Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inre sekretion, inkretion, insöndring - Inre språkform - I.N.R.I. el. J.N.R.I. - Inriggare - Inrikes civilexpeditionen - Inrikesdepartementet - Inrikesminister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INRIKESMINISTER
heten riktad på mjälten, njurarna, levern och
prostata, och från tarmslemhinnan vet man med
säkerhet, att ett hormon avsöndras, sekretin, som
framkallar avsöndring av galla och bukspott.
Stores det intima samspel, som normalt är
rådande mellan hormonerna, el. är produktionen
av ett visst hormon felaktig, uppträda de
defekter i den hormonala regleringen, som vi
beteckna inresekretoriska rubbningar. En
störning i en viss hormonproduktion drar
emellertid ofta med sig rubbningar i andra
hormonproduktioner, vilket är anledningen till att de
vid dessa tillstånd framkallade sjukdomsbilderna
ofta äro lika besvärliga att klart analysera som
svåra att rationellt behandla. — Litt.: A.
Westman, ”Hormoner” (2 uppl. 1943). C.H.H.
Inre språkform, språkteoretiskt begrepp,
utformat främst av språkforskarna A. Marty och
O. Funke. Den förre skiljer i ”Untersuchungen
zur Grundlegung der allgemeinen Grammatik und
Sprachphilosophie” (1908) mellan figurlig och
konstruktiv i. Med figurlig i. avser han ett
associationsband mellan ett ords ljudkomplex
och dess betydelse, en hjälpföreställning, som
framkallar den egentliga betydelsen i
medvetandet. I ett språk betecknas t.ex. begreppet ”jord”
genom biföreställningen ”det plöjda”, i ett
annat genom biföreställningen ”det fruktbara”; i
båda fallen är betydelsen densamma men
medlen, varigenom den aktualiseras, olika. Med
konstruktiv i. avser Marty vissa
biföreställningar, vilka uppträda som följdföreteelser
till den yttre språkformen och liksom peka fram
mot det fullbordade uttryckets helhetsbetydelse
men som icke i och för sig meddela denna. —
Litt.: B. Bjerre, ”Nordiska
konjunktionsbild-ningar med temporal innebörd” (2 bd, 1935—38). L.
I.N.R.I. el. J.N.R.I., begynnelsebokstäverna till
den latinska avfattningen av den överskrift på
hebreiska, latin och grekiska, som Pilatus enl. Joh.
19:19 (parallellställena i de andra evang. ha något
annan formulering) lät uppsätta på Jesu kors:
Jesus NazareJnus, Rex Judaeo’rum (”Jesus från
Na-saret, judarnas konung”). Det var brukligt, att den
överskriften på Jesu kors på hebreiska (överst),
grekiska och latin.
dömdes förbrytelse angavs på en tavla, som bars
framför el. fästes på honom. Jfr
Kristusmono-gram.
Inriggare, kapproddbåt med årtullarna på
relingen el. nedskurna i stänkbordet. Jfr Utriggare.
Inrikes civilexpeditionen, se Civilexpeditionen.
Inrikesdepartementet är enl. gällande
departe-mentalstadga det 10 :e av de svenska statsdep.
och tillkom fr.o.m. V7 1947 efter en uppdelning
av Socialdep., varvid landsstats- och
kommunal
ärenden samt hälso- och sjukvårdsärenden
ut-brötos för att bilda kärnan i det nya I. Detta
handlägger alltså ärenden rörande allmän
hälso-och sjukvård, varunder även innefattas
vanföre-vården, apoteken, barnmorskeväsendet,
folktandvården samt de rättsmedicinska undersökningarna,
nykterhetsverksamheten samt behandlingen av
alkoholister och lösdrivare, lantregeringen och
rikets administrativa indelning samt kommunala
frågor, i den mån dessa ej tillhöra annat dep.,
polisväsendet samt flertalet ärenden rörande
allmän ordning och säkerhet, ävensom
civilförsvaret och brandväsendet. I. handlägger även
lagstiftningsärenden i frågor, som tillhöra dess
förvaltningsområde, utom vad rör val till
riksdagen och utlännings rätt att vistas i riket,
alltså främst kommunal-, polis-, livsmedels-,
sjukhus- och sjukvårdslagstiftningen samt
ordnings-och hälsovårdsstadgeföreskrifterna.
L, vars chef i dagligt tal kallas
inrikesminister, är uppdelat på två huvudavd.,
statssekreterarens och expeditionschefens avd. Under
den förra lyder lagbyrån, under den senare
lands-statsavd. och medicinalbyrån. — Till L höra följ,
centrala ämbetsverk m.m.
Medicinalstyrelsen
Medicinalstyrelsens
vetenskapliga råd
Specialitetsnämnden
Apotekens avgiftsnämnd
Näringsrådet
Statens bakteriologiska
laboratorium
Statens rättskemiska
laboratorium
Statens farmacevtiska
laboratorium
Sinnessjuknämnden
Centrala
sjukvårdsberedningen
Sjukvårdsberedskapsnämn-den
Statens institut för folkhäl-
san
Statens kriminaltekniska
anstalt
Statens polisskola
Statspolisen
Blankettkommissionen
Statens utlänningskommission
Civil försvarsstyrelsen
Statens brandinspektion
Statens brandskola
Krigsskyddsnämnden för
kraftanläggningar
Till I. höra vidare ärenden rörande:
överståthållarämbetet i
Stockholm samt Länsstyrelserna
med landsstaten
Landstingen
Städernas styrelser, verk och
tjänstemän, vilka ej inneha
domarbefattning
Ordförandena i
poliskollegierna
Statens tvångsarbetsanstalter
Statens alkoholist- och
uppfostringsanstalter
Statens rättsläkarstation i
Stockholm
Läkarstaten samt
undervis-ningssjukhusen och övriga
sjukvårdsanstalter med
undantag av dem, som höra
till annat dep.
Statens anstalt för
fallandesjuka
Läroanstalter för
barnmorskor
Statens sjuksköterskeskola
Centralskolan för
specialutbildning av
barnsjuksköterskor
Apotekarstaten
Allmänna barnbördshuset
Anslagen till I. äro i riksstaten uppförda under
li:e huvudtiteln. H.Ci.
Inrikesminister kallas i många länder den led.
av ministären, som handhar de ärenden, som
höra till vad som i Sverige sedan gammalt
betecknats som ”lantregeringen”, d.v.s. den inre
civila förvaltningen och därunder särsk. frågor
om allmän ordning och säkerhet, men vidare
också andra inrikes angelägenheter, i den mån
de icke överlämnats till annat fackbetonat
departement el. ministerium. I Sverige har i. länge
närmast motsvarats av civil-, senare
socialministern. Fr.o.m. W 1947 har emellertid inrättats ett
särskilt inrikesdep., omfattande förutom angivna
ärenden väsentligen frågor rörande kommunerna
samt hälso- och sjukvård. — I Norge inrättades
ett inrikesdep. under ockupationen 1940 men
avskaffades åter efter befrielsen 1945. I de övriga
— 457 —
— 458 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
