Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikesminister - Inrikes tidningar - Inrim - Inringningstaktik - Inryckning - Inrättning - Inrösningsjord - INS - Insania - Ins Blaue (hinein) - Inscenera - Inschallah - Insectivora - Insegel - Inseglingsmärken - Insektarium - Insektbefruktning - Insektbett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INRIKES TIDNINGAR
nordiska länderna finnes i. På många håll har
det under nuv. politiskt upprörda tider rått skarp
strid mellan partierna om besättandet av posten
som i., då därmed följt makten över
polisväsendet. H.Ci.
Inrikes tidningar, se Post- och inrikes tidningar.
Inrim, språkv., se Assonans.
Inringningstaktik, krigsv., taktik, som syftar
till att efter inringning förinta fienden. När det
rör sig om större styrkor och operationerna gå
fram över större områden (t.ex. Polen 1939), kan
man tala om inringningsstrategi.
Under 2:a världskriget sökte främst tyskarna och de
västallierade tillämpa i. Inringning kan nås, om
gränsernas el. fronternas sträckning direkt
möjliggör en sådan. Därest så ej är förhållandet,
erfordras, att fronten genombrytes (jfr
Genombrytning).
Vid anfallet mot Polen 1939 var tyskarnas
uppmarsch med huvudkrafterna i dels ö. Pommern,
dels Schlesien och Slovakien och med mindre
delar i Ostpreussen upptakten till ett stort
in-ringsslag, i vilket huvuddelen av de polska
trupperna förintades v. om Weichsel. Härvid hade
tyskarna fördelen av att redan i utgångsläget ha
motståndarens område delvis inringat. På
västfronten 1940 stodo emellertid tyskarna gentemot
en front, som sträckte sig från Nordsjön till
Schweiz, en frontsträckning, som ur
inringnings-synpunkt t.o.m. var gynnsammare för de
västallierade än för tyskarna. För att få till stånd en
inringning av motståndarens styrkor krävdes
därför från tyskarnas sida först ett genombrott av
fronten. Ett sådant skedde också över Ardennerna
mot Engelska kanalen, varigenom nästan hela
Nederländerna och Belgien med där varande styrkor
blevo inringade. Från tyskarnas strider mot
Sovjetunionen 1941 kan nämnas inringningsslaget vid
Kiev i sept., varvid enl. tyska uppgifter
sammanlagt 665,000 ryssar tillfångatogos. Under
de västallierades framryckning ur
Normandiebro-huvudet intill Tysklands kapitulation förekommo
stora inringningsslag. Efter genombrotten vid
S:t Lö och Avranches lyckades sålunda främst
amerikanerna i aug. 1944 skapa den s.k.
Falaise-fickan, i vilken o. 45,000 tyskar togos till fånga.
Den största inringningen skedde, då hela Ruhr
omringades i april 1945 och o. 325,000 tyskar gåvo
sig. — En något annan form av i. tillämpades
av finnarna mot ryssarna under de båda
finskryska krigen (se Motti). S.E.B.
Inro, små dosor av lackerat trä el. elfenben,
vilka brukas i Japan, fyllda av olika slags
medikament, essenser el. välluktande pulver. De bestå
av flera på varandra noga inpassade delar, som
sammanhållas av snören samt uppbäras av en
netsuke*.
Inryckning, krigsv. 1) Värnpliktigas samling till
tjänstgöringsplats för fullgörande av lagstadgad
tjänstgöring; inrycknings- och utryckningsdag
inräknas ej i antalet tjänstgöringsdagar. — 2)
Hornsignal under övning för att till chefen kalla de
särskilda underavd. Användes sällan numera.
Inrättning, anstalt, upprättad för visst
samhälls-nyttigt ändamål och i regel bekostad med
allmänna, ofta kommunala medel.
Inrösningsjord, jur., se Avrösningsjord.
INS, förk. för International News Service (se
Förenta staterna, sp. 1214).
Insa’nia (lat.), sinnessjukdom, t.ex. i
sammanställningarna i. epilep’tica (epileptisk
sinnessjukdom), i. degenerati’va (äldre beteckning för
hysterisk sinnessjukdom).
Ins Blaue (hinein) [blau’ø -åi’n] (ty.), (ut) i det
blå, i luften, i tomma rymden, i vädret (om
prat o.d.).
Inscene’ra [-se-], iscensätta el. sätta upp
(skådespel o.d.).
Inschalla’h (arab, in schä’ Allah), ”om Allah vill”,
en formel, som det åligger den rättrogne
muhammedanen att uttala efter varje yttrande om en
önskvärd händelse i framtiden.
Insectiv’ora, se Insektätare.
Insegel (av fsv. insighla, förse med sigill, efter
mlat. insigilla’re), äldre namn för sigill el.
försegling, även personen identifierande ”märke”. — Sju
i., efter Upp. 5:1.
Inseglingsmärken, sjöv., två föremål i land,
t.ex. stänger el. fyrar, vilka skola hållas i linje
(jfr Enslinje) vid gång i inseglingsränna.
Insekta’rium, rum, i vilka insekter el. deras
larver hållas levande under möjligast gynnsamma
betingelser. Smärre i. förfärdigas av trä el.
metall, sidorna av glas, locket av mässingsnät. För
luftväxlingens skull är det lämpligt att insätta
nät även vid botten av i.
Insektbefruktning, den form av pollination*,
vid vilken ståndarmjölets överförande förmedlas
av insekter.
Insektbett. Flera myrarter, framför allt vår
vanliga rödmyra, inspruta, sedan de först bitit hål i
huden med käkarna, ur en körtel i bakkroppen
ett sekret (se Insektgifter), vilket leder till
uppkomsten av en kliande kvaddel. Andra insekter,
Fig. 1. översikt över de viktigaste yttre delarna av
kroppen hos en skalbagge (jordlöpare) med huvudet,
de 3 mellankroppsringarna och bakkroppen isärlagda.
I huvudet, II prothorax, III mesothorax, IV metathorax, V
bakkroppen. — i antenn, 2 mandibel, 3 maxillarpalp, 4
sku-tell, 5—12 ryggplåtar på bakkroppssegmenten, 13 andhål på
sidorna av segmenten. — a höftled å benen, b lårring, c lår,
d skenben, e fot (tarsus). — A framvingar (elytra), B
bakvingar.
— 459 —
— 460 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
