Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacques - Jacques, Norbert - Jacquin, Nikolaus Joseph - Jacta est alea - Jaculidae - Jaculus - Jadassohn, Salomon - Jade (mineral) - Jade (vik) - Jadebusen - Jadeit - Jaddwiga - Jaeckel, Willy - Jæderen - Jaederholm, Gustav Axel - Jaeger, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JACQUES
Jacques [zakk], franska namnformen för
Jakob. — Jacques Bonhomme, se Bonhomie och
Jac-querie.
Jacques [zakk], N o r b e r t, tysk författare (f.
1880). J. har skrivit exotiska romaner och
reseskildringar, ss. ”Funchal” (1909), ”Dr. Mabuse”
(1921), ”Auf dem chinesischen Fluss” (s.å.; sv.
övers. ”På långfärd och fest bland kineser”,
1922), ”Der Kaufherr von Shanghai” (1925),
”Der Feueraffe” (1926), ”Fünf in der Siidsee”
(x93o), ”Gold in Afrika” (1931), ”Mann und
Teufel” (1934), ”Afrikanisches Tagebuch” (1936),
”Leidenschaft” (1939), ”Trommler Barnum” (1943)
och ”Am Rande der Welt” (1947). E.
Jacquin [zakät)’], Nikolaus Joseph,
österrikisk botanist (1727—1817), 1752 läkare i Wien,
företog 1755—59 en forskningsfärd till Västindien
och Sydamerika och hemförde därifrån rika
samlingar, 1763 bergsråd och prof, i kemi i Chemnitz,
1768—1807 i botanik och praktisk ekonomi i Wien,
därmed förenande föreståndarskapet över Wiens,
senare även Schönbrunns botaniska trädgård. J.
var en av de förnämsta anhängarna av den
Lin-néska systematiken och utgav ett stort antal
monumentala verk över Österrikes och Amerikas floror
samt över växterna i Wiens och Schönbrunns
botaniska trädgårdar (över 30 bd med flera tusen
kolorerade planscher). G.
Jacta est alea, se Alea jacta est.
JacuFidae, se Springråttor.
Jac’ulus, se ökenspringråttor.
Ja’dassohn, Salomon, tysk musikteoretiker
och tonsättare (1831—1902), studerade för bl.a.
Liszt och M. Hauptmann, blev dirigent i Leipzig
och 1871 lärare i teori och komposition vid
konser-vatoriet där. J :s läroböcker, ”Lehrbuch der
Har-monie” (1883), ”Lehrbuch des einfachen, doppelten,
drei- und vierfachen Contrapunkts” (1884), ”Die
Lehre vom Canon und von der Fuge” (s.å.) m.fl.,
som följa den äldre riktningen, vunno stor
spridning. I sina kompositioner, omfattande
orkesterverk, kammarmusik och sånger, framstår J. främst
som en kanonformens mästare. F.Sl.
Jade [fra. utt. zadd, eng. Jéid], miner.,
sammanfattande benämning på jadeit och nefrit. Namnet
kommer av spa. piedra de la hijada, ”njursten”
(jfr bet. av nefrit), och j. har fordom i olika
kulturer som amulett ansetts verksam mot njur- o.a.
inre åkommor. J:s vackra färg, växlande från
nästan rent vitt till djupaste mörkgrönt, dess stora
seghet och täta, jämna struktur samt dess
lämplighet för skulptering ha gjort det till ett mycket
uppskattat material ända sedan äldsta tider. Särsk.
är Kina känt för urgammal och rik
jadebearbet-ning. Kina är huvudavnämaren från jordens
rikaste fyndplats av j., i n. Burma. Även i själva
Kina, i Indien, Tibet, Sibirien har på spridda
platser hittats j. — I fynd från det forntida Amerika
— Mexico, Mellanamerika, Peru — har man funnit
tusentals jadeföremål, ss. vapen, votivgåvor,
kultföremål och smycken. — I Europa brukades j.
mycket under yngre stenålder, särsk. till yxor.
Bl.a. har man gjort rika fynd i schweiziska
pål-byggnader, men även i Tyskland, Frankrike,
Italien och Belgien. Man trodde länge, att all j.
importerades från Orienten, men numera vet man,
att j. förekommer i Alperna, delar av Apenninerna
och i Schlesien. I.
Jade, vik av Nordsjön i n.v. Tyskland, bildad
genom stormfloder i jan. 1219 och jan. 1511; dess
inre runda och grunda del kallas Jadebusen.
På J :s v. sida ligger Wilhelmshafen, förbundet med
Emden och Ems genom E m s-J a d e-k a n a 1 e n.
Ja’debusen [-bozan], se Jade.
Jadeit, miner., NaAl(SiO3)2,
natrium-aluminium-silikat, tillhörande pyroxengruppen, uppträder i
täta, mycket sega, fintrådiga aggregat av
ljusgrön, stundom nästan vit färg. J. brytes
huvudsaki. i Burma och bearbetas i Kina. Se Jade.
Jadwiga [-vii’-], polska namnformen för Hedvig.
Jaeckel [jäkk’al], W i 11 y, tysk målare och
grafiker (f. 1888), arbetar al fresco, i olja, litografi
och radering i ett starkt lineärt maner med
särskild vikt lagd vid den rytmiska samklangen
mellan figur och landskap.
Jæ’deren, kustslätt i Norge, se Jæren.
Jaederholm [jä’-], Gustav Axel, psykolog,
pedagog (1882—1936), fil. dr och doc. i psykologi
och pedagogik i Lund 1914; prof, i filosofi och
pedagogik vid
Göteborgs högsk. sedan
1919; tjänstgjorde som
prof, vid univ. i
Ber-keley (1926, 1927,
1930) och i Los
Ange-les (1929, 1930); utgav
fr.o.m. 1933 ”Acta
psychologica
gotho-burgensia”. — J: s
teoretiskt psykologiska
arbeten behandla
in-telligensmätningsbe-greppet och visa
vägen för en kausal
analys av intelligensen.
För praktiska skoländamål i Sverige reviderade
han Binets intelligensmätningsskala
(”Undersökningar över intelligensmätningarnas teori och
praxis”, 2 bd, 1914). ”Handlingen som
erfarenhetens organisatör” (1918) är en genetisk psykologi,
där J. tecknar grundlinjerna av en de psykiska
funktionernas hierarki. På yrkespedagogikens
område har J. utbildat och tillämpat moderna
arbets-analytiska metoder (”Undervisning i
försäljnings-konst”, 1926, ”Psychoteknik des Verkaufs”, s.å.,
”Die Psychologie der Anzeige” i ”Grundriss der
Betriebswirtschaftlehre”, 13, 1928). N.
Jaeger [jä’-], Johannes Wilhelm, tysk-svensk
fotograf (1832—1908). Efter konststudier vid
må-larakad. i Berlin 1848—-51 ägnade sig J. åt
fotografyrket i Tyskland, Danmark och Sverige. Han
kom till Sverige 1857, var först verksam som
resefotograf och porträttmålare men slog sig
1860 ned i Stockholm, där hans fotografiateljé
snart blev en av landets förnämsta. J. införde
flera fotografiska nyheter till Sverige, bl.a.
ljustrycket, och drev under 1880-talet en fabrik för
tillverkning av fotografiska torrplåtar. Han
framställde även i stor skala fotografiska
reproduktioner efter konstverk och utgav omfattande
kataloger i ljustryck häröver, t.ex. ”Nordiskt
konst-närsalbum” (1878—79). J. sålde 1890 sin ateljé
och flyttade tillbaka till Tyskland. KS.
— 943 —
— 944 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
