Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island - Författning - Förvaltning - Rättskipning - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAND
beslutas i särsk. angivna former.
Reglementa-riska föreskrifter för det parlamentariska arbetet
fastställas genom lag.
Den dömande maktens organisation kan
blott fastställas genom lag. Domarna avgöra
alla tvister rörande vidden av de
administrativa ämbetsmännens befogenheter. De få blott
ha lagen till sitt rättesnöre och kunna blott
genom domstols utslag skiljas från sina ämbeten.
Utan eget samtycke få de ej heller utom i fall
av domstolsväsendets omorganisation förflyttas
från en post till en annan.
Den .evangeliskt-lutherska kyrkan är
statskyrka och understödes som sådan av staten,
vilket dock icke hindrar, att likasinnade få fritt
sammansluta sig för gudsdyrkan i enlighet med
sin religiösa övertygelse utan att därför förlora
några medborgerliga rättigheter. Ingen är
förpliktad bidraga till finansiering av en gudstjänst,
som han ej gillar. Om en person ej är medl.
av vare sig statskyrkan el. något annat erkänt
religionssamfund, har han att till I:s univ. betala,
vad han annars skulle ha betalat till kyrkan.
Författningen innehåller också en r ä 11 i
g-hetsförklaring, som icke blott tryggar åt
den enskilde hans individuella frihetssfär utan
också tillförsäkrar honom hjälp från det allmänna
i hans kamp för tillvaron. Han åtnjuter
sedvanligt skydd mot godtycklig häktning och
kränkning av egendomsrätten men tillförsäkras
också frihet att skaffa sig vad arbetsförtjänst
han kan, såvida icke genom lagstiftning
inskränkningar gjorts däri till det allmännas bästa. Den,
som är ur stånd att själv sörja för sitt och
de sinas uppehälle, är berättigad till hjälp av
allmänna medel, om icke underhållsplikten
påvilar andra enskilda. Om föräldrar ej ha råd
att uppfostra sina barn, bestridas kostnaderna
för deras uppfostran av allmänna medel.
Tryckfrihet och församlingsfrihet tryggas. Privilegier,
knutna till adelskap, titlar och rang, få ej
förekomma.
Till sist fastställer författningen regler för
sin egen förändring och komplettering. Förslag
därtill få framställas vid varje såväl ord. som
extra ord. session av tinget. Om det antages
av båda tingen, skall alltinget omedelbart
upplösas och ett allmänt val äga rum. Om sedan
båda tingen stadfästa beslutet utan ändring,
skall det stadfästas av presidenten och träda i
kraft som författningslag. Om alltinget antar
ett förslag till ändring av författningens
bestämmelser om statskyrkan, skall beslutet
underställas folkomröstning. F.Lth.
Förvaltning. Centralförvaltningen är
f.n. uppdelad på 6 departement för resp, sociala
ärenden, utrikes- och justitieärenden, handel och
kommunikationer, finanser och fiske, åkerbruk
och industri, uppfostran och flygväsen. Varje
dep. står under ledning av en minister. — Med
hänsyn till lokalförvaltningen är I.
uppdelat i 16 provinser (syslur), var och en styrd
av en högsta exekutiv funktionär (syslumadur).
Varje provins bildar ett el. två kommunaldistrikt
med ett kommunalråd, som övervakar de o. 200
primära landskommunerna. Det finns också 11
med provinserna sidoordnade stadskommuner
med var sitt stadskollegium. De kommunala
råden utses över lag genom allmän rösträtt. I
stadskommunerna tillämpas den proportionella
valmetoden, medan på landet alla val äro
majoritetsval. F.Lth.
Rättskipning. I. äger sedan 1919 en egen
Hö-jesteret om 1 president och 4 assessorer. Under
denna döma, utan bestämda tingsterminer el.
rättegångsdagar, frånsett i Reykjavik, 7
byfogdar i städerna och 9 sysslomän på landet som
underdomstol i första instans.
Vapen och flagga. Vapen: i blått fält ett
silverkors, belagt med ett smalare kors i rött.
Skölden (före republikens
införande 1944 krönt) hålles till
v. av en tjur och en rovfågel,
till h. av en bergrese och en
drake, alla sköldhållarna (I:s
landvättar enl. ”Heimskringla”,
”Olof Tryggvasons saga”, kap.
33) i guld. Före 1903 var I:s
vapen en krönt stockfisk,
silver i rött fält, vilken som
isländsk symbol är känd redan
under medeltiden, 1903—19 en falk, silver i blått
fält. I Danmarks vapen ingick I:s vapen (till
1903 stockfisken, därefter falken) till 1948. —
Flagga (sedan 1918): national- och
handelsflaggan är lika med vapenbilden, dock med vitt
kors i st.f. silverkors. Statsflaggan är tvåtungad.
Jfr färgpl. vid Flagga. N.L.R.
Mått och vikt. Danska mått och vikter (se
Danmark, sp. 1082) infördes på I. 1784. Av de
äldre enheterna märkas pingmannaleiö = 37,5 km;
vætt = 50 kg. Värden beräknades efter vadmal:
I silveröre = 4 lagöre = 6 alnar. 120 älnir (alnar)
= 240 fiskar (fiskar). 6 dlnir = 1 öre.
Metersystemet infördes 1910.
Mynt. Sedan 1922 har I. eget mynt, grundat
på guld (guldmyntfoten numera suspenderad),
med 1 kröna (plur. krönur) = 100 aurar — 1 sv.
kr nominellt. Av kopparaluminium ha präglats
2 och 1 kröna, av kopparnickel 25 och 10 aurar,
av brons 5 och 2 aurar samt 1 eyrir, de två
sistn. även i zink. Efter republikens införande
ha utgivits av kopparnickel 25 och 10 aurar samt
av brons 5 aurar och I eyrir. I nov. 1949 var
1 kröna = 0,5554 sv. kr.
Finanser. För 1947 uppgingo statens inkomster
till 221 mill. isl. kr. De största beloppen
utgjordes av direkta skatter (av samma typ som de
svenska) 74 mkr, tullar och konsumtionsskatter
85 mkr samt driftsöverskott vid statlig
affärsverksamhet 61 mkr. Utgifterna uppgingo
likaledes till 221 mkr. Härav utgingo 37 mkr till kyrka
och undervisning och 26 mkr till sociala
ändamål. Försvarsutgifter saknas. Statsskulden
uppgick 31/i’ 1947 till 113 mkr, av vilka 8 mkr utgjorde
utländsk skuld. Statens tillgångar uppskattades
till 165 mkr. C.Wr.
Bankväsen. Då den 1902 grundade Islands
bank 1930 kom på obestånd, överläts dess
sedelutgivning på den 1885 grundade Landsbanki
Islands, medan den övriga rörelsen övertogs
av ett nybildat bankinst., Utvegsbanki Islands
(I:s fiskeribank), vilken har till ändamål att
särsk. stödja landets fiskerinäring, industri och
— 733 —
— 734 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
