Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irisk musik - Iristryck, regnbågstryck - Irit, regnbågshinneinflammation - Irkutsk - Irkutskområdet - Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRISTRYCK
sprida denna sång ut över Europa. Så grundades
t.ex. klostret och den berömda sångskolan i S :t
Gallen av iriska munkar. Ett av den tidiga
medeltidens mest bekanta musikbehandlande verk,
”De divisione naturae”, som möjl. innehåller
vissa anmärkningar om flerstämmig musik, har
författats av en irisk filosof, Johannes Scotus
Erigena (d. o. 877). Den rika iriska tolkmusiken
i egentlig mening har blivit berömd för sin
skönhet och friskhet. Den omfattar sånger av
skiftande slag, t.ex. arbetssånger vid åkerbrukets olika
sysslor, vid fiske, spånad o.s.v., kärlekssånger
m.m. Den rymmer också instrumentala stycken,
däribland danser, ss. de livliga jigs, reels m.fl.
Denna folkmusik rör sig gärna i de gamla
kyrko-tonarterna, den doriska, mixolydiska och eoliska.
De äldsta kända uppteckningarna av irisk
folkmusik återfinnas i den bekanta ”Fitzwilliam
Vir-ginal Book” från början av 1600-talet. Fr.o.m.
1700-talet ha talrika, delvis mycket omfattande
samlingar utgivits (se F. Kidsons bibliogr. i
”Grove’s dictionary of music and musicians”, art.
”Irish music”). — Litt.: W. H. G. Flood, ”A
history of Irish music” (1905); R. Henebry,
”Handbook of Irish music” (1929). S.W.
Iristryck, regnbågstryck, graf., är ett
flerfärgstryck, kännetecknat av att de olika
färgerna vid gränslinjerna gå in i varandra och
bilda mjuka, övergående och sammansmältande
toner. Det framställes i en enda tryckning ant.
genom särskilda anordningar i vanlig press el.
i för ändamålet konstruerad specialpress.
Iri’t, iri’tis,
regnbågshinneinflamma-t i o n, en täml. vanlig ögonsjukdom, som
förlöper akut el. kroniskt och yttrar sig i smärta i
ögat, dimsyn och ljuskänslighet, ögat är rött,
pupillen förträngd och ljusstel, och vanl. ser man på
hornhinnans bakre yta en grå beläggning i form av
fina punkter (beslag). I. kan följa de flesta
allmänna infektionssjukdomar, i främsta rummet
reumatism, tuberkulos, syfilis. Lämnas i. utan
behandling, skadas i allm. synen, och genom svåra
följdtillstånd kan fullständig blindhet inträda.
Spec. de kroniska formerna angripa ofta samtidigt
angränsande delar av ögat (iridocyklit* och
irido-chorioidit, se Chorioiditis). I. behandlas lokalt med
atropinindrypning i ögat och varmt förband,
varjämte behandling av grundsjukdomen är
nödvändig. Mi H.
Irkutsk [-ko’-], huvudstad och centrum för
näringslivet i Irkutskområdet i östsibirien inom
RSFSR; 243,000 inv. (1939; 98,764 1926). I.
ligger på h. stranden av floden Angara, vid Irkutas
mynning i denna flod, 65 km från Angaras
utlopp ur Bajkalsjön. Läget vid goda vattenvägar
(Angara, Bajkalsjön, Selenga, Tjikoj) och
dessutom vid transsibiriska järnvägen och flyglinjer
(Moskva, Jakutsk, Chabarovsk) gör I. till den
viktigaste staden i östsibirien. I. grundades 1652
som befäst kosackkoloni under namnet Irkutskoje
zimovje (ry. zimovje, övervintringsställe) och
blev genast en viktig förpost i det moskovitiska
riket; stadsrättigheter 1682. Efter ryssarnas
erövring av Fjärran östern upphörde I. att vara en
fästningsstad, blev i stället ett betydande
kom-munikationscentrum och medelpunkt för handeln
med Jakutien, Mongoliet och senare även med
Kina (första varukaravanen till Kina 1698). I.
var på 1700—1800-talen Nordasiens största stad;
1910 126,700 inv. I olikhet med de yngre
sibiriska städerna har I. talrika vackra kyrkor och
profanbyggnader, tavelgalleri, museer, bibi, och
sedan 1918 univ. Under inbördeskriget 1918—20
var I. ett stormcentrum, i sht sedan det i nov.
