Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internationell privaträtt - Internationell rätt - Internationell sjörätt - Internationell straffrätt - Internationellt flygförarcertifikat - Internationellt hjälpspråk - Internationellt körkort - Internationellt normalljus - Internatskola, internat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERNATIONELL RÄTT
(1927), ”Lovkonflikter” (3 opl. 1948); A. V. Dicey,
”Conflict of laws” (3 ed. 1922); E. Bartin,
”Prin-cipes de droit international privé” (3 bd, 1930—
35); A. Nussbaum, ”Deutsches internationales
Privatrecht” (1932), ”Principles of private
international law” (1943); M. Wolff, ”Internationales
Privatrecht” (1933), ”Private international law”
(1945); G. Walker, ”Internationales Privatrecht”
(5 Aufl. 1934); J. H. Beale, ”Treatise on the
conflict of laws” (3 bd, 1935); N. Gjelsvik,
”Lære-bok i millomfolkelig privatrett” (2 opl. 1936);
L. Raape, ”Deutsches internationales Privatrecht”
(2 bd, 1938—39); J. P. Niboyet, ”Traité de droit
international privé franqais” (5 bd, 1938—48); P.
Hult, ”Föräldrar och barn enl. svensk i.” (1943);
H. Nial, ”Internationell förmögenhetsrätt” (1944);
T. Gihl, ”Några kapitel av den internationella
privaträttens historia” (s.å.); H. Karlgren,
”Kortfattad lärobok i i.” (1945); P. Arminjon, ”Precis
de droit international privé”, 1 (3 éd. 1947); G.
C. Cheshire, ”Private international law” (3 ed.
1948); W. Michaèli, ”Internationales Privatrecht”
(s.å.); H. Batiffol, ”Traité élémentaire de droit
international privé” (1949). H.Ci.
Internationell rätt, de rättsregler, som gälla el.
anses gälla för rättsliga mellanhavanden ant.
mellan stater, folkrätt*, el. enskilda från olika
stater, internationell privaträtt*, el.
mellan en stat och medborgare i annan stat, i
n-ternationell förvaltnings-,
process-el. straffrätt. I. befinner sig ännu i
ofullständigt och fragmentariskt skick.
Internationell sjörätt. Mer än andra
näringsgrenar bringar sjöfarten folken i beröring med
varandra, och olägenheten av skilda regler i olika
länder gör sig där särskilt kännbar. För
åstadkommande av internationellt gällande regler om
gemensamt haveri bildades därför på 1860-talet i
England en förening, vars verksamhet medförde
utarbetande och antagande av de s.k.
York-Ant-werpen-reglerna*. För fortsatt samarbete på ny,
internationellt likformig lagstiftning inom hela
sjörätten bildades 1897 Internationella
sjörättsför-eningen*. K.
Internationell straffrätt behandlar de
grundläggande förutsättningarna för utövandet av den
enskilda statens straffmakt och den hjälp, en stat bör
lämna en annan stat vid utövandet därav,
utlämning av förbrytare, beivrande av inom riket av
utlänning förövat brott m.m.
Internationellt flygförarcertifikat, se
Luftfarts-certifikat.
Internationellt hjälpspråk, se Världsspråk.
Internationellt körkort, se Körkort.
Internationellt normalljus, fys., se Fotometri.
Internatskola (till lat. inteVnus, inre; se
Internera), i n t e r n a t, skolform, kännetecknad av
att eleverna icke blott erhålla undervisning på
skolan utan även bo och inta sina måltider där
(jfr Externat och Interexternat). — Skolor av
internattyp äro kända redan från antiken och
började under medeltiden även upprättas i
Västerlandet. I England grundades 1382 Winchester
College, som blivit förebild för de många public
schools av internattyp, som senare inrättats. Det
verkliga uppsvinget för i. kom dock med den
katolska kyrkans klosterskolor, där barn togos
emot och undervisades utan att dessförinnan
behöva avlägga klosterlöfte. Världsliga skolor av
denna typ kommo betydligt senare men fingo
också berömda representanter, ss. Collegium
illustre i Tübingen (grundat 1589), vilket utgjort
förebild för liknande skolor i de nordiska
länderna, bl.a. Sorö riddarakademi i Danmark
(grundad 1600) och Collegium illustre i Stockholm,
som dock ägde bestånd endast 1626—29. Därefter
dröjde det o. 200 år, innan nya försök i större
skala gjordes att omsätta internatskoletanken i
Sverige. Det var den engelska förebilden, som
gjorde sig gällande, när man 1830 grundade
Hillska skolan å Barnängen*, vilken dock ägde
bestånd endast till 1846. Karaktär av i. hade även
Fjellstedtska skolan* (grundad 1856) under sin
tidigare tillvaro. Marken var sålunda i någon
mån beredd, när grosshandlare William Olsson
från London 1896 grundade Lundsbergs skola
efter engelska förebilder. Framgången för de
sålunda demonstrerade idéerna blev så betydande,
att red. A. E. Jeurling 1900 lade grunden till
Solbacka läroverk, Stjärnhov. Dessa båda g o s s i
n-t e r n a t ha följts av andra, ss. Sigtunaskolan
(grundad 1924 av rektor Harry Cullberg).
In-ternatskoleidén har ytterligare utvecklats genom
upprättande av s a m i n t e r n a t för gossar och
flickor, ss. Viggbyholmsskolan (grundad 1928 av
rektor Per Sundberg), Siljanskolan i Tällberg
(grundad 1927 av makarna Signe Bergner-Alm
och rektor Harald Alm), Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk (grundat 1925, saminternat 1938)
och S:t Sigfrids internatskola i Räppe (grundad
1920 av fru Anna Ullman). Dessutom finnas ett
flertal flickinternat, ofta även med praktisk
inriktning, förmedlande kunskaper i husligt arbete
o.d. Till denna kategori höra bl.a. Mariannelunds
praktiska skola (grundad 1904) och Lidingö
flickpension (grundad 1927). En särställning intog
den av Ester Boman ledda Tyringe helpension
för flickor i Hindås (1909—36), som i flera
avseenden verkat vägbanande för modern
undervisningsmetodik i Sverige. — Åtskilliga här nämnda
skolor äro icke enbart internat utan motta även
elever, boende utanför skolan (externer).
Målsättningen för undervisningen i i. kan skifta
avsevärt. Somliga föra fram till studentexamen (ss.
här nämnda gossinternat), medan andra lägga
huvudvikten vid allmän medborgerlig bildning
samt karaktärsdaning. — Internatuppfostran har
den fördelen, att den kan väcka till liv ett
ansvarsfullt kamratliv, skapa god kontakt mellan
lärare och elever samt ägna åtskillig tid åt fysisk
fostran och idrott. Särsk. väl lämpar sig i. för
barn till svenska föräldrar, bosatta utomlands, el.
barn från hem med i andra avseenden
komplicerade förhållanden. Nackdelen med i. är, att
detta slags studier mestadels dra dryga kostnader,
varför eleverna nästan uteslutande rekryteras från
penningstarka hem och därmed ofta bli alltför
ensidiga i sin sociala värdering. För att motverka
detta har man vid flera skolor ställt friplatser till
förfogande el. utvidgat elevkretsen med
hemma-boende barn på skolorten. — Till formen kunna
även flertalet av Sveriges folkhögskolor,
lantmannaskolor samt blind- och dövstuminst. kallas
i. men bruka vanl. ej gå under denna benämning.
- 587 -
- 588 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
