Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlandsbanan - Inlands domsaga - Inlandsdyner - Inlands Fräkne härad - Inlandsis - Inlands Nordre härad - Inlands Södre härad - Inland Steel Company - Inlands Torpe härad - Inlastningssedel - Inledningston - Inlevelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEVELSE
Brunflo—Åsarna, 67 km, 1916—18;
Dorotea—Vilhelmina, 56 km, 1918; Åsarna—Sveg, 102 km,
1922; Vilhelmina—Storuman, 68 km, 1923;
(Gällivare—)Porjus—Jokkmokk, 100 km, 1925—27;
Storuman—Blattnicksele, 49 km, 1928. Många
skäl talade för att arbetet skulle fullföljas, och
1928 års riksdag beslöt, att så skulle ske. Kasker
—Arjeplog-sträckningen övergavs dock, i stället
drogs linjen östligare över Arvidsjaur och
Mos-kosel. Bandelen Blattnicksele—Sorsele, 22 km,
öppnades för trafik 1929, Sorsele—Arvidsjaur, 89
km, 1933 och den sista delen
Arvidsjaur—Jokkmokk, 173 km, 1937. Därmed var det stora
arbetet slutfört till en kostnad för den av Staten
byggda sträckan Sveg—Gällivare (exkl. Brunflo
—Östersund) av c:a no mkr. — När det på ett
tidigt stadium stod klart, att den s. delen av I.
ned till Bohuslän icke kunde godtagas av
statsmakterna, inriktades intresset i stället på att
Staten skulle förvärva de enskilda järnvägar, som
från Sveg ned till Kristinehamn utgjorde en
direkt fortsättning av I. Dessa planer blevo
fullföljda, och Mora—Vänerns järnväg
(Mora—Kristinehamn) inköptes 1916, Mora Noret—Orsa
järnväg 1917 och Orsa—Härjedalens järnväg
(Orsa—Sveg) 1918. Kostnaderna för förvärvet av
dessa banor jämte deras upprustning uppgingo
till c:a 26 mkr. — I. är byggd enl. enklare
tekniska normer än SJ :s huvudlinjer, alltså med
klenare räls, större lutningar och mindre
kurv-radier. Detta har skett för att minska
byggnads-kostnaderna och har icke inneburit några större
olägenheter, eftersom trafiken på I. är gles och
tågen lätta. Sedan några år tillbaka förstärkes
dock I., bl.a. inlägges efter hand tyngre räls. —
I. har väl icke blivit, vad man urspr. avsåg, en
huvudpulsåder för Norrland, som skulle föra
landsdelens malm och trä till hamnar vid
Västkusten. I stället har trafikutvecklingen fått
blygsamt omfång, och banan utgör i
företagsekonomiskt avseende en belastning för SJ. Ur vidare
synpunkt äger dock I. en fullgod motivering, den
är kulturbanan mot n., som tillgodoser en
vidsträckt, glest befolkad inlandsbygds förbindelser
med yttervärlden. Längs dess spår uppväxa en
rad samhällen, centra för industri och köpenskap i
dessa avlägsna bygder. — Litt.: ”Statens järnvägar
1906—31” (2 bd, 1931); M. Sjöbeck, ”1.” (1938);
C. Krantz, ”Kulturväg mot norr” (1949). J.Sn.
Inlands domsaga i Göteborgs och Bohus län,
under Hovrätten för Västra Sverige, omfattar
Inlands Södre, Nordre, Torpe och Fräkne
härader samt Kungälvs stad. I. utgör sedan 1948 ett
tingslag med tingsställen i Kungälv och
Stenung-sund; kansliort är Kungälv; 26,891 inv. (1949).
Inlandsdyner, se Dyner.
Inlands Fräkne härad i Göteborgs och Bohus
län omfattar n. Inland med socknarna Grinneröd,
Ljung, Resteröd och Forshälla; 219,34 km2, därav
212,97 land; 4,495 inv. (1949). I. tillhör Inlands
domsaga (tingsställe: Stenungsund), Uddevalla
fögderi och Älvsyssels n. kontrakt i Göteborgs
stift. — Ang. namnet Inland se d.o. Fräkne hd
skrevs 1317 j Friknum (dat. plur.), 1526 y
Freghne, och är ett gammalt bygdenamn Frikn.
