Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAND
väl antal som ämbetsplikter. Tillsammans utgöra
de statsrådet, som sammanträder under
presidentens ordförandeskap. Lagar och viktiga
re-geringsärenden skola där föredragas. Möten av
ministrarna skola hållas för att diskutera förslag
till nya lagar och viktiga politiska åtgärder. Vid
sådana ministermöten presiderar premiärministern.
Den minister, som tagit initiativ i ett ärende, är
i regel den, som föredrar det för presidenten. För
att en lag el. en regeringshandling skall få
giltighet, kräves, att presidenten undertecknar och
ministern kontrasignerar den. Presidenten utser
innehavare av alla i lag angivna ämbeten och
kan avsätta alla ämbetsmän, som han utnämnt,
och förflytta dem från en post till en annan
på villkor, att deras lön ej minskas och att
de få välja mellan sådan transport och avgång
med pension. Undantagna äro utom domare
ämbetsmän, som anges i särskild lag. Presidenten
avslutar fördrag med främmande makter men
må icke göra det utan alltingets medgivande,
om de innebära avträdelse av isländskt
territorium el. isländska territoritalvatten el. lägga
bördor därå el. medföra konstitutionella förändringar.
Han skall sammankalla alltinget varje år och
bestämma, när det skall sluta. Han kan också
sammankalla det till extra ord. sessioner, om det visar
sig nödvändigt. Han kan ajournera det men ej
för mer än 2 veckor el. mer än en gång om året.
Han kan också upplösa det. Nyval måste äga
rum inom 2 mån. efter upplösningen, och
allting måste samlas igen inom 8 mån. Presidenten
kan förelägga alltinget förslag till lagar o.a.
resolutioner. Om alltinget har antagit ett
lagförslag, skall det föreläggas presidenten för
godkännande inom 2 veckor. Om han ogillar
alltingets beslut, blir det icke förty giltigt men skall,
så snart omständigheterna medge, bli föremål för
folkomröstning. Ger denna ett negativt utslag,
förlorar lagen sin giltighet. I trängande fall kan
presidenten utfärda provisoriska lagar under
tider, då alltinget ej är samlat, men de få icke
strida mot författningen och måste föreläggas
alltinget, så snart detta samlas. Om det icke
godkänner en provisorisk lag, förlorar den sin
giltighet. En provisorisk budget får icke utfärdas,
om alltinget antagit budgeten för finansåret.
Presidenten ger nåd och amnesti. Utan alltingets
medgivande kan han dock icke befria en minister
från det straff, som landsdomstolen ådömt
honom-
Alltinget består av upp till 52 medl., valda
av folket genom hemlig omröstning. Därav
utses a) 8 för Reykjavik genom proportionella val
jämte lika många suppleanter, b) 1 för var och
en av 6 uppräknade städer, c) 27 för de
valkretsar, som icke äro städer och före
författningens tillkomst varit representerade genom 1 el.
2 medl., varvid i de senare proportionell
valmetod tillämpas och suppleanter utses, medan i
de förra, om medl. dör under valperioden, annan
medl. utses för den återstående tiden, och d) upp
till 11 för åstadkommande av att I:s samtliga
partier bli representerade i alltinget i full
proportion till den andel de uppnått av samtliga
för hela ön avgivna röster. Fördenskull må
vid det allmänna valet varje parti förete en
kan
didatlista för hela ön med frihet för väljarna
att rösta ant. på denna el. på kandidaterna inom
resp, valdistrikt. Kandidater, tillhörande ett parti,
som på detta sätt erhållit utjämningsplatser
(uppbétarpingsæti), skola vid det allmänna valets
avslutande besätta dem i den ordning, som de
inneha på listan- Samtidigt och i samma ordning
utses suppleanter. Alla medl. utses för en period
av 4 år. Alltinget är uppdelat i ett övre och
ett u n d r e ting. V3 sitta i det förra och 2/s
i det senare. Röstberättigade till alltinget äro
alla män och kvinnor, som äro isländska
medborgare och äro bosatta i landet sedan 5 år.
Undantagna äro dock de, som ej ha god frejd el.
som stå under förmynderskap. Närmare
bestämmelser om valet lämnas i en särskild vallag av
7/ø 1942. Valbar är envar, som har rösträtt, med
undantag av domare, som icke innehar ett
administrativt ämbete. Alltinget skall sammankallas
för ord. session varje år W2, såvida ej presidenten
fastställt tidigare datum. Det sammanträder i
Reykjavik, såvida ej presidenten funnit
anledning sammankalla det till annan plats. Varje ting
för sig kan framlägga och antaga lag- och
resolutionsförslag och var för sig el. gemensamt
med det andra tinget tillställa presidenten
adresser. Varje ting kan utse utskott för att utreda
frågor av allmänt intresse och auktorisera dem
att av ämbetsmän el. privatpersoner infordra
yttranden. Ingen skatt får påläggas, förändras
el. upphävas utom genom lag och ej heller
annor-ledes lån upptagas och statsegendom säljas el.
disponeras. Inga utbetalningar få göras, som ej
äro auktoriserade i budgeten el. tilläggsbudgeten.
En finansbill för kommande finansår,
innehållande en beräkning av statens inkomster och
utgifter, skall företes för alltinget, så snart det
samlats för ord. session. Sådana förslag skola
föreläggas det samlade alltinget och genomgå
tre läsningar. Genom proportionella val utser
det tre avlönade revisorer, som skola granska
statens inkomster och utgifter för att förvissa
sig om att hela inkomsten upptagits i
räkenskaperna och att inga utgifter gjorts, som sakna
hemul. Sedan skola de förelägga alltinget sin
berättelse för godkännande. Utom nämnda två
lagförslag må inga sådana antagas utan läsning
i vartdera tinget. Det ting, som först antar ett
lagförslag, skall underställa det medtinget i den
form det antagits. Om efter två behandlingar i
vartdera tinget enighet ej uppnåtts, avgöres frågan
i samlat allting, varvid mer än V2 av vartdera
tingets medl. måste vara närvarande och rösta.
Intet lagförslag med undantag av de två
nyssnämnda kan antagas i det samlade alltinget
utom med 2A majoritet. Alltinget prövar själv
giltigheten av sina medl:s val. Dessa äro
bundna blott av sin övertygelse och icke av order
från sina valmän. Om alltingets och dess medl:s
okränkbarhet gälla sedvanliga regler.
Ministrarna äro som sådana berättigade att deltaga i
alltingets sammanträden men få ej deltaga i dess
omröstningar utan att vara medl. därav. Varje
ting såväl som det samlade alltinget utser sin
talman. Intet ting får fatta ett beslut utan att
V2 av dess medl. äro närvarande och rösta.
Sammanträdena äro offentliga, såvida ej annorlunda
— 731 —
— 732 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
