Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakobsstaven - Jakobs stege, jakobslejdare - Jakobstad - Jakobstadt - Jakobs älv - Jakob Ulvsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON
Jakobstad.
Jakobsstaven, namn på de tre sjärnor, som bilda
Orions bälte; se Orion.
Jakobs stege, jakobslejdare, sjöv.,
replejdare med trästeg på akterkant av mast el. stång.
Jakobstad, fi. Pietarsaari, stad i Vasa län,
Finland, vid Bottniska vikens kust; 28 km2; 7,671 inv.
(1948), övervägande svensktalande. 1950
införlivas med stadsområdet folkrika förorter i
grannkommunen Pedersöre, varigenom folkmängden
stiger till c:a 13,000. — J. är uppkallat efter
riks-marsken Jakob De la Gardie och anlades 1652
i dennes förläning i Pedersöre sn av hans änka
Ebba Brahe. Den fick 1763 medelbar och 1793
egen stapelrätt. Staden hade en storhetstid som
handels- och sjöfartsstad under förra hälften av
1800-talet. Numera har J. främst betydelse som
industriort. — J. har en regelbunden stadsplan
med breda gator och flera planteringar.
Bebyggelsen består övervägande av låga trähus. Bland
större byggnader märkas kyrkan (uppförd 1731),
Malmska gården, inrymmande museum och
stads-bibl., rådhuset (uppfört 1877), sparbanken
(arkitekt R. Eklund), brandkårshuset (arkitekt T.
Grut) m.fl. Friluftsskulpturer: J. L. Runebergs
staty (Valter Runeberg) och hjältegraven (Ville
Vallgren). Antalet arbetsställen inom industrien
är 45 med 2,880 arbetare (1947). Bland större
industriföretag märkas Ph. U. Strengberg & co.
ab:s tobaksfabrik (grundad 1762),
Wärtsiläkon-cernens mekaniska verkstad, Jakobstads
cellulosa-ab:s sulfitcellulosafabrik, Alholmens såg, tillhörig
Wilh. Schauman ab., m.fl. Stadens uthamn vid
Alholmen har ett djup av 6 m och en kajlängd av
680 m. J. fick järnvägsförbindelse med
österbottniska stambanan över Bennäs 1887 och
hamnbana till Alholmen. Staden har en omfattande
export av träförädlingsprodukter. Svenskt
sam-lyceum och finsk mellanskola. J. är J. L.
Rune
bergs födelsestad. — Litt.: Alma Söderhjelm, ”J:s
historia” (3 bd, 1907—14); O. Nikula, ”Malmska
handelshuset i J.” (1948). Mdn.
Jakobstadt [ja’kåpjtat], lett. Jèkabpils, stad i
s.ö. Lettland, på Dünas s. strand; 5,826 inv.
(1935). Staden grundades 1650 av hertig Jakob
av Kurland. Vid J. stod 26/? 1704 ett slag, vari
A. L. Lewenhaupt med 3,000 svenskar och 2,000—
3,000 polacker under Sapieha tillfogade den till
o. 15,000 uppgående rysk-litauiska hären ett svårt
nederlag.
Jakobs älv, fi. Vuoremijoki, no. Jakobselv,
gränsflod mellan Sovjetunionen och Norge, rinner i
n. riktning och mynnar i Ishavet; längd 28 km.
Jakob Ulvsson, ärkebiskop (d. 1521). J:s
tidigare karriär är ofullständigt känd; han bedrev
studier i Rostock och Paris, var magis’ter aPtium, blev
kanik i Uppsala och vistades 1465—70 i Rom, där
han 1468 utnämndes till ärkedjäkne i Växjö. 1469
ingick underrättelse om Uppsalakapitlets nyval av
ärkebiskop. Man hade under påtryckning från kung
Karl valt dennes släkting Tord Pedersson Bonde,
dekan i Linköping, vars konfirmationsutgifter
täcktes av konungen genom ett lån i Lübeck, på
villkor att Almare-Stäkets slott skulle tillfalla
Kronan. Denna transaktion, stödd av det mot den
föreg. ärkebiskopen, Jöns Bengtsson,
oppositionella kapitlet, torde ha förefallit kurian betänklig. I
stället utsågs J. till ärkebiskop genom provision,
och på hösten 1470 övertog han sitt ämbete. I
rikspolitiken stod J. redan 1471 i opposition mot
Sten Stures krigspolitik, och han bibehöll denna
inställning, ehuru vid vissa tillfällen mera dämpad,
över huvud präglade det kyrkliga fredsidealet
hans politiska ståndpunktstagande under hela hans
liv. Det var han, som 1494—97 störtade Sten Sture
och beredde väg för kung Hans; under hans
medverkan avsattes konungen några år senare, och han
— 973 —
— 974 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
