Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ixion - Ixobrychus - Ixodes, Ixodidae - Ixofreni - Ixoidi - Ixora - Ixothymi - Iynx - Izikowitz, 1. Sander - Izikowitz, 2. Karl Gustaf - Izjevsk - Izjma - Izjorskaja Zemlja - Izmir, Smyrna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IXOBRYCHUS
till kentaurerna. Till straff blev I. i Hades
fängslad vid ett svängande eldhjul.
Ixobry’chus [-k-], zool., se Dvärghägrar.
Ixo’des, Ixo’didae, zool., se Fästingar.
Ixofreni’ (till grek, ixos’, fågellim, och fren,
själ), psykiatr., beteckning för ett
egenskapskom-plex, vari tröghet och explosivitet äro mest
utmärkande. Begreppet i. infördes i den psykiatriska
litteraturen av den danske läkaren E. Strömgren
och har bearbetats framför allt av H. Sjöbring.
I. i Sjöbrings mening betecknar en ”ärftligt”
betingad personlighetsförändring
(sammanhängande med organisk hjärnskada av lättare el.
svårare art), ”som kan leda till insufficienser av
olika grad, däribland under vissa omständigheter
även grövre epileptiska manifestationer, ss. anfall
m.m.”. Även bland friska människor påträffar
man i. el., som man i mer normala sammanhang
ofta skriver, ixoidi och ixothymi. De
ixo-frena äro på ett särskilt sätt tungt intensiva,
otympliga, med en viss seg entonighet och
bristande elasticitet i sitt beteende. Deras
anpassning blir därför trög och omständlig, de fastna
gärna vid det, som för tillfället sysselsätter dem,
perseverera, och förefalla på det hela taget
klibbande och häftande. Benägenheten för affektiv
uppladdning tar sig uttryck på olika områden:
de bli hypersexuella, barnsligt kelna, överdrivet
religiösa, hypokondriska el. paranoida. Ofta
växlar deras status från dag till dag med av yttre
förändringar oberoende förstämningstillstånd. Den
ixofrena människan upplever endast långsamt,
hur den omgivande situationen förändrar
karaktär, hur personer, som till att börja med
välvilligt lyssnat på henne, visa tydliga tecken till
otålighet, hur en viss problematik omlagras och
förlorar sin aktualitet. Så länge som möjligt
håller hon kvar sin egen situationsbild, sina egna
värderingar och målsättningar. Efter hand ökas
emellertid skillnaden mellan upplevd och verklig
situation och uppenbaras slutl. även för den
ixofrene själv. Denna plötsliga fordran på
anpassning får sällan till svar en snabb, rationell
omorganisation av upplevelsefältet. I stället
följer en primitivreaktion, en förstämning med
särsk. djupa verkningar, därför att den ixofrene
intensivt och oavkortat hängivit sig åt sina
värderingar. Utpräglad i. är icke ovanlig bland
asociala, t.ex. bland sådana, som utföra kriminella
handlingar i ett tillstånd av stark förstämning
(raseri, besvikelse); förstämningstillstånd av
denna art höra ofta samman med fullständig
för-dunkling av medvetandet (liksom under de
epileptiska anfallen). — Litt.: E. Strömgren, ”Om
den ixothyme Psyke” (i ”Hospitalstidende”, 79,
1936); B. Gerle, ”1. och asocialitet” (i ”Festskrift
till Henrik Sjöbring”, 1944). G.Sth.
Ixoidi’, psykiatr., se Ixofreni.
Ixo’ra, släkte av fam. krappväxter, med o. 150
i tropikerna förekommande arter, de flesta i
Ost-indien och på Ostindiska öarna, utgörande buskar
el. små träd med läderartade blad, vita, rosenröda
el. purpurfärgade blommor i flocklik
knippeblomställning samt bärfrukt. I. ferr’ea (Sider ox’ylon
triflo’rum), ett på Antillerna allmänt förekommande
träd, lämnar västindiskt järnträ, även kallat
järnträ från Martinique.
