Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakobs församling - Jakobshavn - Jakobsit - Jakobs kyrka - Jakobslejdare - Jakobson och Jakobsson - Jakobsson, Theodor - Jakobson, Nils - Jakobson, Carl Robert - Jakobson, Roman - Jakobsstav, gradstock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOBSHAVN
Jakobs kyrka, s. portalen.
och det begynnande 1600-talets postgotiska
strömningar. P.;E.Ln.
Jakobshavn [-haun], kolonidistrikt, syssel och
pastorat i Västgrönland, omfattande ett smalt
kustland inne i Disko Bugt n. om Isfjorden. Under 2:a
världskriget införlivades den del av kolonidistr.
Ritenbenk, som ligger på fastlandet, med J. 1,721
inv., därav 1,700 grönländare (1947). —
Koloniorten Jakobshavn nära Isfjordens mynning
grundades 1741 av köpmannen Jacob Severin, som
vid denna tidpunkt innehade monopol på
grön-landshandeln. Betydande fångst av hälleflundra.
614 inv., därav 593 grönländare (1947). K.Jn.
Jakobsi’t, miner., manganferrit, Mn [(Fe, Mn)O2]2,
mineral av spinellgruppen. J. förekommer som
svarta oktaedriska kristaller el. rundade korn vid
Jakobsberg o.a. järngruvor i Värmland, där den
som malm bearbetas på mangan.
Jakobs kyrka, i Stockholm, se Jakobs
församling.
Jakobslejdare, sjöv., se Jakobs stege.
Jakobson och Jakobsson. Dessa uppslagsord ha
sammanförts till en artikelserie. Se även
Jacobson.
Jakobsson, Gustaf T h e o d o r, militär,
museiman (f. 7/s 1883), officer vid Boden-Karlsborgs
art.-reg. 1904, överstelöjtnant 1936, överste 1948.
J. var chef för Arméförvaltningens artilleridep:s
kontrollavd. 1919—33. Han knöts till det nuv.
Armémuseum 1930 och blev 1932 dess
föreståndare, sedan 1937 med titeln styresman. Under
hans ledning har Armémuseum helt omdanats,
varvid det betydligt utökats och erhållit en
modern uppställning. J. har utg. ”Lantmilitär
beväpning och beklädnad under äldre Vasatiden och
Gustaf II Adolfs tid” (1938), ”Artilleriet under
Karl XII:s-tiden” (1943) och ”Svenskt lantförsvar
från medeltid till nutid i Armémuseum” (1945)
samt har skrivit ett stort antal främst
vapenhistoriska uppsatser. J. är initiativtagare till Svenska
vapenhistoriska sällskapet, vars ordf, han är
sedan 1944. S.E.B.
Jakobson, Nils Jakob Verner, väg- och
vattenbyggare (f. 25/2 1896), examinerad från
Tekniska högsk. i Stockholm 1920, direktörsassistent
i Dalälvens regleringsförening 1921—33 och i
Indalsälvens regleringsförening 1930—33, dir. i
Dalälvens regleringsförening (sedan 1935
Dalälvens vattenregleringsföretag) och i Indalsälvens
regleringsförening sedan 1933, i Faxälvens
regleringsförening sedan 1942, ordf, i
Holmsjön—Le-ringens regleringsförening sedan 1943 och i
Ljusnans och Voxnans regleringsförening sedan 1949.
J. har utg. ett flertal skrifter i
sjöregleringsfrågor. : S.Es-
Jakobson, Carl Robert, estnisk politiker
(1841—82), se Jacobson.
Jakobson, Roman, rysk-judisk språkforskare
(f. 1896), efter filologiska studier i Moskva
anställd vid ryska legationen i Prag, senare prof,
i Brünn. Efter 1938 har J. varit verksam bl.a. :
Danmark, Sverige och USA. J :s tidigare
forskningar voro ägnade den tjeckiska litteraturen och
metriken. Utanför slavisternas krets är J. mest
känd som en av de ledande inom den s.k.
fono-logien. Hans fonologiskt och strukturlingvistiskt
orienterade arbeten behandla dels rent slaviska
problem (”Remarques sur 1’évolution
phonologi-que du russe comparée å celle des autres langues
slaves”, 1929), dels allmänspråkliga (”Prinzipien
der historischen Phonologie”, i ”Travaux du Cercle
linguistique de Prague”, 4, 1931; ”Beitrag zur
all-gemeinen Kasuslehre”, därst., 6, 1936). Med sitt
arbete ”Kindersprache, Aphasie und allgemeine
Lautgesetze” (i ”Språkvetenskapliga sällskapets i
Uppsala förhandlingar 1940—1942”, 1942) har J.
insatt barnspråkets och de språkpatologiska
fenomenens problem i deras språkvetenskapliga
sammanhang. B.M.
Jakobsstav, gradstock (lat. baRulus Jacob,
rad’ius astronom’icus), ett av Levi ben Gerson (d.
1344) beskrivet astronomiskt instrument för
mätning av vinkelavstånd. Längs staven ae (se fig.)
är en tvärstav cd
förskjut-bar och inställes så, att den,
sedd från a, täcker avståndet
mellan de båda punkter,
vilkas vinkelavstånd skall
mätas. Denna vinkels storlek,
är då bestämd av cd:s läge
på ae, vilken senare är så
graderad, att vinkeln direkt kan avläsas. Man
kan öka antalet tvärstavar till 2 (fg) el. flera
för att öka mätningens noggrannhet och för
att kunna nyttja mindre tvärstav vid mätning
av mindre vinklar. Från mitten av 1500- och in på
1700-talet användes j. även av sjömännen för att
mäta solens höjd. M.
— 971 —
— 972 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
