Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Internatskola, internat - Internera - Internering - Interneringsanstalt, säkerhetsanstalt - Interneringsläger - Interneringsnämnden - Internodier - Inter nos - Internuntie - Internvinst - Interoceptor - Interparlamentariska byrån - Interparlamentariska gruppen - Interparlamentariska unionen (IPU)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN
Internat i fullare och strängare mening äro
däremot skyddshem och uppfostringsanstalter för
vanartade barn. — Jfr Boarding-school, College
samt Högre goss- och samskolor. E.Bng.
Interne’ra (av lat. inter’nus, inre), innestänga,
innesluta, inspärra; avspärra. — Jur., se Internering.
Internering, jur., ett 1927 tillkommet och 1937
omarbetat rättsinstitut, som jämte förvaring*
åsyftar ett effektivt bekämpande av den kroniska
brottsligheten (lag 18/« 1937 om förvaring och i.
i säkerhetsanstalt, som trätt i kraft Vi 1946). För
att domstol skall kunna förordna om i. i st.f.
straff, fordras, att den brottslige tidigare dömts
till och undergått straffarbete el. förvaring i
sammanlagt minst 4 år, att å det aktuella brottet kan
följa straffarbete, att brottet förövats ant. medan
den brottslige undergick straffarbete el. inom 5
år från senaste frigivningen från sådant straff
el., betr, den som varit förvarad el. internerad,
inom 10 år från utskrivningen, att han på gr. av
sinnesbeskaffenheten och i målet upplysta
förhållanden måste antagas icke komma att låta sig
rätta genom straff samt att han är att anse som
vådlig för annans säkerhet till person el. egendom.
Den, som förskyller livstids straffarbete, får ej
ådömas i., eftersom syftet med i. uppnås genom
livstids straffarbete. Innan domstol ådömer i.,
inhämtas yttrande från en särskild nämnd,
In-terneringsnämnden*. Vid i. lämnas tiden för
an-staltsvistelsen inom vissa gränser öppen.
Domstolen föreskriver en minsta interneringstid,
varierande mellan 5 och 15 år, men om utskrivning
och eftervård förordnar Interneringsnämnden.
Utskrivning må ej ske, så länge den internerades
samhällsfarlighet består. I. verkställes i särskilda
fångvårdsanstalter, s.k. säkerhetsanstalter. E.Sn.
Interneringsanstalt, säkerhetsanstalt] se
Internering.
Intemeringsläger, förläggningar, inom vilka
politiska flyktingar el. personal, tillhörande
krigförande stats militära styrkor, som flyende el.
nödställda ha tagit sig in på neutralt område,
omhändertagas enl. vissa folkrättsliga regler. I
Sverige fingo i. betydelse särsk. under 2:a
världskriget, då flyktingar, t.ex. från Norge, samt
amerikanska, brittiska och tyska nödlandande
strids-flygare i avsevärt antal förlädes på lämpliga orter
under erforderlig övervakning. Genom speciella
administrativa författningar ägde de svenska
myndigheterna då vidsträckt befogenhet att taga
utlänningar i förvar. — Jfr Fångläger och
Koncentrationsläger. S.Br.
Interneringsnämnden, som består av 5 led., har
att behandla frågor ang. förvaring och
internering i säkerhetsanstalt. Chefen för
Fångvårdsstyrelsen är självskriven led. av nämnden, övriga
led. jämte suppleanter utses av konungen. Av
dessa skall en vara el. ha varit domare samt en
vara i sinnessjukvård erfaren läkare. Till ordf,
förordnar konungen led., som är el. har varit
domare.
Internodier [-å’-] (till lat. inter, mellan, och
nodus, ledknut), bot., de delar av stammen, som
begränsas av fästpunkterna för två efter varandra
följ. blad. De stamstycken, från vilka blad utgå,
benämnas n o d i. Skottets och hela växtens
utseende bestämmes i hög grad av i:s längd. Så
t.ex. uppstår rosettställning hos bladen (taklök,
palmer m.fl.), då i. äro starkt förkortade.
Inter nos (lat.), oss emellan.
Internun’tie [-tsia] (lat. internu’ntius), påvligt
sändebud av andra rangklassen. Jfr Nuntie.
Internvinst, enl. aktiebolagslagen den på
moderbolag i en koncern belöpande andelen av vinst
på överlåtelse av tillgång från ett koncernbolag
till ett annat. I. skall i koncernbalansräkning
och koncernredogörelse elimineras, så länge den
överlåtna tillgången finns kvar inom koncernen.
Interocep’tor (till lat. inter, mellan, och
re-cep’tor, mottagare), fysiol., mottagande
nervapparat i kroppens inre, som lämnar upplysningar om
resp, organs tillstånd. Utom den allmänna
diffusa kroppskänslan ge i. besked om tillstånd av
t.ex. hunger, törst och sexuella retningar. Jfr
Exteroceptor.
Interparlamentariska byrån, fra. Bureau
inter-parlamentaire, se Interparlamentariska unionen.
Interparlamentariska gruppen, se
Interparlamentariska unionen.
Interparlamentariska unionen (fra. Union
inter-parlamentaire, eng. Inter-Parliamentary Union, förk.
IPU) är en sammanslutning av grupper av
parlamentsmedl. i skilda länder i syfte att
främja det internationella samarbetet och verka
för fred och samförstånd mellan folken, särsk.
genom att sprida och fördjupa tanken på
skiljedom för lösning av mellanfolkliga tvister.
Interparlamentariska förbundet för m e
1-lanfolklig skiljedom, som var dess första
officiella beteckning, stiftades 1888 efter uppslag
från olika håll i USA och England på initiativ
av engelsmannen W. R. Cremer och fransmannen
F. Passy. Organisationen har utvecklats ur
konferenser mellan parlamentariker från olika stater.
Den i:a, i vilken deltogo ledamöter ur 8 länders
parlament, hölls i Paris 1889. Vid den 2:a, i
London 1890, som bevistades även av en svensk,
F. T. Borg, beslöts att försöka bilda grupper
inom varje lands folkrepresentation som underlag
för rörelsen. En svensk grupp bildades 15/s 1892,
sedan 1915 benämnd Svenska riksdagens
interparlamentariska grupp. Stiftarna
voro F. T. Borg, E. J. Ekman, A. Gumælius och
L. O. Smith. Sedan likartade grupper bildats
inom flera parlament, fastställdes vid en
konferens i Bern 31/s 1892 en fastare organisationsplan,
som 1899 utbyttes mot de bestämmelser, som ännu
i stort sett gälla. Enl. dessa skall en
interparla-mentarisk konferens el. generalförsamling hållas
varje år. Tillträde därtill ha de nationella
gruppernas medl. samt som särskilda led. i viss
utsträckning även f.d. parlamentsledamöter, som
tidigare nedlagt särskilda förtjänster om
organisationens verksamhet. Varje konferens föregås
av ett av 2 medl. från varje ansluten grupp
bestående delegerademöte, som bestämmer
konferensens program. Organisationen ledes av ett
inter-parlamentariskt råd, bestående av 2 medl. från
varje parlamentsgrupp, samt en
interparlamenta-risk byrå, sedan 1905 med namnet Bureau
inter-parlamentaire. Rörelsens beteckning fastställdes
samtidigt till Union interparlamentaire. Byrån, som
är det verkställande organet, bildas av 1 medl. från
varje i vederbörlig ordning konstituerad
parla
— 589 —
— 590 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