1919 blivit säte för Koltjaks provisoriska
regering, vilken efterträddes av en socialrevolutionär
regering, som i jan. 1920 överlämnade I. till
bolsjevikerna. Stadens nya, starka tillväxt
sammanfaller särsk. med de sista årtiondenas
industriella utveckling och med införlivandet av
förstaden Lenino 1930. I. har betydande
maskin-och mekanisk verkstadsindustri (tillverkning av
järnvägsvagnar, lokomotiv, vågar, utrustning för
gruvor), glimmer-, tegel-, trä-, läder-, sko-,
textil-, kvarn- och livsmedelsindustri och är en
viktig bas för guldgruvor och vaskerier i
Lena-Vitim-området samt Jakutien. Edg.K.
Irkutskområdet, ry. Irkutskaja oblast,
administrativt område i östsibirien, RSFSR, v. och n.
om Bajkalsjön i övre Angaras, övre Tunguskas
och Lenas flodområde; 922,400 km2; 1,286,696
inv. (1939). L utbreder sig på mell. Sibiriens
platå, vars höjd i medeltal är 400—600 m ö.h.
De högsta punkterna (över 2,000 m) finnas i
Sajanska bergens ö. och Bajkalbergens n. delar.
Större delen av territoriet är bevuxet med
tallskogar, som i n.ö. ersättas av lärkträd. Till
skogsstäpp- och stäppzonen hör endast den
smalare zonen vid transsibiriska järnvägen. I
fråga om skogsarealen överträffar I.
Archangelsk-området, den skogrikaste regionen i
Sovjetunionens europeiska del, i fråga om stenkolsresurser
är det rikare än Donetsbäckenet. Enbart
Angaras och dess bifloders vattenkraft uppskattas
vara tiofalt större än Dneproges’. De viktigaste
mineralfyndigheterna äro guld vid floden Vitim,
vid Bodajbo och annorstädes, järnmalm vid
Angaras forsar, glimmer vid Mama-floden n. om
Bajkal, stensaltlager vid Usolje-Sibirskoje n.v.
om Irkutsk och asbest vid Irkuta-floden. För
jordbruk har L mindre gynnsamma
förutsättningar. Huvudstad är Irkutsk, centrum för
bergsbruket Tjeremchovo. Edg.K.
Irland, eng. Ireland, irl. Eirin, den mindre och
västligare av de stora brittiska öarna, sedan 1922
uppdelad i 2 politiska enheter, Irländska
republiken (se d.o. och Eire), som sedan 1949
är suverän republik, och Nordirland*, en
brittisk riksdel. Arealen är jämte
kringliggande öar 82,459 km2 med ett inv.-antal av 4,229,458
(1943). I- är beläget mellan 57°27’ (Mizen Head,
medan Cape Clear Island ligger 1’ sydligare) och
55°23’ n.br. (Malin Head) samt mellan 5°24’
(Bu-rial Island) och io°28’ v.lgd (Dunmore Head,
medan Great Blasket Island når io°32’ v.lgd).
Se karta vid Storbritannien. Å.Er.
Innehåll:
Sp.
Geologi, terrängformer .. 653
Klimat .................655
Växtvärld ............. 655
Djurvärld ............. 655
Folkkultur ............ 656
Förhistoria ............657
Sp.
Historia ................. 658
Litteratur ............... 665
Musik .................... 665
Konst .................... 665
Litteraturanvisningar .. 666
Se i övrigt Eire och Nordirland.
— 651 —
— 652 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
