Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Integrationsläran - Integrator el. integraf - Integrera - Integrerande - Integrifolius - Integritet - Integument - Intellekt - Intellektualism - Intellektuell - Intelligence Service - Intelligens - Intelligensblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTELLIGENSBLAD
tiskt statiska åskådningen, som såg statens
verksamhet som något relativt fast och i sig avslutat
och bars upp av en ”positivistisk formalism, som
i grunden blott var användbar som ett tekniskt
hjälpmedel för byråkratiskt tänkande”. Smend
skiljer på olika former av integration: i)
personlig integration, t.ex. statschefens och övriga
statsorgans verksamhet; 2) funktionell
integration, t.ex. folkomröstningar; 3) reell integration,
t.ex. vissa yttre symboler o.d. som uttryck för
viktiga, gemensamma politiska värderingar. —
Litt.: R. Smend, ”Verfassung und
Verfassungs-recht” (1928), ”Politisches Erlebnis und
Staats-denken seit dem 18. Jahrhundert” (i ”Nachrichten
von der Akad. der Wiss. in Göttingen. Phil.-hist.
Klasse”, 1943). H.Ci.
Integra’tor el. i n t e g r a f kallas ett
matematiskt instrument, avsett att mekaniskt utföra
integraler el. allmännare lösa differentialekvationer.
Vid ett slags i. uppritar ett stift integralkurvan
y = F(x), om man låter ett annat stift följa kurvan
y = f(x), där F(x) är en obestämd integral till ffx).
De olika obestämda integralerna erhållas genom
olika utgångsställningar hos det första stiftet. Som
ett speciellt slag av i. kan man anse planimetern*.
Integre’ra (se Integral), matem., beräkna en
integral. Man talar även om att integrera, d.v.s.
lösa, en differentialekvation.
Integrerande, hörande till det hela; med
nödvändighet ingående.
Integrifol’ius, -a, -um (till lat. in teger, hel, och
fol’ium, blad), artnamn på växter med hela el.
helbräddade blad.
Integrite’t (lat. integ’ritas, av in’te ger, hel, orörd),
orubbat tillstånd; okränkbarhet. Jfr Frihetsbrott,
Immunitet och Personlig integritet. — Inom
folkrätten betecknar i. ett statsområdes okränkbarhet
med avseende på de geografiska gränserna. Vid
skilsmässan från Sverige 1905 garanterades Norge
i traktat 2/u i. av 4 stormakter. Medl. av Nat. förb.
voro enl. förbundsakten förpliktade att inbördes
iakttaga och mot yttre angrepp skydda varandras
politiska oberoende och statsområdenas i.
Integument’ (lat. integumen’tum, täckelse). 1) Bot.
Fröämneshinnor, med ormbunkarnas
indu-sium* homologa, säckformiga höljen kring
frö-ämneskärnan hos blomväxterna (se Embryologi,
sp. 544). I. förefinnes i regel till ett antal av 1
(sympetaler) el. 2 (koripetaler, enhjärtbladiga);
mera sällan saknas sådana (vissa parasiter och
saprofyter). Ur fröämnets i. bildas fröskalet.
2) Zool. I. benämnes huden med samtliga från
den härrörande bildningar.
Intellekt’ (lat. intelie’ctus, av intellig’ere, förstå),
förnuft*, förstånd*, tankeförmåga. Jfr Intelligens.
Intellektualism’ fil., en riktning, som
(otillbörligt) betonar förståndet, dels framför känsla och
vilja, dels framför åskådning och fantasi; man
kan tala om etisk, estetisk och pedagogisk i.
Härvid bör dock skiljas mellan i. som mål och
som medel. Dygd är vetande, sade Sokrates, men
vetandet syftade till dygd; så också hos Platon,
Spinoza m.fl. filosofer. Dessa ha därvid gjort
front emot i. i den inskränktare formen av abstrakt
förståndsbildning, i det de menat, att endast ett
konkret intuitivt vetande kan bära uppe
känslo-och viljelivet. — Jfr Antiintellektualism. H.L.
Intellektuell’, om teoretiska förmögenheter el.
akter. En särskild betydelse har ordet fått i
Fichtes term ”intellektuell åskådning”. Denna är
icke detsamma som inre åskådning, introspektion;
den har intet föreställningsinnehåll utan är ett
slags uppfattning av jagets rena transcendentala
akter; den kan ej heller själv iakttagas som en
medvetenhetsakt utan är en förutsättning för
medvetande; vi sluta oss till att en sådan åskådning
måste försiggå; den är ”das unmittelbare
Be-wusstsein, dass ich handle” och enl. Fichte
detsamma som Kants transcendentala apperception,
varigenom jag uppfattar, att jag är, men icke hur
jag är. H.L.
Intelligence Service [inteH’ijans sa’vis] (eng.),
benämning på det militära, resp, polisiära
hemliga underrättelseväsendet i anglosaxiska länder,
populärt benämnt Secret Service*, som dock är
ett vidare begrepp. — Den engelska statspolisens
avd. för i. går tillbaka till 1300-talet och
kostade redan före 1939 årl. 1 mill. £. — Litt.: G.
Aston, ”Secret Service” (1930).
Intelligens’ (lat. intelie gen’tia, av intellig’ere,
förstå). I dagligt tal användes termen i. för att
beteckna fattningsförmåga, vakenhet, intellektuell
rörlighet, förmågan att lösa praktiska el.
teoretiska problem etc. I mera allmänna psykologiska
sammanhang användes termen i liknande
bemärkelse, och inom psykologien har man definierat
i. bl.a. som den allmänna förmågan av medveten,
ändamålsenlig anpassning till nya situationer. —
Vid den experimentella undersökningen av i. har
man emellertid numera avstått från att från
början med en allmänt hållen definition avgränsa i.
I stället har man undersökt talrika individers
faktiska prestationer i ett stort antal olikartade
prov (tests) av mer el. mindre tydligt intellektuell
karaktär och beräknat sambanden mellan dessa
prestationer, varefter man sökt fastställa de
intelligensfaktorer, vilka man nödvändigtvis måste
räkna med för att kunna matematiskt förklara de
iakttagna sambanden. Den här åsyftade
forskningsmetoden kallas faktoranalys*. Det kan
numera anses ställt utom allt tvivel, att i. är en
sammansatt funktion, inom vilken ett flertal och
möjl. ett stort antal delfunktioner kunna
särhål-las. Bland dessa märkas ett par olika språkliga
faktorer, en numerisk och en el. ett par med den
rumsliga föreställningsförmågan sammanhängande
faktorer, olika minnesfaktorer, åtm. en med
förmågan till logiskt resonemang sammanhängande
faktor m.fl. Jfr Begåvning. — Vid
intelligensmätning* för praktiska syften nöjer man
sig fortfarande i regel med ett enda mått, t.ex.
intelligenskvoten. Detta kan betraktas som ett
slags genomsnittsmått, vilket uttrycker individens
allmänna intellektuella nivå utan att ta hänsyn
till de särskilda intelligensfaktorerna. Lika
all-män-intelligenta individer kunna emellertid ha i.
fördelad på ganska olika sätt: det är t.ex. allmänt
känt, att den ene kan vara övervägande
matematiskt, den andre övervägande språkligt och den
tredje övervägande tekniskt begåvad. Sådana
vardagliga iakttagelser stå i bästa
överensstämmelse med den moderna intelligensforskningens
resultat. G.En.
Intelligensblad. ”Intelligenzblatt” var från
bör
— 509 —
— 510 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
