Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Intendenturmateriel - Intendenturstaben - Intendentursällskapet - Intendenturtjänst - Intendenturtrupper - Intensifiera - Intensitet - Intensiv - Intensivt lantbruk - Intention - Intentionalitet - Inter - Interallierade domstolen i Nürnberg - Interambulakral-fält, -plattor - Interamerikanska arbetarkonfederationen - Interamna - Inter arma silent leges - Intercedera - Intercellularer - Intercellularsubstans - Intercellulär - Intercession - Interdentaler - Interdikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTENDENTURSTABEN
denna materiels anskaffning och underhåll
bekostas av under Arméförvaltningens
intendentur-avd:s förvaltning stående anslag, kassor och
fonder.
Intendenturstaben, se Intendenturkåren.
Intendentursallskapet, sedan 1911
sammanslutning mellan Intendenturkårens officerare med
ändamål att befästa kamratskap och kårkänsla
samt att främja intendenturtjänsten. I. utger
sedan 1945 ”Svensk intendenturtidskr.” (10 nr pr år),
som 1910—45 utgavs av enskild ägare.
Intendenturtjänst, se Underhållstjänst.
Intendenturtrupper. Sedan till intendenturtjänst
uttaget manskap ditintills utbildats vid trängen,
bestämdes genom 1914 års härordning att
särskilda i. skulle uppsättas, vilka underställdes
generalintendenten. I 1925 års försvarsordning
fastställdes, att i. skulle bestå av 3
intendenturkom-panier (i Stockholm, Karlsborg och Boden).
Jämlikt 1942 års försvarsbeslut ingingo i. i
un-derhållstrupperna och ställdes närmast under
inspektören för underhållstrupperna. I. avses
överföras till trängen. Första intendenturkompaniet
(Stockholm) indrogs 1949, och samtidigt
organiserades ett intendenturkompani vid Skånska
träng-regementet. Fr.o.m. våren 1950 organiseras ett
intendenturkompani vid vardera Svea, Göta och
Norrlands trängregementen. Andra och Tredje
intendenturkompanierna indragas Vi 1951. —
In-tendenturkompanierna utbilda värnpliktiga till
in-tendenturförband, vilka i krig skola omhänderha
förplägnads-, intedenturmateriel- och
drivmedels-tjänsten. S.E.B.
Intensifie’ra (fra. intensifier, jfr Intensitet), göra
(något) kraftigare el. intensivare, stegra.
Intensite’t (av lat. intPnsus, spänd), kraft,
styrka, livlighet, ihållande häftighet, eftertryck. —
Språkv., den kraft, varmed luften från
lungorna pressas fram genom talkanalen, och den
energi, varmed talorganen arbeta under
frambringandet av ett ljud, en stavelse, ett ord o.s.v.
I st.f. i. begagnas ibland något av uttrycken
tryckstyrka, ljudstyrka, styrka, tryck, eftertryck,
tryckaccent, exspiratorisk accent, dynamisk accent,
betoning, tonvikt, av vilka termer de två sistn. synas
mindre lämpliga, alldenstund i. icke får förblandas
med tonalitet (tonhöjd, tongång o.d.). I. bör också
skiljas från dels kvantitet el. tidslängd, dels
sono-ritet el. hörbarhetsgrad. Ett ljuds sonoritet beror
väsentligen på ljudets egen akustiska och
fysiologiska beskaffenhet. Av två med samma i.
uttalade ljud kan det ena vara mycket sonorare än
det andra. Jfr t.ex. vokalen a med tonlösa
konsonanter ss. p, t, k. Se vidare Accent. O.Gjn.
Intensfv [el. in’-] (se Intensitet), kraftig,
stark, eftertrycklig, energisk, häftig. ■—
Intensiv (som subst.), verb, som betecknar en
stegring av grundbegreppet. I äldre tid bildades
i. ofta medelst särskilda suffix, jfr t.ex. sv. trängta
(av tränga), lat. agita’re, eg. sätta i stark rörelse,
av ag’ere, driva, el. medelst reduplikation, t.ex. grek.
marmai’rein, glänsa, där dock, som ofta är fallet,
den ursprungliga intensiva betydelsen bleknat.
