Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakobiter (England) - Jakobsberg (Järfälla socken) - Jakobsberg (Björnlunda socken) - Jakobsbergs folkhögskola - Jakobs brev - Jakobsdal - Jakobsen, Jakob - Jakobsen, Frode - Jakobs församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOBS FÖRSAMLING
anknöto de redan 1715 förhandlingar, vilka
sedermera fortsattes genom Görtz och Gyllenborg. I
det invecklade politiska spelet under dessa år
spelade dessa jakobitförhandlingar såväl med Sverige
som med Spanien och Ryssland en ganska
betydande roll. — Litt.: F. W. Head, ”The fallen
Stu-arts” (1901); K. J. Hartman, ”Åländska
kongressen och dess förhistoria” (5 bd, 1921—31); S.
Jäger-skiöld, ”Sverige och Europa 1716—18” (1937). P.S.
Jakobsberg, villasamhälle i Järfälla sn i
Uppland, vid statsbanan Stockholm—Tillberga 17 km
n.v. om Stockholms centrum; 1,338 inv. (1946).
I samhället, som började bebyggas 1920,
ligger Jakobsbergs folkhögskola*. Här finnas vidare
snickerifabriker, en lådfabrik, tillhörande ab.
Stockholms lådfabrik (aktiekapital 100,000 kr), en
mekanisk verkstad, tillhörande L. Schuberth &
co. ab. (aktiekapital 60,000 kr), samt ab.
Foto-mekano (35 arb.). Svenska entreprenad ab.,
In-dustridiesel ab. och Sahlén & Wicander ab. ha
sin rörelse delvis förlagd till J. P.
Jakobsberg, gods i Björnlunda sn i
Södermanland, vid s.ö. ändan av den lilla Haversjön,
omfattar 1,612 ha, därav 401 åker, med ett
taxeringsvärde av 713,400 kr; till huvudgården höra
bl.a. 176 ha åker. Huvudbyggnaden är av
reveterat trä i en våning med frontespis.
Godset, vars ursprungliga namn var Löta, köptes
1674 av Jakob Wattrang, som gav det namnet
J. Hans sonson J. Wattrang gjorde 1788 J. till
fideikommiss för en brorson; nuv. innehavare är
C.-A. Wattrang. P.
Jakobsbergs folkhögskola i Järfälla sn,
Uppland, grundades 1919 på initiativ av rektor
K. Petander. Utom de i
folkhögskoleundervis-ningen vanliga ämnena har J. på schemat även
nationalekonomi och kooperation, näringsgeografi,
bankkunskap och bokföring. J. riktar sig särsk.
till av kooperationen intresserade personer och
avser dessutom att främja internordiskt
samarbete, bl.a. genom årliga nordiska stipendier från
Kooperativa förbundet. Skolan äges av
Föreningen Jakobsbergs folkhögskola och åtnjuter anslag
av landstinget. E.Bng.
Jakobs brev, ett av de s.k. ”katolska” breven i
NT (i de flesta bibeluppl. det i:a i ordningen, jfr
Gal. 2:9, i sv. NT det 6:e), är en traktat av
förmanande innehåll, författad i slutet av i:a årh. och
riktad till ”de 12 stammarna i förskingringen”,
d.v.s. den kristna kyrkan. Förf, kallar sig själv
”Jakob, Guds tjänare” och identifieras i den
kyrkliga traditionen med Jesu broder Jakob, ledaren av
urförsamlingen i Jerusalem. I själva verket är
det en hellenistisk judekristen, som skriver en god
grekiska och är förtrogen med sin tids
allmänbildning. Hans sententiösa och bildrika språk
påminner både om judisk vishetslitteratur och grekisk
populärfilosofi (”diatriben”). Förf, yrkar på
praktisk kristendom och polemiserar mot en karikatyr
av Pauli lära om tro och gärningar. (Luther
utdömde J:s brev som en förkunnelse av
gärningarna framför tron.) Till tankegång och
fromhets-typ står det nära de äldsta evang. — Litt.: M.