Ixothymi’, psykiatr., se Ixofreni.
Tynx, Jynx, fågelsläkte, se Göktyta.
Izikowitz [-kå’-]. 1) Sander Jacob I., läkare
(f. 24/ä 1897), med. lic. 1940, med. dr 1942, doc.
i psykiatri vid Karolinska inst. sedan s.å.,
överläkare vid Beckomberga sjukhus sedan 1946. I.
har utfört arbeten i psykiatri och neurologi. Han
har särsk. intresserat sig för alkoholismens
medicinska behandling. Vid den under hans ledning
inrättade avd. för alkoholister vid Beckomberga
sjukhus har han med goda resultat utarbetat nya
metoder för behandling av patologisk
alkoholhunger. A.G.
2) Karl Gustaf L, den föreg:s bror,
etno-graf (f. 26/u 1903), fil. dr i Göteborg 1935
(”Mu-sical and other sound instruments of the South
American indians”), studerade 1935—36 vid
London Schooi of Economics, vid California Univ.
i Berkeley och vid École franqaise
d’Extréme-Orient i Hanoi, biev 1936 doc. i allmän och
jämförande etnografi vid Göteborgs högsk. 1936—
38 företog I. en etnografisk forskningsresa till
Franska Indokina, skildrad i ”över dimmornas
berg” (1944) m.fl. skrifter. 1944 blev I.
intendent för den etnografiska avd. vid Göteborgs
museum. G.Lm.
Izjevsk [izä’fsk], huvudstad i Udmurtska ASSR,
Sovjetunionen; 175,740 inv. (1939; 63,200 1926).
I. ligger vid floden Izj, 42 km från dess utlopp
i Kama och vid en gren till
Kazan—Sverdlovsk-järnvägen. I:s utveckling till industristad
började 1760, d.v.s. efter grundandet av ett
gevärsfaktori, det största i Ryssland. 1913 hade
faktoriet 8,000 arbetare, men under 1 :a världskriget
växte arbetsstyrkan till 30,000 man. Under
sov-jetregimen ha industrianläggningarna i I.
genomgått en fullständig modernisering och bl.a.
utökats med kvalitetsmetall-, transportmedels-
(motorcykel- och cykel-) samt maskinfabriker. Edg.K.
Izjma [i’zmn], vänsterbiflod till Petjora inom
Komi ASSR, RSFSR, c:a 500 km lång,
upprinner på 63° n.br. och 550 ö.lgd.
Izjorskaja Zemlja [izå’rskaje zimlia’], ryska
namnet på Ingermanland.
Izmi’r, sedan 1929 officiellt namn på S m y
r-n a, Turkiets till storleken 3:e stad; 200,088 inv.
(1945). I. är huvudstad i vilajetet Izmir (12,502
km2; 675,986 inv. 1945) och beläget vid innersta
delen av den 70 km långa Izmirviken på Mindre
Asiens ö. kust. Staden är vackert belägen på
sluttningarna av de 500—900 m höga berg, vilka
i s., ö. och n. omgiva den. Hamnen äger en 3
km lång kaj men löpte länge risk att avskäras
från havet genom förskjutningar av floden Gediz
Chais delta. I förebyggande syfte har man
flyttat flodens utlopp 22 km längre åt n. I. står i
förbindelse med landets järnvägsnät genom
linjer mot ö. till Afyonkarahisar, mot n. till
Ban-dirma och mot s.ö. till Igirdir. I. är Turkiets
största export- och näst största importhamn.
Export av tobak, fikon, russin, mattor, bomull
och opium. Industrien framställer textilvaror,
särsk. mattor, samt keramik och olivolja. —
Urspr. en eolisk koloni, grundad på en brant
klippa vid Hermosflodens (Gediz Chai) utlopp
i Kolofonviken, erövrades I. av jonierna och
förstördes av kung Alyattes 575 f.Kr.,
återupp
— 915 —
— 916 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