Dettas bet. är osäker; kanske föreligger släktskap
med adj. fri. Se Hj. Lindroth, ”Bohusläns härads-
och sockennamn” (1918), sid. 18 f., och
”Ortnamnen i Värmlands län”, 2 (1923), sid. 53. — Litt.:
J- F. Hallenborg, ”Inlands Fräkne och Torpe
härader genom tiderna” (1923). P.;Er.
Inlandsis, se Glaciär, sp. 753.
Inlands Nordre härad i Göteborgs och Bohus
län omfattar v. Inland med socknarna Hålta,
Sol-berga, Jörlanda, Spekeröd, Norum, ödsmål och
Ucklum; 352,68 km2, därav 337,46 land; 8,084 inv.
(1949). I. tillhör Inlands domsaga (tingsställe:
Stenungsund), Inlands fögderi och Älvsyssels s.
kontrakt (utom Norum och ödsmål, som tillhöra
Älvsyssels n. kontrakt) i Göteborgs stift. — Ang.
namnet Inland se d.o. Häradet hette förr
Grötsbacka härad: I Grözbakka skipreidho 1465. Det har
tydligen namn efter åsen Grösbacke i Spekeröds
sn. Förleden häri är fvnord. grjöt, sten, trol.
syftande på stenig terräng; i själva verket har nog
hela åsen urspr. hetat ’Grjöt. På Grösbacke har
häradets gamla tingsplats varit belägen. Skipreidho,
var ett distrikt inom ledungsorganisationen. Se Hj.
Lindroth i ”Bohusläns härads- och sockennamn”
(1918), sid. 25 f., D. Palm i ”Namn och bygd”
(1925), sid. 65 f., och H. Armini i ”Arkiv för
nordisk filologi”, 63 (1948), sid. 84 ff. P.;Er
Inlands Södre härad i Göteborgs och Bohus län
omfattar s. Inland med socknarna Romelanda,
Kareby, Ytterby, Harestad, Torsby och Lycke;
270,03 km2, därav 260,79 land; 6,811 inv. (1949).
I. tillhör Inlands domsaga (tingsställe: Kungälv),
Inlands fögderi och Älvsyssels s. kontrakt i
Göteborgs stift. — Ang. namnet Inland se d.o.
Häradet hette förr ’Faxe härad, 1430 skrivet
Foxa-hereth. Häri ingår trol. namnet på den gamla
tingsplatsen, men tolkningen är oviss. Se
”Ortnamnet i Göteborgs och Bohus län”, 5 (1939),
sid. IX f., med litt. P.;Er.
Inland Steel Company [in’land sti’l kmn’pani]
äger ett järnverk i Indiana Harbor, Ind., USA.
Tillverkningskapaciteten pr år är c:a 2,1 mill. t
koks, 2,2 mill. t tackjärn i 7 masugnar och 3,4
mill. t stål i 36 martinugnar. Råvaror erhållas till
en del från egna gruvor. Aktiekapital 62,5 mill. $.
Inlands Torpe härad i Göteborgs och Bohus
län omfattar ö. Inland med socknarna
Västerlanda och Hjärtum; 204,48 km2, därav 184,77 land;
3,655 inv. (1949). I. tillhör Inlands domsaga
(tingsställen: Kungälv och Stenungsund), Inlands
och Uddevalla fögderier samt Älvsyssels s.
kontrakt i Göteborgs stift. — Ang. namnet Inland
se d.o. Namnet Torpe sammanhänger med subst.
torp, ant. så, att häradet har namn efter någon
el. några bebyggelser med namn på -torp, el. så,
att det innehåller gen. plur. av ett inbyggarnamn
med bet. torp-bo, invånare i gårdar med namn
på -torp (se ”Ortnamnen i Göteborgs och Bohus
län”, 10, 1942, sid. IX, med litt.). — Litt., se
Inlands Fräkne härad. P.;Er.
Inlastningssedel, se Lastningssedel.
Inledningston, mus., se Ledton.
Inlevelse (ty. Einfühlung), ”inkännande” el.
”känsloprojektion”, begrepp inom den
psykologiska estetiken, vilket sedan 1870-talets början
särsk. av tyska forskare tillmätts en principiell
estetisk betydelse. I. säges föreligga, då ett i
och för sig rent materiellt fenomen spontant och
oreflekterat tillägges andliga bestämningar el. då
— 437 —
— 438 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