Dibelius, ”Der Brief des Jakobus” (7 Aufl. 1921);
H. Windisch, ”Die katholischen Briefe” (2 Aufl.
1931); L. Brun, ”J.” (1941). A.J.F.
Jakobsdal, slott i Solna, se Ulriksdal.
Jakobsen, Jakob, färöisk filolog (1864—1918),
ägnade sig åt studiet av sin fäderneös språk och
minnena av fornnordiskt tungomål på
Shetlands-och Orkneyöarna. Bland hans skrifter märkas:
”The dialect and placenames of Shetland” (1897),
”Shetlandsöernes stednavne” (i ”Aarböger for
nordisk Oldkyndighed”, 1901) och ”Etymologisk
ordbog over det norröne sprog paa Shetland” (1908—
21, delvis postumt utg. av F. Jonsson). J. har
även utg. ett ”Diplomatarium Færoense” (1907)
samt en betydande saml. av färöiska ord, tr. som
bd 2 i V. U. Hammershaimb, ”Færösk anthologi”
(1891). E.H.
Jakobsen, F r o d e, dansk politiker (f. 1906).
Efter att urspr. ha fått lantbruksutbildning
studerade J. tyska vid Köpenhamns univ. och blev
cand. mag. 1939. Under tyskarnas ockupation
av Danmark grundade han 1941 Dansk
Studie-ring (Ringen), en av de första danska
motståndsrörelserna, vars ordf, han blev. I egenskap av
ledande kraft för denna stora organisation
deltog han aktivt i bildandet av Danmarks
Friheds-raad 1943 och blev därefter ordf, i dess
kommando- och arresteringsutskott. J. organiserade
mobiliseringen av de illegala styrkorna, ledde
arresteringarna och sörjde under den första
tiden efter landets befrielse (1945) för ordningens
upprätthållande, till dess polismyndigheterna åter
kunde överta sina funktioner. J. blev minister
utan portfölj i samlingsregeringen Buhl 1945 och
blev s.å. socialdemokratisk led. av Folketinget.
Han har varit led. av åtskilliga nämnder och
kommittéer med ansvarsfulla uppdrag och blev
1949 civil hemvärnskommitterad. J., som hade
huvudansvaret för den fredliga upplösningen av
de illegala styrkorna efter 2:a världskrigets slut,
har gjort sig bemärkt för sin insats inom
hem-värnsrörelsen och för sitt arbete till fromma för
Europarörelsen. J.D.
Jakobs församling i Stockholm omfattar ö.
delen av Norrmalm samt Skeppsholmen och
Kas-tellholmen; 5,148 inv. (1949). — J. ägde under
medeltiden en kyrkbyggnad, belägen något n.
om den nuv. Denna nedrevs 1527 på Gustav
Vasas initiativ. 1580 beslöt Johan III att
återuppbygga kyrkan på dess nuv. plats, och 1588
—92 realiserades dessa planer, sannolikt under
ledning av Willem Boy. Byggnaden hann dock
endast delvis uppföras under denna tid, och först
1634—43 utfördes de slutliga arbetena, då valv,
takresning, torn och huggstensportaler tillkommo.
Ytterligare förändringar undergick kyrkan under
1700-talet, då centraltornet erhöll sin
karakteristiska huv efter Hårlemans ritningar. Därefter
har den undergått ett flertal restaureringar,
senast 1936—37. Kyrkan är en treskeppig
långkyrka, vars strävsystem och markerade gotiska
fönster återgå på 1500-talsskedet. De runda
kolonner, som bära upp valven, liksom den rika
huggstensutsmyckningen representera 1600-talets
insats. Denna är knuten till murmästaren Hans
Freesters och stenhuggaren Henrik Bloms namn.
Det har emellertid med starka skäl gjorts
sannolikt, att den konstnärliga ledningen under detta
skede i själva verket ålegat byggmästaren Hans
Jakob Kristler. Stilhistoriskt framstår byggnaden
som en representant för det slutande 1500-talets
— 969 —
— 970 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