Gamla intensivbildningar kunna blott med svårighet
el. icke alls skiljas från iterativer. Intensitetsgraden
uttryckes numera i svenskan vanl. genom att
förbinda två synonymer, t.ex. pluggar och läser, el. medelst
förstärkningsord, t.ex. pluggläsa, storljuga,
storm-gräla. I viss mening kan ett verb, ss. fasa för,
betraktas som ett i. i förh. till frukta. E.H.
Intensivt lantbruk. Då på en egendom
frambringas mycket stora skördar med hjälp av alla
därför tjänliga medel, ss. grundförbättringar,
gödsling, odlande av högst avkastande kulturväxter,
noggrann skötsel o.s.v., kallas detta intensivt
lantbruk. Husdjursskötseln kan vara intensiv
med avseende på dels antalet husdjur i förh. till
jordarealen, dels utfodringen och dels
avelsarbe-tet. Förutsättningen för i. är kunnighet hos
brukaren, kapitaltillgång och goda
avsättningsmöjligheter. Mots.: extensivt lantbruk. Hj.P.
Intentio’n (av lat. intendere, rikta, eg. spänna),
avsikt, syfte, uppsåt.
Intentionalite’t (till intention*), psykol.,
människans medvetna, men icke alltid öppet visade,
avsikt el. syfte med sitt beteende.
Inter (lat.), mellan, bland.
Interallierade domstolen i Nürnberg, se
Nürn-bergprocessen.
Interambulakra’1-fält, -plattor, zool., se
Tagghu-dingar.
Interamerikanska arbetarkonfederationen, se
International, sp. 531.
Interam’na, antikens namn på Terni.
Inter arma sil’ent leges (lat.), ”under krig tiga
lagarna”, är rättstillståndet upphävt, slagord
hämtat från Ciceros tal för Milo (4:10).
Intercede’ra (lat. interce’dere), träda emellan,
medla. — Subst.: intercessi o’n.
Intercellula’rer (se Intercellulär), bot., luftrum
mellan cellerna i växtens vävnader. I. bilda ett
sammanhängande kanalsystem och möjliggöra
gasutbyte hos celler, som ej ha direkt förbindelse
med ytterluften. De förekomma typiskt och
rikligast i parenkym, saknas helt i korkvävnad och
hudvävnad utom i klyvöppningarna.
Intercellularsubstans, en av cellerna själva
genom sekretion el. genom omvandlingar av celldelar
el. kanske hela celler bildad, mellan cellerna
liggande substans. Uppträder i. i ringa mängd, går
den ofta under namnet kittsubstans; har
den utbildats i större mängd, benämner man den
grundsubstans. Denna senare kan vara
såväl strukturlös som strukturerad.
Intercellulä’r (till lat. inter, mellan, och cell’ula,
cell), biol., som hänför sig till mellanrummen
mellan cellerna (intercellularerna). Jfr Intracellulär.
Intercessio’n, se Intercedera.
Interdenta’ler, språkv., se Konsonant.
Interdikt’ (lat. interdic’tum, det förbjudna). 1)
I äldre romersk rätt av pretorn efter en
summarisk rättsförhandling meddelat (provisoriskt)
påbud, förbud, till skydd urspr. åt gudstjänsten och
offentlig ordning, sedan främst åt den i sin
besittning kränkte innehavaren; förbud mot
egenmäktigt förfarande; senare talan om återställande
av rubbad besittning. — 2) I katolsk kyrkorätt
är i. ett kyrkligt straff, innebärande utestängande
från flertalet sakrament (utom dopet och sista
smörjelsen) och kyrkliga rättigheter men utan
uteslutning ur kyrkans gemenskap
(exkommunika-tion). Vissa spår av i. påträffas från 500-talet,
under 1000-talet blir i. vanligare, på 1200-talet
mycket använt som ett kampmedel i kyrkans
poli
— 515 —
— 516 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
