Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktvård och viltvård - Jaktvårdsavgift - Jaktvårdsfonden - Jaktvårdsområde - Jaktzoologi - Jaktår - Jakub (Yakub) - Jakub beg, Muhammed, Bedöwlet - Jakuchu - Jakut, ibn Abdallah - Jakuter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKTVÅRDSAVGIFT
är för svag för att kunna ge upphov till ett
nöjaktigt bestånd. Uppfödning av utplanteringsdjur
bedrives i särskilda anläggningar, ss. fasanerier
och hargårdar. Även fångst av vilda djur å
lämpliga trakter förekommer. Distributionen av
materialet handhas av jaktvårdsföreningarna. —
Rovdjurens efterhållande. Rovdjuren
ha en viktig uppgift att fylla i naturens
hushållning. De böra därför icke utrotas, men
deras antal bör hållas i lämplig proportion till den
matnyttiga villebrådsstammen. — Lämplig
beskattning, så att en tillräckligt stor stam
av kraftiga och friska djur sparas för avel och
förhållandet mellan könen ändamålsenligt regleras.
Centralorgan för jaktvårdsarbetet i Sverige är
Svenska jägarförbundet*. Under detta
sortera i de olika länen
länsjaktvårdsför-e n i n g a r, som bedriva upplysningsverksamhet
för en bättre j. och genom anställda
jaktvårds-konsulenter ge handledning och hjälp vid
utförande av praktiska åtgärder. Till dessa
läns-jaktvårdsföreningar äro anslutna lokala
jakt-vårdsorganisationer, ss. jaktvårdsområden* och
jägarsammanslutningar av olika slag.
Organisationen finansieras i huvudsak genom medel från
jaktvårdsfonden*. F.A.Bn.
Jaktvårdsavgift skall enl. jaktlagen erläggas
för jaktår av var och en, som vill jaga på
annan mark än den han innehar el. brukar (se
Jaktkort och Jaktpass). Jordägare och
jordbruks-arrendator äro för egen del befriade från j. vid
jakt på den av dem ägda, resp, brukade marken.
Deras familjemedl. och husfolk skola dock
erlägga j. genom lösande av jaktkort. J. ingå till
jaktvårdsfonden.
Jaktvårdsfonden, enl. 1938 års jaktlag bildad
fond, till vilken erlagda jaktvårdsavgifter,
utlänningars jaktpass samt vissa bötesandelar ingå. J.
förvaltas av Statskontoret och disponeras enl.
K.m:ts bestämmande för jaktvårdsfrämjande
åtgärder inom riket.
Jaktvårdsområde, större enhet, bildad genom
sammanförande av olika jordägares till varandra
gränsande marker för gemensamt handhavande
av jakt och jaktvård. Bestämmelserna ang. j.
finnas i §§ 10—12 av 1938 års jaktlag. Genom
införande av enhetliga regler för jaktens
bedrivande över ett större sammanhängande område,
kan jakten på den enskilde jordägarens mark
få ett större värde, och rationella
jaktvårdsåt-gärder kunna vidtagas med utsikt till framgån g.
På mindre enstaka områden bli dyl. åtgärder
ofta täml. resultatlösa. — Beslut om bildandet
av j. träffas genom enhällig överenskommelse
mellan berörda jordägare men kan ibland
grundas på majoritetsbeslut enl. vissa regler.
Beslutet prövas och fastställes av länsstyrelsen och
gäller under minst 10, högst 25 år, varunder den
enskilda fastigheten är bunden vid detsamma,
ävfen om den under tiden skulle byta ägare. För
j. skall finnas stadgar och en styrelse.
Delägarna träffa på årlig jaktstämma beslut om regler
för jaktens bedrivande och om de
jaktvårdsåt-gärder, som skola vidtagas. Olika principer
förekomma betr, jaktutövningen. Ant. jagar varje
delägare för sig på sin i området ingående mark,
vilket är vanligast i s. och mell. Sverige, el.
också bedrives jakten på hela j. gemensamt av
samtliga delägare, vilket är regel i n. Sverige.
Den enskilde delägaren kan utarrendera
jakträtten på sin mark till annan person, som då
inträder i delägarens rättigheter och skyldigheter
gentemot sammanslutningen. Även gemensam
ut-arrendering av jakten på hela j. kan
förekomma. F.A.Bn.
Jaktzoologi behandlar de jaktbara djurens
levnadsvanor.
Jaktår, den tid, för vilken kungjorda
fridlys-ningstider skola gälla och för vilken
jaktvårdsavgift skall erläggas. J. är bestämd till V7—3%.
Jakub (Y a kub), emir, se Afghanistan, sp. 252.
Jakub beg, Muhammed, med tillnamnet
B e d ö w 1 e t (”den lycklige”), emir av Kashgar
(1820—77), född i Västturkestan, deltog i kriget
mot ryssarna bl.a. vid stormningen av Tasjkent
1864, vilken slutade med nederlag för J. 1865
begav han sig med ett antal följeslagare över
till Kashgar i östturkestan, deltog i ett mot
kineserna riktat uppror och gjorde sig på kort
tid till herre över landet. 1866 erhöll han av
emiren av Buchara titeln atalik ghazi (”trons
försvarare”) och regerade med ökad makt till
1877, då östturkestan förvandlades till den
kinesiska prov. Sin-kiang. — Litt.: D. C. Boulger,
”The life of Yakoob beg” (1878). G.Jg.
Jakuchu [-koco], japansk konstnär (1716—1800),
studerade först Kano-skolan och kopierade
mästare från Sung och Yiian samt tog slutl. intryck
av Korin. J., som var grönsakshandlare, gäller
för att vara en av Japans första växt- och
djurmålare; mest berömd har han blivit för sina
bilder av höns. De äro utförda helt i Ming-stil,
brokiga och bisarrt dekorativa men likväl
mättade av frisk iakttagelse och mästerligt målade.
Jaku’t (Jäküt), ibn Abdallah, arabisk
geograf (1178—1229). Född i Mindre Asien av
grekiska föräldrar kom J. som gosse i tjänst hos en
köpman i Bagdad, som uppfostrade honom
omsorgsfullt och sände ut honom på långa affärsresor.
Frigiven vid husbondens död 1199 blev han
bokhandlare och ägnade sig även själv åt skriftställen.
1213 begav han sig ut på resor och författade 1218
-—24 ett alfabetiskt ordnat geografiskt lexikon. Det
är utg. av F. Wüstenfeld (6 bd, 1866—70).
Jaku’ter, folk i n.ö. Sibirien, bosatt framför allt
Jakuter, arbetande med mammutbetar. Se även bild 2
å pl. vid Asien.
— 991 —
— 992 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
