Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isomeri - Isomerisering - Isometrisk - Isometriska kristallsystemet - I, som inträden, låten hoppet fara! - Isomorfi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOMERISERING
C2H2, och bensol, C6H6, el. aldehyd, C,HtO, och
paraldehyd, C6Hi2O3. — Vid i. i inskränkt
betydelse, metameri, är även molekylstorleken
lika. — Strukturisomeri uppkommer
därigenom, att atomerna inom molekylen binda
varandra på olika sätt; de olika formerna kunna
uttryckas med olika strukturformler. Så kunna av
kolvätet butan två former finnas:
CH3CH2CH2CH3, normal butan,
och CHs>CH.CH3, iso-butan.
Med stigande antal kolatomer i molekylen växer
antalet isomerer raskt. Så förekomma av
amyl-alkohol, C5H12O, 8 former. Av kolvätet Ci3H28 äro
icke mindre än 802 olika former tänkbara. —
Struk-turisomera äro även metyleter, CH3 • O • CH3, och
etylalkohol, CH3 • CH2OH. — Av de olika
isomeri-fallen vid bensolderivaten märkas dess
disubstitu-tionsderivat:
Även inom den oorganiska kemien finnas i. Så
t.ex. hydratationsisomeri (jfr Komplexa
föreningar)
och ^Cr(H2O)6j Cl3,
jonisationsisomeri
[Co (NHS)5] S°4 och [Co (NH34)J Br m’fL
Stereoisomeri uppkommer, om ämnen ha
samma struktur men olika konfiguration, d.v.s.
atomerna ligga inom molekylen lagrade på olika
sätt i rummet. Innehåller ett ämne en s.k.
asymmetrisk kolatom, d.v.s. en kolatom, som binder
fyra olika atomer el. atomgrupper, kunna två
formler uppställas, vilka
äro spegelbilder av
varandra. De två
föreningar, vilka
motsvaras av dessa formler,
skilja sig till sina
egenskaper endast
därige
nom att de förhålla sig olika till polariserat ljus.
Denna form av i. kallas därför ofta optisk i.
Den ena formen, höger- el. dextroformen,
vrider polarisationsplanet av en genomfallande
polariserad ljusstråle åt h., den andra formen
vänster- el. 1 e v o f o r m e n åt v. En blandning av
dessa former, racemformen, är i förh. till
polariserat ljus inaktiv (se Racemisering). Om två
asymmetriska kolatomer förefinnas, som t.ex. i
vinsyra, kan dessutom en fjärde form förekomma, m
e-soformen, som har andra egenskaper och som
är inaktiv på gr. av intramolekylär kompensation.
Schematiskt kunna
formlerna tecknas på
vidstående sätt.
Förefinnas ännu flera
asymmetriska
kolatomer i molekylen,
kan ett mycket stort
antal isomera former finnas. Av sockerarterna äro
t.ex. glykos, mannos och galaktos stereoisomera.
Andra fall av stereoisomeri uppkomma, då två
kolatomer äro förenade med varandra medelst en
dubbelbindning och vardera dessutom med två olika
atomer el. atomgrupper. Denna i. kallas
cis-trans-isomeri el. geometrisk i. Ex. härpå äro:
H • C•COOH H•C•COOH
II II
HOCO•C•H H•C•COOH
fumarsyra maleinsyra
(transform) (cisform)
På liknande sätt kunna stereoisomera former
uppkomma, då två kväveatomer äro förenade med
varandra medelst dubbelbindning. Så kunna
diazo-föreningar förekomma i två former, t.ex.
C6H5 • N C6H5 • N
II II
Cl • N N • Cl
syn-formen anti-formen
Med tautomeri, desmotropi el.
pseudo-m e r i förstår man det fenomen, att en förening
kan reagera enl. två olika formler. Ex. härpå är
acetättikestern, som kan reagera enl. formlerna:
CH3 • COCH, • COOC2H5
ketoformen
CH3 • C(OH) : CH • COOC2H5
enolformen
I en del fall kunna dessa olika former isoleras
men övergå lätt i varandra, varvid ett
jämviktstillstånd inträder. — I. vid grundämnen kallas a
1-1 o t r o p i. Så kan t.ex. fosfor förekomma både
som gul och röd fosfor, vilka ha olika egenskaper.
Enantiotropi kallas allotropi hos ämnen, som
omvandlas i varandra vid bestämd temp. (och
bestämt tryck). Sålunda omvandlas vid temp. under
96° och atmosfärstryck monoklint svavel i
rom-biskt och vid temp. över 96° tvärtom. Under 96°
är således rombiskt, över 96° monoklint svavel den
stabila formen. Monotropi kallas allotropi hos
ämnen, som icke ha någon bestämd
omvandlings-punkt utan där alltid den ena formen är instabil,
t.ex. gul fosfor, den andra formen stabil, t.ex. röd
fosfor. — Jfr Mesomeri. [Lj.]El.
Isomerise’ring (se Isomeri), omvandling av
organiska föreningar med raka kolkedjor av typen
(1) till sådana med förgrenade kolkedjor, t.ex.
av typen (2):
I I
C C
I I I I I I I I
—C—C—C—C— —C—C—C—C—C—
I I I I III
c
(I ) I
(2)
Isome’trisk (till grek. is’os, lik, och metron,
mått), reguljär.
Isometriska kristallsystemet, se Kristallsystem.
I, som inträden, låten hoppet fara! (ital. Lasciate
ogni speranza, voi ch/entrateP), sista versen ur
inskriften över porten till helvetet (Inferno) i
Dantes ”Divina Commedia” (N. Lovéns övers.).
Isomorfi’ (till grek. is’os, lik, och morfe’, form).
1) Fys., kem. Två el. flera ämnen sägas var i s
o-m o r f a, om följ, kriterier uppfyllas: analog
ke
— 763 —
— 764 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
