott på förvärvskälla men utan avdrag för
kommunalskatter, försäkringspremier m.fl.
allmänna avdrag. Samtaxerade äkta makar
räknas som en inkomsttagare. Vill man beräkna
den reella i., får man korrigera den
nominella med hänsyn till beskattningen samt till
sådana förmåner, ss. fri sjukvård, vilka kunna
anses direkt öka den enskildes levnadsstandard.
Utjämnande verkar vidare det faktum, att de
minsta inkomsttagarna främst återfinnas på
landsbygden, där levnadskostnaderna äro lägst. Den
sociala i. tar hänsyn till att levnadsstandarden
bestämmes även av hur många, som skola leva
på en inkomst. Är en person gift med någon,
som saknar inkomst, skola två personer leva på
en inkomst. Härvid får dock tas hänsyn till
värdet av hustruns arbete i hemmet, som ej
kommer med i inkomststatistiken. Vidare får
hänsyn tas till det antal barn en inkomsttagare har
att försörja. Då giftermålsfrekvensen och
barnantalet är lägst inom de lägsta
inkomstklasserna, vilka till stor del bestå av barn och
åldringar, är levnadsstandarden i realiteten ej så
ojämnt fördelad, som tab. kan synas ange.
Denna tab. ger relativt osäkra resultat. Detta
beror ej blott på direkt feldeklaration utan även
på att naturaförmåner i regel äro för lågt
värderade, något som har särskild betydelse för
jordbrukare, samt att många företagare ha möjlighet
att undandölja inkomst genom låg lagervärdering
o.d. Vidare anger den blott aktiebolagens
utdelade inkomst, medan den inkomst, som inom
dessa reserveras för aktieägarnas räkning, ej
blir registrerad. Även om tab. ger en dålig
bild av den totala inkomstsummans storlek, bör
den dock ge en bättre bild av i., då nämnda
felkällor i viss mån återfinnas inom alla
inkomstklasser. C.Wr.
Inkomstförsäkring. Livförsäkringens
(kapitalförsäkringens) anpassning efter försäkringsbehovet
sträcker sig även till utbetalningsordningen för
försäkringsbeloppet. I st.f. på en gång utbetalas
vid i. det försäkrade kapitalet i s.k. rater under
vissa år, i st.f. t.ex. 10,000 kr på en gång t.ex.
597,73 kr årl. under 20 år. I praktiken göras
raterna jämna, t.ex. 1,000 kr årl. i 20 år (motsv.
ett försäkrat kapital av 16,730 kr). Jfr
Ränteför-säkring.
Inkomst- och förmögenhetsskatt. Den statliga
inkomstskatten ombildades 1910 till en i. genom
att till den taxerade inkomsten skulle läggas
Veo av den taxerade förmögenheten. Härigenom
skedde en merbeskattning av inkomst av
förmö
— 423 —
— 424 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
