Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isomorfi - Isomorfism - Isoneph - Isonitriler, karbylaminer - Isonzo - Isooktan - Isop - Isopag - Isopal - Isopekt - Isoperimetriska problem - Isophyllus - Isoplet - Isopoda - Isopren - Isopropyl - Isopropylbensol - Isopropyltoluol - Isopsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOPSLÄKTET
misk sammansättning, analog kristallform och
förmåga att bilda biandkristaller. Ex. på i. äro den
hexagonalt kristalliserande kalcitgruppen och
pla-gioklas.
2) Psykol., teorien om ett funktionellt förhållande
mellan fysiologiska och psykiska processer.
Denna hypotes har utformats av bl.a. de psykofysiska
forskarna E. Hering och G. E. Müller. De antogo,
att den konkreta ordningen hos givna upplevelser
återger de tillhörande fysiologiska
hjärnproces-serna. Sålunda ansåg t.ex. Hering, att upplevelsen
av vitt, rött och gult är förbunden med
dissimila-tionsprocesser i hjärnan, medan upplevandet av
svart, grönt och blått är förbundet med
assimila-tionsprocesser. Gestaltpsykologien har ägnat
åtskilligt intresse åt i., emedan den ansetts ge
förklaring till vissa gestaltstrukturer. En av denna
riktnings främsta representanter, W. Köhler, anser
bl.a., att fenomenvärlden kommer att visa sig vara
ett omedelbart uttryck för hjärnprocesserna. De
hjärnfysiologiska teorier, som utgöra bakgrund till
H. Sjöbrings typologiska system, äro även starkt
isomorfistiskt färgade. E.Bng.
Isomorfism’ (se Isomorfi), matem., omvändbart
entydig avbildning av två matematiska system
på varandra, med bibehållande av deras struktur.
Sålunda är en omvändbart entydig avbildning av
två talkroppar på varandra en i., om mot summan
och produkten av två tal svara summan, resp,
produkten av bilderna. Betraktar man t.ex.
kroppen a + b \/2, där a och b genomlöpa alla
rationella tal, så är tillordningen a + b\/2^>-a— by/2
en i. av kroppen med sig själv, en s.k. a u t o m o
r-f i s m. H.Ji.
Isoneph [-eff’] (till grek. is’os, lik, och nef’os,
moln), linje (på kartor), som sammanbinder orter
med samma molnmängd.
Isonitriler, karbylaminer, organiska
föreningar med radikalen CN—, där kväveatomen
är bunden till nästa kolatom, i mots. till n i t r
i-1 e r*, där radikalen —CN medelst kolatomen är
bunden till nästa kolatom. I. bildas (jämte
nitri-ler) vid inverkan av alkyljodid på cyansilver
men kunna framställas lättare och renare genom
inverkan av kalilut och kloroform på
primära aminer, t.ex. C,H.NH, + CHC13 + 3KOH =
= 3KCI + 3H2O + C2HgNC. I. äro illaluktande,
färglösa vätskor, som äro beständiga mot
alka-lier men sönderdelas av syror. Ovannämnda
reaktion (karbylaminreaktionen), som går mycket
lätt, användes för identifiering av primära
aminer till skillnad från sekundära och tertiära
aminer och är mycket känslig, då den vidriga lukten
av i. igenkännes även i små koncentrationer. El.
Isonzo [isån’tså], flod i n.ö. Italien, upprinner i
Juliska alperna, mynnar med sumpigt delta i
Triestebukten; 136 km lång. Ang.
Isonzosla-gen under i:a världskriget se Världskrigen.
Isookta’n, kem., se Flygbensin och Oktantal.
Isop, bot., se Isopsläktet.
Isopa’g (till grek. is’os, lik, och pag’os, is, kyla),
linje (på kartor) genom orter med samma
isvaraktighet, d.v.s. tid mellan isläggningens
inträdande och islossningens avslutande. Istäckets
varaktighet t.ex. i nordligaste delen av Bottniska
viken är i medeltal 200 dagar. I. för 100 dagar
lö
per utefter upplandskusten och genom orter i
Stockholms inre skärgård.
Isopa’l. ett karbamidharts, se Konstmassor.
Isopekt’ (till grek. is’os, lik, och pektos’,
tillfrusen), linje (på kartor) genom orter med samma
isläggningsdatum. I. för t.ex. den 1 nov. går i
genomsnitt genom de nordligaste hamnarna vid
Bottniska viken.
Isoperime’triska problemet (till grek. is’os, lik,
och perimetrei’n, mäta runt om) består i att bland
alla slutna plana kurvor finna den, som innesluter
den största ytan. Att lösningen är en cirkel, är lätt
att gissa men ganska svårt att bevisa. Problemet
har senare generaliserats till en hel klass problem,
där man söker en kurva, som gör en integral
(motsv. kurvlängden) konstant, medan en annan
(motsv. ytan) blir maximum.
IsophylFus, -a, -um (lat., likbladig), artnamn
på växter, som i mots. till anhöriga ha bladen
lika utformade.
Isople’t (till grek. is’os, lik, och plethos, mängd),
kurva med samma värde av en storhet. De
meteorologiska fenomenen äro exempelvis funktioner
av årstiderna och av tiden på dygnet, då de
iakttagas. Man kan konstruera en bild, som samtidigt
tar hänsyn till båda dessa faktorer. Man avsätter
på en linje på bestämda, lika stora avstånd
månaderna och på en mot denna vinkelrät linje dygnets
tim. Känner man medelvärdet för juli mån. av
t.ex. temp. just för kl. 14 och denna t.ex. är +io°,
söker man den tid i juni, som har samma
medelvärde av temp. Punkterna sammanbindas. På så
sätt kan man fortsätta, och erhåller så området,
som innefattas av de båda linjerna fyllt av
kurvor, som sammanbinda tider med samma temp.
Det är ett överskådligt sätt att i planet framställa
en rymdbild. Även för temp. i höjden kan
liknande konstruktion göras. H.Kr.
Isop’oda, zool., se Likfotingar.
Isopre’n, CH2:C(CH3)CH:CH2,
metylbuta-d i e n, ett omättat kolväte; kokpunkt 370;
bildas vid torrdestillation av naturlig kautschuk. I.,
som lätt polymeriseras till en kautschukliknande
massa, kan användas som utgångsprodukt för
framställning av syntetisk kautschuk, och en
mängd forskare ha varit sysselsatta med att
utarbeta metoder, vilka kunna komma i fråga vid
industriell framställning av detta viktiga kolväte.
Numera tillverkas dock syntetiskt gummi
huvudsaki. av i:s modersubstans, butadien (t.ex. buna),
el. dess klorderivat (t.ex. neopren). I. kan
framställas av aceton och isoamylalkohol. [Lj.]El.
Isopropyl, kem., se Propyl.
Isopropylbensol, kem., se Cumol.
Isopropyltoluol, kem., se Cymol.
Isopsläktet, Hysso’pus, av fam. läppblommiga
växter, omfattar endast 1, i Sydeuropa och
Orienten inhemsk art, H. officina’lis, i s o p, en
kryddluktande, 3—5 dm hög, grenig halvbuske med i
ensidiga, axlika samlingar ordnade, mörkblå,
sällan vita el. röda blommor. I Sverige odlas isop
dels i trädgårdar som kantväxt, ofta i samband
med biodling, dels som medicinalväxt; av dess
blombärande, friska skott erhålles en drog, herba
hysso’pi. — Israeliterna använde isop vid olika
reningsceremonier (2 Mos. 12:22, 3 Mos. 14:4
— 765 —
— 766 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
